Var i all världen tog våren vägen..?
Någonting är upp och nedvänt i konungariket Sverige. I Hudiksvall i
Hälsingland hade man i måndags riktigt vårdväder med runt nio plusgrader.
Här i söder går vi fortfarande och huttrar i minusgrader och skådar ut över
vita vidder i stället för svarta åkrar.
Bildmaterial
Inne i växthuset på Sofiero är det vår och trädgårdsarbetare Jan Persson pysslar om allsköns plantor som ska pryda i parken i sommar. "Just nu är här rätt ställe att vara", konstaterar han och kastar en blick ut där snö, is och tjäle fortfarande har naturen i järngrepp.
Inne i växthuset på Sofiero är det vår och trädgårdsarbetare Jan Persson pysslar om allsköns plantor som ska pryda i parken i sommar. "Just nu är här rätt ställe att vara", konstaterar han och kastar en blick ut där snö, is och tjäle fortfarande har naturen i järngrepp.
Vår, var tog du vägen? Konsert i Sofieros slottspark, picknick på gräsmattan, bara fötter, sol och värme, känns oändligt avlägset. Tisdagen den 9 mars 2010 täckte is och snö fortfarande marken och under ytan härskade tjälen.
Tomt och öde, havsbad i vintervila. Solsängarna på trädäcket vid Gröningen i väntan på den vår som än så länge tycks lysa med sin frånvaro.
Helsingborg. Det hjälper inte att SMHI förra veckan hävdade att våren minsann kommit till Skåne, eller i vart fall till Falsterbo, Malmö och Lund.
Det hjälper inte att duvparet som häckar i magnoliaträdet utanför HD-husets personalmatsal börjat bättra på sitt bo och sitter på en gren och vänslas mellan varven.
Det hjälper inte att det står Vårdagjämningen i almanackan om exakt tio dagar.
I Helsingborg kändes tisdagen den 9 mars som om den Fimbulvinter asasagan förutspår faktiskt har lagt sig över landet. Med dimma och minusgrader som får träden att se ut som om de hade doppats i kristyr, skarsnö som knarrar under stövelsulorna och bottenfrusna fågeldammar.
Vi gav oss ut på en rundtur och ansträngde oss för att hitta något litet tecken på att det trots allt finns hopp.
— Vi kommer inte att hitta något, muttrade fotografen missmodigt och styrde norrut mot Sofiero.
I slottsparken härskade tystnaden, snön lyste vit på gräsmattorna och de snöfria gångarna kändes som rena urberget att trampa på. Endast en liten hög med ris vittnade om att något slags vårbruk faktiskt har startat – beskära träd kan man ju göra. Även om tjälen är både halv- och helmeter djup.
— Och renovera häckar, som vi har gjort på Fredriksdal, säger trädgårdsmästare Sara Utter som liksom vi andra skåningar längtar efter mer normalt skånskt marsväder.
På kontoret sitter projektledare Cecilia Wingård och är smått fundersam.
— Krokusen ska blomma nästa vecka, det gör den alltid till vårdagjämningen här på Sofiero. Men när jag var ute och tittade i går såg jag inte ett spår av krokus.
Så vad gör man i en trädgård eller park i dessa istider?
— Ha, ha! Då kryper man inomhus i växthuset! säger trädgårdsarbetare Jan Persson.
Han har det varmt och gott där han pysslar med frösåddar, omskolning och uppdrivning av alla de blommor som så småningom ska fylla amplar och urnor i parken. Och hos honom var så mycket vår som stod att finna, i alla fall efter skånska mått mätt.
För kusinerna Helen Warg Friberg och Onny Warg som vi mötte promenerande utmed Gröningen hade en annan syn på saken:
— Jamen, det ÄR ju vår, utbrister de med en mun och skrattar glatt.
Helen Warg Friberg bor i Örebro och har lockats till att besöka Helsingborg med löfte om vårväder.
— Och nu skulle jag visa Helsingör, säger Onny Warg och tittar hastigt ut över ett grått Öresund.
Hamlets stad är osynlig, höljd i en dimma lika tät som den var när prinsen mötte sin mördade faders vålnad i Sir Lawrence Oliviers filmatisering av dramat.
Luften vid strandkanten är isig och snödrivor ligger fortfarande längs Strandpromenaden. Det där med att det skulle vara vår håller inte fotografen med om. Han protesterar och det gör änderna i krematoriedammen också.
Ett enda litet hörn i bortersta änden av dammen är isfritt. Det är inte större än att fåglarna får simma i skift, ett gäng upp på grässlänten, nästa ned i dammen och så byter vi igen. Resten av dammen ser ut att vara bottenfrusen.
Och änderna snattrar:
— Tackar som frågar, det skulle verkligen smaka myggslända nu med lite vår, värme och öppna vatten.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus