Ängelholmare på strapatsfylld fjällsemester
En äventyrssemester som heter duga. Vi har träffat några ängelholmare som först ska springa från Abisko till Kebnekaise och sedan bestiga Kebnekaises topp.
Bildmaterial
Strapatsfylld semester. På lördag bär det iväg. Efter 26 timmars tågresa ska Håkan Larsson, Andreas Carlson och Anette Gustafsson springa från Abisko till Kebnekaise. Hans Thörncrantz och Jalle Lundberg hoppar av tåget i Kiruna och vandrar 19 km till Kebn
ÄNGELHOLM.
Sommarledighet är lika med lata dagar för många. Men inte för alla. Vissa semestrar genom att springa från Abisko till Kebnekaise. Åttiosex kilometer. Nonstop.
— Vi hoppas det blir en gemytlig resa och trevligt på vägen, säger Håkan Larsson.
Idéen till att springa från Abisko till Kebnekaise och sedan fjällvandra några dagar fick Anette Gustafsson på midsommarafton för drygt ett år sedan. Nu är året av planering, träning och uppladdning till ända. På lördag bär det iväg norröver med tåg. Med sig på färden har hon förutom Håkan Larsson även sambon Andreas Carlson och brodern Thomas Gustafsson som bor i Tidaholm. Även Anette Gustafssons son Jalle Lundberg och hans kompis Hans Thörncrantz åker med. Men de ska inte springa utan "bara" fjällvandra och ta sig an bergstoppen.
Det är inga duvungar som ger sig ut på äventyr. Alla har tränat sedan barnsben och är intresserade av friluftsliv. Nästan varje dag har det blivit antingen styrketräning eller löpträning. Oftast har de löptränat i Kronoskogen, men i helgen åkte de ut till Torekov och sprang tillbaka till Ängelholm. För att få några mil i benen som de uttrycker det.
Frågan "varför" besvarar de med att det är kul att ha ett mål att träna för. Drivkraften varierar. Håkan Larsson tvekar inte en sekund.
— Smärta, säger han bestämt.
— Att fysiskt hålla igång. Bara att klara av det är en stor grej, säger Anette Gustafsson.
Till skillnad från vännen säger hon sig vara lite rädd för smärta.
— Men man ska ju utmana sina rädslor, tillägger hon.
Förutom den fysiska träningen krävs mycket planering för att hålla energin uppe. Under löpningen måste de dricka var tjugonde minut och äta varje timme.
— Det är lite som Skalman ungefär. Sköter man inte mat och dryck blir man trött och grinig. Då blir det inga positiva tankar, säger Håkan Larsson.
Sträckan mellan Abisko och Kebnekaise vill de klara av så snabbt som möjligt. De uppskattar att det kommer att ta dem mellan 14 och 18 timmar. Några tankar på att bryta existerar inte. Det ska till mer än några mygg för att sätta planerna ur spel.
— Ett tjockt pannben och mycket vilja krävs. Genomföra det ska vi så länge det inte är fara för liv och hälsa, säger Håkan Larsson.
Och utan att ta ut segern i förskott använder Anette Gustafsson sig av sin föreställningsförmåga och visualiserar målet.
— Jag är nog otroligt lycklig när jag ser Kebnekaises fjällstation. Jag kan redan känna den lyckan inombords, säger hon.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus