Vip-dag med landslagsveterinären i Spannarp
Det mesta i Jonas Tornells liv handlar om hästar. Arbete och och fritidsintresse flyter lätt ihop och när avkoppling behövs så väntar andra hästkrafter, under röd lack.
Bildmaterial
Nina Känsälä, stallchef på Tullstorps dressage stable, har tagit fem hästar med sig till Jonas Tornell den här dagen.
Svullnader eller andra varningstecken ska upptäckas i tid. Topphästarna får en hälsoundersökning ungefär varannan vecka.
Landslagsveterinären Jonas Tornell tar emot på kliniken i Spannarp när han inte är ute och reser med hopp-eller dressyrlaget.
Böjprovet kan avslöja ett ansträngt hästben.
Röntgenavdelning, skelett och undersökningsrum. Kliniken i Spannarp ser ut som vilken mottagning som helst.
Jonas Tornell ser över en av hingstarna som Nina Känsälä har med sig.
Fakta
Född: 1954 i Askersund
Uppvuxen: Östersund
Bor: Målycke gård, Spannarp
Aktuell: Landslagsveterinär för Sveriges hopp- och dressyrlag
SPANNARP.
Tre hundar busar runt i soldiset på stallplanen där en blankryktad hingst tar ut stegen inför landslagsveterinären Jonas Tornells skarpa blick.
— Det är bara en hälsokontroll. Han tävlade i VM för tre veckor sedan och jag kollar hans benstatus, att det inte finns början till någon svullnad eller några andra varningstecken.
Nina Känsälä, som är stallchef på Tullstorp dressage stable, tar ut nästa hingst för undersökning. Hon har fem hästar med sig den här dagen, fast man egentligen bara har plats för fyra i klinikens dagboxar.
— Men det är fredag och man kan säga att vi har lite vip-dag på fredagar, säger Jonas Tornell och skrattar.
Det var travbanan i uppväxtstaden Östersund som ledde in Jonas Tornell på en karriär med hästar. Där hjälpte han till efter skolan och där fick han sommarjobb. Ridhästar kom han i kontakt med när han gjorde lumpen på K1 och sedan blev det travhästar igen, den här gången i USA.
— Jag åkte dit 1974 och jobbade i tre och ett halvt år.
Någonstans däremellan hann han med ekonomiskt gymnasium, ishockey och friidrott. Men det blev hästarna som vann och efter tiden i USA utbildade han sig till veterinär. Att han hamnade i Spannarp handlar om kärlek, hustrun, dressyrryttaren Amelie, kommer från Strövelstorp och självklart så var det en sjuk häst som förde dem tillsammans.
—Jag var vikarierande distriktsveterinär och skulle titta på några kor när jag fick frågan om jag även kunde ta ett blodprov på en häst...
Sedan 1998 driver de sin hästklinik i Spannarp dit topphästar och toppryttare både innanför och utanför landets gränser kommer för att få hjälp. På kliniken arbetar ytterligare en veterinär, tre assistenter och så Johan Berg som klipper, krattar och får hela gården att se välryktad ut. Normalt tar man emot omkring 15 till 17 dagpatienter och har plats till ytterligare 14 till 15 hästar som behöver stanna längre.
Gården som omfattar cirka 20 tunnland hyser även ett 10-tal egna hästar. Trav- och dressyrhästar men även en 21 år gammal ponny som har som uppdrag att uppfostra unga hingstar i slyngelstadiet.
Jonas Tornell har kvar sitt travintresse men har svårt att få tiden att räcka och hans travhästar för en ganska lugn tillvaro med sparsam träning.
— Man kan säga att de sällan är övertränade.
Som landslagsveterinär är han ute och reser två till tre veckor om året, utöver det kommer de stora tävlingarna i Sverige. Den övriga tiden ska han se till att landslagshästarna håller sig i fysisk och psykisk form.
Det finns inte tid nog att ta emot alla som vill komma till kliniken, men Jonas och Amelie har inga planer på att utöka verksamheten.
— Vi bor här också och det är skönt att kunna stänga dörrarna på fredagen.
Så många intressen utöver hästarna finns det inte tid till men det blir gärna några extra resdagar i samband med tävlingar och möten.
En rallyröd porsche carrera står för avkopplingen på hemmaplan:
— Jag är egentligen inte bilintresserad alls efter att tidigare ha kört upp till 8 000 mil per år. Men när jag skulle byta volvon senast så tänkte jag att jag skulle provköra den här också. Sedan var det bara en fråga om finansiering.
Ännu har Jonas Tornell inga planer på att dra ner på arbetsnivån. Han gillar tävlingsnerven som han får vara med om som landslagsveterinär, även om han inte tävlar själv. Det tidigare friidrottandet kan ändå ha gett honom en egen titel. Under utbildningstiden arrangerades ett mästerskap i friidrott mellan de nordiska veterinärskolorna och då slog han en norrman som var landslagslöpare på den tiden.
— Jag kan vara Nordens snabbaste veterinär. Fast norrmännen hävdade att det var en solklar tjuvstart.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus