Exeptionella fynd vid utgrävning
Rester av tolv kompletta järnåldershus och hundratals keramikfynd har hittats vid en arkeologisk utgrävning i Munka Ljungby. En unik fyndplats och en av de bäst bevarade i Nordvästskåne enligt arkeologerna.
Bildmaterial
Caroline Hulting-Lindgren håller upp det bästa keramikfyndet. Två bitar av en keramikkruka från järnåldern. Denna användes till vardagligt bruk.
Caroline Hulting-Lindgren är grävledare för arkeologerna vid Tofta industriområde. Hon har arbetat som arkeolog i två år.
Katharina Trönndal gräver fram ett fynd ur Munka Ljungbys mylla. Här är förmodligen resterna av en eldgrop.
Det var glada arkeologer som grävde fram resterna av tolv kompletta hus och hundratals keramikskärvor vid Tofta industriområde i Munka Ljungby.
Katharina Trönndal har arbetat som arkeolog sedan 1989 och är imponerad av fyndet.
Ängelholm.
MUNKA LJUNGBY. Under hela juni har de grävt. Ett område på 5000 kvadratmeter, nästan en fotbollsplan, har frilagts. Hela det översta lagret matjord har avlägsnats och vid första anblicken kan utgrävningen vid Tofta industriområde misstas för vilken byggarbetsplats som helst.
Men här har arkeologer hittat en av de bäst bevarade boplatserna från järnåldern i Nordvästskåne. Resterna av tolv kompletta hus, brunnar, eldgropar och hundratals keramikfynd har bokförts av de fyra arkeologerna från företaget Wallin kulturlandskap och arkeologi.
Det är svårt att föreställa sig att människor under hundratals år bott och levt på platsen. Det är ingen Indiana Jones film, där hjälten snubblar på skatter i helt bevarade städer från urminnes tider. Runt 1000 röda och vita plastremsor markerar var byggnaderna stått. Det främsta byggnadsmaterialet på järnåldern var nämligen trä. Och här och var syns skiftningar i jorden vilket är resterna efter de hus, brunnar och djurhägn som en gång fanns.
Att boplatsen överhuvudtaget hittades var en slump. Utgrävningen är en exploateringsutgrävning, vilket innebär att arkeologerna kopplats in eftersom kommunen planerat ett industriområde på platsen.
— Det är ovanligt att man gör ett sånt här fynd vid den här typen av utgrävningar och det är roligt för Ängelholm eftersom det inte finns så många fornlämningar här.Så här mycket samlad bebyggelse är exeptionellt, men det kan mycket väl vara så att det finns liknande boplatser i närheten, säger Caroline Hulting-Lindgren, grävledare för arkeologerna.
Att det är en exploateringsutgrävning har betytt att det varit tvunget att gå snabbt. Därför hittar du ingen arkeolog med pensel och tandborste här.
— Här är grävmaskinen, spaden och skärsleven våra bästa vänner, säger Caroline Hulting-Lindgren.
Enligt arkeologerna har platsen varit bebodd mellan 200 till 500 år e Kr. Alltså samtida med Romarriket och folkvandringstiden. Plastremsorna visar att flera av husen byggts på varandra, vilket måste innebära att platsen varit bebodd under olika perioder.
— Det har varit lite av ett detektivarbete att fastställa vilka hål som gått till vilket hus. Men till slut klarade vi det, säger Caroline Hulting-Lindgren.
De som levde vid Tofta industriområde var bönder. Skillnaden i storleken på husen visar att vissa var mer bemedlade än andra. Vid ingången till det största huset gräver Melissa Isla Venegras. Hon är 25 år och nyutbildad. Huset mäter 36 meter på längden och 8 meter på bredden.
— Här bodde förmodligen en välbärgad bondefamilj. Just nu kan vi inte säga exakt tidsperioden för något av fynden utan vi måste vänta på dateringen genom Kol-14 metoden och makroprover som är en form av jordprover, säger hon.
När utgrävningen är klar kommer industriområdet att byggas på platsen. Fynden kommer att tvättas och sändas till Lunds universitet och magasineras.
— Vi har lärt oss mycket här och förhoppningsvis kanske fynden visas på en utställning nån gång, säger Caroline Hulting Lindgren.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus