De som kom tillbaka
Utvandringen från Bjäre till USA startade senare än i övriga landet. Men många bjärebor valde att söka ett bättre liv på andra sidan av Atlanten. En del kom tillbaka och deras historia skrivs av Magnus Persson.
Bildmaterial
Hur var det att åka till Amerika och sedan återvända till Sverige? Magnus Persson har tittat närmare på utvandingen från Bjäre och hur det gick för de som återvände hem igen.
Efter fem års arbete är avhandlingen färdig. Magnus Perssons intresse för ämnet väcktes då hans han hörde historier om utvandingen och fick veta att bland annat hans morfars far varit över i USA under den stora jordbävningen i San Francisco.
Avhandlingens framsida pryds av ett fotografi av Sven och Karl Nilsson. Två bröder som åkte till Amerika och sedan återvände till Bjäre igen.
Åtskilliga hyllmeter med litteratur har Magnus Persson gått igenom under de fem år han arbetat med sin avhandling.
Så här såg utvandrare Nils-Petter Olssons hus ut i Brockton. Han återvände till Bjäre efter 20 år i USA.
Breven från Amerika finns i många fall bevarade.
Att utvandrare bosatte sig nära varandra var vanligt. Här, ett av Brocktons bostadsområden, fanns det utvandrare från Bjärehalvön i minst fyra av husen.
I huvudet på en forskare. Magnus Perssons förhoppning är att på något sätt kunna fortsätta sitt forskningsarbete.
Fakta
Bjäre härad innebär hela Båstad kommun samt Hjärnarp, Barkåkra och Rebbelberga församlingar.
Ängelholm.
BÅSTAD/ÄNGELHOLM. Totalt cirka 10 000 människor utvandrade till USA under åren 1860-1930 från det område som går under namnet Bjäre Härad. Toppen var omkring 1880. Många återvände aldrig till sitt hemland men de som gjorde det nådde i flera fall framgång både ekonomiskt och politiskt. Det visar en avhandling som Magnus Persson på Historiska institutionen i Lund står bakom. I fem års tid har han arbetat med att följa utvandrarnas och särskilt återvändarnas vägar. I hans egen släkt finns just återvändare.
— Min morfar är född i Grevie. Hans far var över i USA och flera av hans morbröder. Jag har hört många historier från den tiden. Bland annat var morfars far över i samband med den stora jordbävningen i Kalifornien, säger Magnus Persson.
Under arbetets gång har han gjort flera resor till USA. Magnus Persson uppskattar att cirka 100 000 amerikaner har någon slags koppling till Bjäre. Av dessa har han träffat ett hundratal. En stor del av arbetet har även lagts på att gå igenom arkiv på pastorsexpeditioner, kommunarkiv och landsarkiv i Sverige. I kyrkoböckerna finns mycket information om när och vem som utvandrat och återvänt. Totalt 1,3 miljoner svenskar åkte till USA under åren 1860-1930. Cirka 200 000 av dem återvände.
— Jag har bara kunnat titta på de som återvänt till Bjäre, säger Magnus Persson.
Av de 6 000 som utvandrade från Båstads kommun under åren 1860-1930 återvände cirka 1 000.
— 6 000 är ungefär lika med halva Båstad kommuns folkmängd i dagens läge och folkmängden var i princip lika stor även tidigare. Många bodde på gårdar och inte inne i själva Båstad.
Om man bodde på en gård och var ett av kanske tio barn var det inte alltid så enkelt med försörjningen. Frågan var vem som skulle ta över gården och vad skulle de som stod utan jobb göra? Att åka till Amerika var ett alternativ som flera valde.
I många fall kände man till någon som hade åkt till USA redan tidigare. Det började med att sjömännen valde att åka och sedan kom jordbrukarna. Lönen var ofta tre-fyra gånger högre än i Sverige. Man var borta några år och sparade kanske ihop en slant för att sedan återvända. De tidiga utvandrarna valde att bosätta sig på landsbygden medan de som kom senare när inte så mycket jord fanns kvar fick jobb i städerna. Många arbetade inom industrin eller med byggnadsarbeten. Kvinnorna fick hushållsarbete hos de amerikanska familjerna.
Det var inte i första hand svenskbygderna kring Minnesota som drog utvandrarna från Bjäre till sig. Området kring San Fransisco blev ett nytt hem för många av dem. De tog sig även till Boston, New York och Chicago bland annat. Precis som i dagens läge valde många av invandrarna att bosätta sig i samma område som de andra från sin hembygd. Det bildades små svenska områden på flera platser.
Magnus Persson visar en karta över staden Brockton som ligger tio mil söder om Boston. Brockton var tidigare världens största skotillverkningsort.
— Bara i den här lilla delen av bostadsområdet var det människor från Bjärehalvön i minst fyra av husen, säger Magnus Persson och pekar på datorskärmen.
De som valde att återvända till Bjäre hade i flera fall med sig ett sparkapital tillbaka. Pengar som användes för att bygga upp ett nytt liv i Sverige och som på så sätt även hjälpte till att bygga upp det svenska samhället. På gårdarna på Bjärehalvön skedde en generationsväxling då många av barnen som gett sig av inte ville återvända hem när föräldrarna blivit så gamla att de inte kunde ta hand om gården längre.
— I tidningen förekom många auktioner av jordbruk. Eftersom det var mycket brevväxling visste de som befann sig i Amerika vad som hände här hemma. De fick reda på när gårdarna blev lediga, säger Magnus Persson.
Att Amerikavistelsen var en viktig del av återvändarnas liv går att se inte minst då de avled och tidningarna skrev nekrologer över dem. I dessa fanns informationen om att de varit i USA alltid med tidigt i texten medan resten av vad de gjort i sina liv kom först senare. Att ha varit i USA upplevdes som något mycket speciellt även om Magnus Persson misstänker att så gott som alla som har släkt på Bjäre har hört talas om någon som åkte till USA.
Fotnot: Magnus Perssons avhandling är skriven på engelska och heter "Coming full circle? Return migration and the dynamics of social mobility on the Bjäre peninsula 1860-1930."
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus