Spåren av återvändarna finns kvar
Ängelholm.
BÅSTAD/ÄNGELHOLM. När bjäreborna kom tillbaka från USA hade de i flera fall med sig sparade pengar, nya kunskaper och intryck som knappt kunde förklaras för de hemmavid. Något som Magnus Persson tittat närmare på är det kommunpolitiska livet.
— De som kom tillbaka från Amerika är överrepresenterade inom kommunpolitiken. Jag tolkar det som att de lyckats bra även där. I Grevie exempelvis var under en period 40 procent av politikerna personer som återvänt från USA medan de bara tillhörde cirka åtta procent av den vuxna befolkningen, säger Magnus Persson.
Många svenskar hade en positiv bild av Amerika vilket även hemvändarna fick känna på. Medan det var ovanligt att barnen till svenskar i USA fick lära sig svenska hände det desto oftare att de som återvände till Sverige pratade engelska med varandra när de träffades.
— Det var inte så konstigt. Hade man varit i New York och sett skyskraporna så kunde de erfarenheterna vara omöjliga att förklara för en bjärebo på något annat språk än engelska.
Flera byggnader på Bjäre har uppförts av återvändare. Buena Vista i Båstad byggdes av en återvändare som var ingenjör. Villa Brockton likaså. Grundaren av N.P. Nilssons kom tillbaka från USA. Det samma gäller Olof Andersson som startade uraffären i Båstad samt Arvid Johnssons åkeri.
— Men de flesta valde att återgå till jordbruk när de kom hem igen, säger Magnus Persson.
Att hitta någon av utvandrarna från Bjäre under 1860-1930 som fortfarande är i livet är inte helt enkelt. Magnus Persson har kontakt med en man som är född 1916 och som numera bor i USA. Men han utvandrade först efter andra världskriget. Han har dessutom träffat en kvinna som föddes i Amerika vars föräldrar kom från Bjäre.
Samtidigt som han sett många som återvänt och lyckats är Magnus Persson medveten om att det inte gick bra för alla som gav sig iväg.
— Det kostar en del att återvända till Sverige. Tänk dig själv om du inte lyckats i Amerika och du får brev hemifrån där din familj berättar om de som kommit hem igen och lyckats. Då vill du kanske inte återvända och visa att du misslyckats? Sprit var också ett stort problem både i Sverige och i Amerika under den här tidsperioden, säger Magnus Persson.
En del verkar ha haft svårt för att rota sig. Det mest extrema fall Magnus Persson stött på är en person som åkte fram och tillbaka mellan USA och Sverige sju gånger.
— Några åker fram och tillbaka. De finner ingen ro och lyckas inte anpassa sig. En del är lantbrukare som åker tillbaka till USA för att de behöver mer pengar.
Magnus Persson har gått igenom många brev och bilder från utvandrare men skulle vilja hitta ännu mer. Han räknar med att det finns brev och fotografier både i Amerika och Sverige som bara ligger undanstoppade i någon låda.
— Det går att ta reda på vem det är på bilderna och breven är inte jättesvåra att läsa. Ofta när man gick till fotografen på den här tiden fick man ett dussin bilder med sig hem. När jag gjort mina efterforskningar har helt plötsligt samma bild dykt upp på tre olika ställen och på ett av ställena kanske det har funnits ett namn på personen som bilden föreställer.
Bilden på omslaget till Magnus Perssons avhandling föreställer Sven och Karl Nilsson. Söner till en sjöman och torpare i Grevie. De återvände efter många år i USA till Bjärehalvön. Bröderna köpte stora gårdar, gifte in sig i det gamla etablissemanget, blev företagare och lokalpolitiker. Magnus Persson menar att denna klassresa inte hade varit möjlig utan emigrationen och återvändandet.
Bröderna fortsatte även att leva efter amerikanska ideal efter att de kommit tillbaka. Bröderna Nilssons resa gjordes även av hundratals andra.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus