Politiskt krav att Mustafa ska få stanna
Mustafa, 17, flydde undan dödshotet från Al-Qaida. Nu ska han skickas tillbaka till Irak och fruktar för sitt liv. Kommunalrådet Åsa Herbst (M) kräver att Migrationsverket river upp sitt beslut. Men chanserna ter sig små.
Bildmaterial
Flyktingen irakiern Mustafa har fått avslag på sitt överklagande på det nekade uppehållstillståndet.
ÄNGELHOLM. När upphör ett hot att vara ett hot - och kan rädsla tidsbestämmas?
Dessa frågor handlar fallet med Mustafa om.
Efter hot från terrornätverket Al-Qaida sommaren 2007 tvingades han först gömma sig i 1,5 år och sedan fly hemlandet Irak för Sverige.
Anledningen var, berättar han, att han på soptippen i Mosul hade köpt skrot som tillhört amerikanska soldater. Sakerna såldes vidare för att dra in extra pengar till familjen.
I det skriftliga hotet ges Mustafa en sista chans att lämna arbetet med det "hedniska gardet". Annars kommer Mujahedinerna i Al-Qaida, som undertecknar brevet, att:
"... skära din hals, och döda din familj, och då kommer vi inte att ha barmhärtighet eller förskoning för någon, inte ens ett spädbarn eller för en gammal åldring...".
Migrationsverket avslog Mustafas ansökan om permanent uppehållstillstånd våren 2009. Sedan avslog migrationsdomstolen på länsrätten hans överklagan med rösterna 2-1.
I ett nytt brev till Migrationsverket kräver han nu ett verkställighetshinder och att beslutet omprövas.
— Jag är rädd för att bli dödad om jag skickas tillbaka, säger Mustafa.
Stöd kommer från högsta politiska håll i nya hemstaden Ängelholm. Kommunalrådet Åsa Herbst (M) uppmanar i ett eget brev verket att göra ett undantag med hänsyn till FN:s barnkonvention. Hon anser att det finns en uppenbar fara för hans liv om han måste återvända.
— Det här är en väldigt trovärdig kille. Och jag är beredd att göra så här för vem som helst i kommunen som inte har fått chansen att bli hörd på ett bra sätt, säger Åsa Herbst.
Hela hotbilden var inte känd för Migrationsverket när beslutet fattades, enligt henne. Detta på grund av språksvårigheter och en osäkerhet från Mustafas sida.
— Det kan vara svårt för en vanlig svensk att förstå varje steg i en sådan här rättsprocess och veta vilken information man ska lägga fram, säger hon.
I Vellinge sa din kommunalrådskollega nej till att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Du gör inte bara tvärtom, utan agerar också i ett enskilt fall. Vad säger det om Moderaterna?
— Som politiker vill man att alla invånare ska känna sig trygga och då är det lätt hänt att man lyssnar på ytterligheter. Men nu kommer Vellinge att ta emot barn, och i själva verket är det moderata Sverige väldigt positivt till flyktingar, säger Åsa Herbst.
I brevet betonar hon att Mustafa på ett föredömligt sätt, genom studier och gott uppträdande, visat att han är beredd att anpassa sig till det svenska samhället.
— Att kommunalrådet stödjer oss ger en helt annan status. Vi hoppas att det hjälper och att Migrationsverket tänker med hjärtat också, inte bara lagboken, säger Björn Wallin som är Mustafas god man och den som har tagit kontakten med Åsa Herbst.
Mikael Ribbenvik, rättschef på Migrationsverket, betonar att det finns en lagakraftvunnen dom, där bland annat hotbilden har bedömts, och denna kan verket inte riva upp. En omprövning kräver att det har uppstått helt nya omständigheter, till exempel nya förutsättningar i hemlandet, att vederbörande har blivit för sjuk för att kunna åka dit eller att det är omöjligt att resa in i landet. Ifjol bifölls 431 av 9693 ansökningar om verkställighetshinder och omprövning.
Med tanke på detta ter sig Mustafas chanser små. Björn Wallin säger:
— Jag inser att det är svårt för dem att tänka om, det är ju en myndighet. Men försöka är det enda vi kan göra. Vi anser att de inte har förstått hotbilden.
Mikael Ribbenvik tycker det är bra att folk engagerar sig i Migrationsverkets ärenden. Men när det gäller Åsa Herbst rekommenderar han ett annat sätt än att skriva brev.
— Är man inte nöjd med rättssystemet får man vända sig till politikerna, och där har hon som kommunalråd en utmärkt plattform. Hennes parti innehar ju ministerposten på området och stod bakom lagstiftningen när den infördes, säger han.
Åsa Herbst har vid ett tidigare tillfälle agerat i ett enskilt flyktingärende. Det var när familjen Lyta i Ängelholm hotades av utvisning 2007. Familjen fick stanna.
Fotnot: Mustafa heter egentligen något annat. Han vill vara anonym av rädsla för repressalier.
