Ingenting kan stoppa hemvården
Vädret är jobbigt för många just nu, och snön ställer till det, framför allt för alla som måste ta sig fram med bil. Men personalen inom hemvården ger sig inte. Den ställer upp i alla väder.
Bildmaterial
Mona Olsson på hemtjänsten i Munka Ljungby är livlinan ut med mat till behövande som Erik Gustavsson långt upp på Hallandsås.
Mona Olsson sätter kliver in i bilen för en av sina många turer från Munka Ljungby till byarna uppe på åsen.
Mona är framme hos Erik Gustavsson, som skiner upp när hon kommer med dagens matlåda.
Tillbaka på Möllebacken efter dagens andra runda.
MUNKA LJUNGBY. Det är dagen efter vinterns västa snöfall, och nordvästskåningarna börjar så smått återhämta sig. Snöröjarna har fortfarande fullt upp, men för vissa andra yrkesgrupper är det precis som vanligt. Hemvården rycker ut även om snön vräker ner.
Mona Olsson är vikarierande vårdbiträde, och sedan två år tillbaka knuten till Munka Ljungby hemvårdsområde, det geografiskt största i Ängelholms kommun. Hon har just varit ute på dagens första runda och förbereder sig för den andra, och då får vi hänga med.
— Det gick rätt bra ute på landet i morse. Det var bara en som jag inte kunde komma fram till, men det var inget akut, så det kunde vi bara ändra till i morgon när vägen är plogad, säger Mona när hon tar plats bakom ratten.
Det drar ihop sig till lunch, och Mona har stannat till vid Möllebackens servicehus för att hämta upp matlådorna. I dag är det köttbullar till varmrätt och hallonkräm till efterrätt.
— En värmeplatta i väskan håller maten varm, och de flesta är nöjda.
Den andra turen är förhållandevis snabb, bara två stopp inne i byn och så ett sista en bra bit upp på åsen, där Erik Gustavsson bor. Den sista biten går på en väg som blir allt smalare, men det är plogat nästan överallt, och Mona tar sig vant fram.
— Man får inte stressa när det är dåligt väder. Man får tänka själv och ta egna initiativ. Det viktigaste är att man kommer fram, säger hon.
Fram kommer hon givetvis, och Erik skiner upp när hon står på tröskeln med hans matlåda.
— Vägen är smal nu, men de kan verkligen köra, säger han med beundran i rösten.
— Det är fantastiskt att äldre människor kan bo kvar hemma om de vill, säger Mona. Det är roligt att få åka ut till dem och prata lite.
Bilen som Mona kör har ingen specialutrustning, men liksom alla hemtjänstbilarna har den dubbdäck. Det brukar räcka för att ta sig fram.
— De är duktiga med väghållningen på småvägarna. I morse var det visserligen ett ställe där det inte var plogat. Vi får se hur det ser ut nu, annars får jag köra i mina egna hjulspår.
För hemvårdspersonalen kan det bli både tre och fyra besök på samma ställe under en dag, allt beroende på de äldres behov. Och skulle väderläget bli så extremt att det inte går att ta sig ända fram med bil, vet Mona vad hon måste göra.
— Då får jag köra så långt det är möjligt och sedan gå sista biten.
Tre bilar från hemvårdsområdet kör ut maten varje dag, och för personalen blir det mellan åtta och tio mil per dag i ur och skur. För Mona är dagens andra runda avklarad och hon är tillbaka på Möllebacken. Ännu en tur återstår innan dagen är slut. Men fler rundor väntar dagarna som kommer, antingen det snöar eller inte.








Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus