Provfiske kartlägger livet i Västersjön
Sedan början av 80-talet har Västersjöns fiskevårdsområde planterat ut gös i sina fiskevatten. Denna vecka provfiskar Hushållningssällskapet i sjön för att undersöka effekterna av utplanteringen.
Bildmaterial
Gösen är en rovfisk som kan ha stor betydelse för fisklivet i en sjö. Västersjöns fiskevårdsområde undersöker konsekvenserna av utplanteringen.
Gös
Gös är en abborrfisk som lever i sötvatten. I Sverige är den vanlig längs ostkusten, i Svealands inland och lokalt i Götaland. Den finns också inplanterad på andra håll i landet.
Gösen äter fisk och kan bli drygt en meter lång. Den trivs i grumliga sjöar och går ofta i stim.
Leken sker mellan april och juni. Hanen gräver en grop åt äggen som vaktas av båda föräldrarna fram till kläckningen.
Gös är en av de ekonomiskt viktigaste sötvattenfiskarna i Sverige.
VÄSTERSJÖN. Några morgonpigga skräddare är det enda som sätter Västersjöns spegelblanka yta i rörelse. En ormvråk kretsar över lövskogen som övergår till täta vassruggar innan vattnet tar vid.
Mats Munklinde har precis rett ut härvorna i garnet efter nattens nätfiske. Han är ordförande i Västersjöns fiskevårdsområde som i dag består av 150-talet fastighetsägare med fiskerättigheter.
Västersjön är populär bland sportfiskare, bland annat tack vare gösfisket. Vartannat år sätter föreningen ut yngel. Nu vill de undersöka konsekvenserna av utplanteringen.
– Vi vet att det finns mycket gös i sjön. Men mycket av det som händer under ytan är okänt för oss, och vi vill inte ägna oss åt något som inte står i samklang med naturen, säger Mats Munklinde.
Carl-Johan Månsson är fiskeribiolog på Hushållningssällskapet. Gösen är en rovfisk som kan ha stor betydelse för balansen i en sjö, förklarar han.
– Den har planterats ut under lång i Sverige men det är först under de senaste åren som man har börjat inse vikten av att undersöka konsekvenserna, säger han.
Åtta nät rensas från sin fångst denna morgon. Där finns abborre, gös och mört i varierande mängd och storlek. Carl-Johan Månsson vänder och vrider på ett halt litet årsyngel och kan redan nu konstatera att gösen förökar sig i sjön.
– Det är ett gott tecken som visar att utplanteringen lyckats. Gösen är en krävande fisk, säger han.
Fångstens sammansättning kan säga mycket om balansen i sjön. Saknas fiskar av en viss art eller storlek kan det betyda att systemet har rubbats.
Bland de skimrande fjällen denna morgon är det ont om mörtar kring dryga decimetern. Fisk i den storleken faller lätt offer för gösen.
– Är det ont om dem kan det tyda på för mycket gös i sjön. Det i sin tur kan innebära att man bör göra ett uppehåll i utsättningen av yngel eller på något annat sätt påverka beståndet, säger Carl-Johan Månsson.
Han betonar att även det som i folkmun kallas "skräpfisk" har sin roll i sjöns ekosystem.
– I mina ögon finns det inga sådana fiskar, säger han.
Veckans fångst kommer att mätas, vägas och åldersbestämmas. Resultatet ska sammanställas i en fiskevårdsplan som beskriver hur fiskesamhället i sjön ska hållas i balans. Carl-Johan Månsson kommer att föreslå åtgärder om sådana behövs. Det kan till exempel röra sig om uppehåll i utplanteringen av yngel eller att begränsa möjligheten att ta upp fiskar i vissa storlekar.
– Till exempel gynnas de flesta fiskarter av att man inte tar upp de största exemplaren. De stora fiskarna har den bästa rommen, säger Carl-Johan Månsson.
För Mats Munklinde är det viktigt att föreningen skaffar sig kunskap så att de kan vårda sina fiskevatten på lång sikt.
– Vi vill inte att utplanteringen ska leda till att vi skapar en artificiell miljö i Västersjön, säger han.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus