Kan utförsäkras - trots stöd från fyra läkare

Dela denna artikel

ÄNGELHOLM Publicerad 23 augusti 2010 kl. 04:00

Fyra läkare bedömer Anna som helt arbetsoförmögen - ändå riskerar hon att utförsäkras och tvingas ta ett jobb. Försäkringskassan slår undan benen på patienter med formalia, anser en av läkarna. Myndigheten försvarar sig.

Anna har varit sjukskriven i tio år för depression, ångest och den diagnostiserade sjukdomen kroniskt trötthetssyndrom. Men nu kan det vara stopp.

Försäkringskassan överväger att utförsäkra och hänvisa henne till arbetsmarknaden.

Detta trots att samtliga fyra läkare som har träffat Anna sedan det segdragna ärendet inleddes i mars anser att hon har en kronisk, varaktig arbetsoförmåga.

– Vi bedömer att hon kan klara av ett lättare arbete utan fysisk belastning och med låg stressnivå. Vilket är inte vår uppgift att konkretisera, säger Boel Ericsson, Försäkringskassans beslutsfattare i ärendet.

Annas make Martin suckar åt beskedet. Alla turer har tagit hårt på familjen.

– Fyra läkare, men Försäkringskassan hittar hela tiden något nytt fel. Det känns som att slå huvudet mot en vägg, vi vet inte vad vi ska ta oss till, säger han.

Läkarna, varav en har utbildats och kopplats in på uppdrag av Försäkringskassan, beskriver utförligt de symtom och besvär som Anna har. Bland annat:

Kronisk trötthet, kraftigt ångestpräglad, minnesstörningar, koncentrationssvårigheter, bristande tålamod, utmattningskänsla, yrsel, nedstämdhet, ljud-, ljus- och doftkänslighet samt värk i kroppen.

Men försäkringskassan anser att arbetsoförmågan inte är styrkt och hänvisar i huvudsak till två saker:

Det ena är att inte någon av läkarna anger några "objektiva undersökningsfynd" i sina utlåtanden, det vill säga för ögat eller genom undersökningar synliga tecken på Annas ohälsa. Det andra är att det inte framgår vilka konkreta aktivitetsbegränsningar som ohälsan innebär. Det här är också skälen till att utlåtanden ansetts vara otillräckliga som beslutsunderlag och nya läkare kopplats in.

– Läkaren ska göra en undersökning och sedan återge i utlåtandet vad som framkommit. Och den ska göra det på enkel svenska så att våra handläggare, som inte är medicinskt kunniga, förstår vad besvären innebär för möjligheterna att utföra ett arbete. Har en patient till exempel ont i axlarna kanske den inte kan utföra höga lyft, säger Renée Bergman, specialist på sjukförmåner på Försäkringskassan.

En av Annas läkare är Carl-Gerhard Gottfries, Mölndal, specialist på kroniskt trötthetssyndrom. Han anser att Försäkringskassan slår undan benen på Anna och andra patienter genom att fyrkantigt fokusera på hur utlåtanden formuleras, i stället för att läsa vad som står i dem.

– Jag skriver att patienten har så allvarliga symtom att hon är oförmögen till all form av arbete på arbetsmarknaden. Tydligare än så kan det inte bli, en detaljdiskussion är därmed onödig. Försäkringskassan använder formalia för att avslå, och det leder till en ökad stress, vantrivsel och depressivitet för patienterna, säger han.

Han ser ingen anledning att komplettera sitt utlåtande enligt Försäkringskassans önskemål.

– Då skulle vi inte göra annat än att sitta och skriva intyg.

Att hitta objektiva undersökningsfynd som säkerställer diagnos är omöjligt i Annas fall, enligt Carl-Gerhard Gottfries. För ögat ser hon helt enkelt frisk ut. Renée Bergman hävdar generellt motsatsen. Hon hänvisar till att det, enligt myndighetens försäkringsmedicinska rådgivare, finns tester att göra, till exempel av en patients minnesfunktion.

Carl-Gerhard Gottfries skriver i sitt utlåtande att Anna "Inte ens orkar med elementära sysslor familjemedlemmar emellan ... Måste dagligen vila ... Kan läsa en kort artikel, kan knappast läsa en bok. Kan ha svårt att se på en TV-film ... Är inte detta exempel på aktivitetsbegränsningar?

– Jo, men det är behandlade läkare som måste styrka vilka sysslor hon kan utföra, inte hennes egen uppfattning, svarar Renée Bergman.

Ingen av de fyra läkarna, däribland alltså den ni anlitat, har skrivit utlåtanden på det sätt ni efterlyser. Har ni misslyckats med att kommunicera detta till dem?

– Vi har ett samverkansansvar och försöker lära dem att skriva utlåtanden så att vi förstår vad det innebär. Vi har kommit en bit på väg, kompletteringarna av medicinska underlag har minskat, säger hon och tillägger att Region Skåne ska utbilda sina läkare i detta med start i höst.

Annas ersättningsperiod gick ut siste juni. Är det rimligt att hon ska gå utan pengar (knappt 7 000 kronor i månaden) på grund av att ärendet dragit ut på tiden?

– Det har tagit väldigt lång tid och det är inte bra. Ju snabbare vi får in fullständiga uppgifter från läkaren desto fortare kan vi handlägga ärendet. Det är viktigt att vi gör allt för att få in ett bra beslutsunderlag, säger Renée Bergman.

Anna har fått anstånd till den 1 september med att komplettera sin ansökan. Därefter fattas ett beslut. Vid ett beviljande förlängs ersättningsperioden med i första hand 18 månader.

Joakim Björck
042-489 93 65

Textförstoring

Bakgrund: Anna och psykiatrin

Anna är en av många patienter som i tidningen har vittnat om krisen inom psykiatrin i Ängelholm.

Hon känner sig förbisedd i kampen mot depression, ångest och kroniskt trötthetssyndrom: "De verkar tycka att lite medicin och samtalsterapi ska göra allt bra. Men ingen utreder ordentligt vad som händer i kroppen på mig", har hon berättat.

De fasta läkartjänsterna på öppenvårdsmottagningen är med få undantag vakanta. Flera läkare har hoppat av i protest mot en ohållbar arbetssituation, där de tvingats försämra vårdkvalitén och förlänga väntetider för att hinna med. De inhyrda läkarna kommer och går. Kontinuitet ersätts av mer kortsiktiga bedömningar. Antalet anmälningar till patientnämnden i Skåne har ökat.

Anna har enbart i Ängelholm träffat fem läkare sedan ifjol höstas, varav tre inhoppare, och först nu fått en permanent kontakt. Andra mottagningar inräknade handlar det om sju läkare.

Nu slåss hon, som har varit sjukskriven i tio år, för fortsatt ersättning från Försäkringskassan.

Läkarnas bedömning av Anna

Läkare 1:

"Prognosen är tyvärr inte bra och hennes arbetsoförmåga bedöms vara kronisk"

Läkare 2:

"Patientens arbetsoförmåga bedöms vara kronisk"

Läkare 3:

"Prognosen på sikt är negativ och symptomatologin samt arbetsoförmågan får anses varaktigt livslång"

Läkare 4:

"Jag uppfattar pat:s trötthetssyndrom vara av så allvarlig grad att pat är helt oförmögen till varje form av arbete på arbetsmarknaden. Pat:s syndrom är kroniskt varför man här måste utgå från att pat:s arbetsoförmåga är varaktig"

Läs mer

Kommentarer

I dag: 19.00 Mora–Rögle 20.45 Juventus–MFF

Ängelholm

Huvudnyheter