Utbildning för flyktingbarn får kritik
Ensamkommande flyktingbarn får för lite svenskundervisning och klarar inte av studierna i gymnasieskolans introduktionsprogram, anser flera vårdnadshavare. De är kritiska till den undervisning barnen får i Ängelholm.
ÄNGELHOLM. Jüri Soomägi är tillförordnad vårdnadshavare för en pojke som under förra hösten ensam kom från Afghanistan till Ängelholm. Pojken går en förberedande utbildning för ungdomar som ska börja studera på gymnasieskolan.
Men enligt Jüri Soomägi går det trögt med studierna. Allt för lite svenskundervisning och många håltimmar gör att pojken inte hänger med i undervisningen.
– Min uppfattning är att ungdomarna får för lite undervisning i svenska. Ämnesstudierna blir för svåra och de tröttnar. Risken är att de inte väljer att studera vidare på gymnasiet. Det är oerhört olyckligt, säger Juri Soomägi.
Han är inte ensam om sin uppfattning. Flera personer som i dag är gode män eller vårdnadshavare för ensamkommande flyktingbarn förbereder en skrivelse till barn- och utbildningsförvaltningen.
Björn Vallin är folkpartistisk ledamot i barn- och utbildningsnämnden men också god man för två ensamkommande flyktingbarn. Även han är kritisk.
– Vi har väckt frågan om svenskundervisningen vid flera tillfällen redan under våren, men det händer inget.
Han menar att barnen behöver ett helt år med enbart svenskstudier innan de påbörjar den förberedande undervisningen i gymnasiet.
– Det är vad vi kommer att föreslå i skrivelsen, säger Björn Vallin.
Både Björn Vallin och Jüri Soomägi tycker att det är för lite schemalagd tid i skolan. En titt på ungdomarnas scheman visar på mycket håltimmar. Den fria tiden har skapat svårigheter för barnen som inte är vana vid självstudier, förklarar vårdnadshavarna.
– Som jag ser det behöver de schemalagd undervisning hela dagar. Deras språkkunskaper är för bristfälliga för att de ska kunna studera på egen hand, säger Björn Vallin.
Han hänvisar också till kulturskillnader som gör det svårt för barnen att under eget ansvar tillägna sig kunskaper.
– De är helt enkelt vana vid en mer auktoritär skola där läraren bestämmer vad de ska göra, säger han.
Jörgen Lindh, även han vårdnadshavare för en pojke från Afghanistan, bekräftar svårigheterna för barnen att bedriva självstudier. Han är själv lärare och har undervisat elever i Svenska för invandrare, SFI.
– Ungdomar med så här bristande kunskaper i svenska behöver lärarledda lektioner.
Han tror att dagens situation kan få eleverna att avstå studier på gymnasiet.
– De här ungdomarna är i underläge från början. Skolan har enorm betydelse för deras framtid, säger han.
