Laxfiskaren fick kommunen att nappa
Hur kan man sälja in ett kommunalt badhus och kontrakt på flera hundra miljoner med hjälp av laxfiske? Och vad gör den nästan utrotade blåfenade tonfisken i anbudet?
Bildmaterial
Laxfiskaren, fastighetsdirektören, sportfiskebasen och tidigare kommunpolitikern Joakim Ollén visar varför han skrev badhusanbudet som han gjorde. Programförklaringen handlar mer om miljö och fiske än kommunala badhus.
"Vårt absolut största enskilda byggprojekt", förklarar Kunskapsportens fastighetschef Alexander Klein och VD Joakim Ollén
"Ett fantastiskt läge för ett badhus. Då måste det kopplas ihop med Rönne å", säger Joakim Ollén.
Badhus på sjukhusområdet
Ängelholms nya badhus ska byggas inne på sjukhusområdet mellan de stora sjukhusbyggnaderna och Rönne å.
Badhuset består av tre hopkopplade huskroppar med en sammanlagd golvyta på cirka 6 500 kvadratmeter. Husen är vridna mot varandra för att spara träd i sjukhusparken.
Delen närmast ån ska innehålla spa och tre mindre träningsbassänger. Den stora kvadratiska bassängen på 25 x 25 meter och två meters djup för vattenpoolarna och läktare hamnar i mitten. Här finns också hopptorn. Närmast sjukhuset ska det bli lekbad med "strand", vågmaskin, jetstrålar och strömkanal. Två stora rutschkanor byggs in i en egen del.
Relaxdelen närmast ån har egen ingång och egna omklädningsrum. Hit ska det också gå att komma genom den kulvert som nu förbinder sjukhuset med bårhuset.
I den bantade version som kommunen och Kunskapsporten skriver kontrakt på har byggnaderna sänkts och utomhuspoolerna på taket försvunnit. Nu blir det bara en solterrass med dusch närmast ån. Peab är partner åt Kunskapsporten, och ska bygga. Peab har också ett dominerande inflytande på Hälsostaden, som äger hela sjukhusområdet.
Samma arkitekter som tidigare
Badhuset har ritats på ÅWL arkitekter med samma personer som tidigare jobbade med Zoetrop på Sockerbruksområdet och vann arkitekttävlingen. Trots att kommunen använde Zoetrop som jämförelseobjekt i den nya tävlingen är skillnaderna mellan de båda badhusen stora.
Överenskommelsen innebär att kommunen betalar 18,9 miljoner kronor om året för skolornas och föreningarnas tillgång till badhuset. Här är tiderna beräknade efter dagens behov. Alla biljettintäkter tas av Kunskapsporten som ska äga och driva anläggningen. I kontraktet sägs att biljettpriset ska vara på samma nivå som jämförbara anläggningar i trakten. Allmänheten garanteras tillgång till badet nästan årets alla dagar.
Enligt tidsplanen påbörjas bygget i vinter och badet öppnas mars 2014. Blir byggstarten försenad exempelvis genom överklaganden förskjuts tidsplanen. Kommunen börjar betala när badet öppnas, men prislappen höjs då med 50 procent av konsumentprisindex.
ÄNGELHOLM. Fiskat har han gjort sedan barnsben. Och med en pappa som var tv-chef i Malmö fick Joakim Ollén som frågvis elvaåring en gratischans att bli kändis och träffa dåtidens storheter i sportfiskevärlden.
– Jag var med i en tv-serie som hette "Nu nappar det" på tidigt 1960-tal. Det var långt före Bengt Östes fiskeprogram med snarlikt namn, berättar Joakim Ollén när vi träffar honom vid Rönne ås strandkant nära sjukhuset.
Genom tv-fisket går det också att knyta an till det som nu är aktuellt, badhusbygge i Ängelholm.
– En av de medverkande var arkitekten Mogens Mogensen. Han ritade Ängelholms nuvarande badhus, Rönnebadet, men var dessutom en av dem som fiskade tonfisk i Öresund. Hade tonfiskebåt som låg beredd på Råå, berättar Joakim Ollén.
Och så har vi fått ihop kopplingen mellan badhusbygget och den blåfenade tonfisken. Jättefisken har inte synts till i Öresund sedan i början av 60-talet. Det vill Joakim Ollén använda badhusbygget för att påminna ängelholmarna om. Tonfiskarna är ett exempel på rovfiske och hur människan kan förstöra det som lever i vatten.
Programförklaringen bakom det nya Rönnebadet som ska byggas i åslänten är minst sagt annorlunda. Förstasidan som ska beskriva en vision handlar om miljö, fiske, vatten och laxar.
– Det är nog en lite udda beskrivning av ett kommunalt badhus, och visst är det mycket av mina egna personliga tankar, medger Joakim Ollén, som numera är vd i Fastighetsbolaget Kunskapsporten med bas i Göteborg.
Vägen dit har gått via politik och tunga uppdrag åt det allmänna. 1976 kom han in för Moderaterna i riksdagen som 24-åring och den då yngste någonsin.
1984 återvände han till Malmö som kommunstyrelsens förste borgerlige ordförande. Efter maktskifte och ytterligare en period i ledningen för Malmö blev han ordförande i Svenska kommunförbundet och har även varit styrelseordförande i Sydkraft. 1997 utsågs han till generaldirektör på Lantmäteriet för att sedan växla över till fastighetsbolag.
I slutet av 1980-talet kom också fisket tillbaka in i karriärpolitiker Olléns liv. Och helst ska det vara laxfiske med fluga i Mörrumsån.
– Där har jag nog gjort en insats genom att påverka Sydkraft så att laxen kan vandra mycket högre upp i ån, säger den fiskande fastighetsdirektören.
Intresset för fiskevård och miljöfrågor var också det som lockade när han 2002 valdes som ordförande i Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund. Det är organisationen som ska föra drygt två miljoner sportfiskares talan.
Beroende på hur man räknar är fortfarande sportfiske en av de allra vanligaste förekommande fritidsaktiviteterna, i alla fall om man räknar alla som någon gång om året håller i ett spö.
Som sportfiskarnas röst vill Joakim Ollén höja kunskapen, få fler att förstå det stora ekonomiska värdet av en spöfångad lax. Rönne å är nästan Skånes enda vattendrag med naturlig förekomst av lax. Stensån har lax, men rinner mest i Halland och i Helge å har det på senare år arbetats för att få tillbaka laxen.
– Jag tror inte att ängelholmarna i allmänhet vet vilket värde de har i ån som snirklar runt i stan så att man inte vet vilket håll den rinner åt. Med det här fantastiska läget för ett badhus vill vi lyfta fram det som finns i ån, säger laxfiskaren, som förklaring till varför han skrev som han gjorde i anbudet.
Ett stort akvarium ska möta badhusbesökarna i entrén. Men istället för färgglada tropiska fiskar simmar det här abborrar, mörtar och kanske någon gädda. Utanför kan en modell av en laxtrappa visa vad som behövs för att få de riktiga tungviktarna att ta sig förbi de tre kraftverken vid Klippan.
– Tänk om man hade kunnat välta runt några riktiga stenbumlingar ute i ån framför badhuset och skapa några ståndplatser för lax. Då kunde man här kanske få se samma fantastiska syner som i Mörrum. Men det är inget som ingår i vårt åtagande, och kräver naturligtvis tillstånd.
När det gäller miljöfrågor för badhuset handlar det snarare om att bygga miljöcertifierat och energisnålt. De som går dit för att bada eller simma som laxar mot vågmaskinen eller i strömkanalen ska få veta vad det kostar både i vatten- och elförbrukning.
Att de trivs och kommer tillbaka är helt avgörande för hur Kunskapsprovens största bygge utvecklas ekonomiskt. Kommunen betalar visserligen 18,9 miljoner per år vilket är nästan fyra gånger mer än vad Rönnebadet kostar, men det täcker inte kostnaderna.
– Vi tänker stanna i Ängelholm de här 30 plus fem åren som kontraktet anger. Det är ett fascinerande upplägg, och betyder att vi måste skapa aktiviteter utöver det vanliga. Det känns bra för en gammal kommunalgubbe, säger Joakim Ollén, innan han testar ytterligare ett kast med flugspöet.
– Det kunde väl åtminstone hugga en liten abborre...
