Bedrövligt enligt Skolverket
Ensamkommande barn
Ängelholm har ett avtal med Migrationsverket om att ta emot 40 flyktingar om året.
I Vejbystrand finns tio platser för ensamkommande barn som söker asyl.
För ensamkommande flyktingbarn med permanent uppehållstillstånd får kommunen ett statligt schablonbidrag på 82 200 kronor för en tvåårsperiod. Det ska bland annat täcka merkostnader för barnens skolgång. Utöver detta kan kommunen eftersöka ersättning för barnens boende.
Av de ersättningar kommunen får för flyktingmottagandet går två miljoner kronor om året till barn- och utbildningsförvaltningen.
ÄNGELHOLM. På Skolverket reagerar undervisningsrådet Luisella Gallina Hammar starkt på uppgifterna om flyktingbarnens scheman på Ängelholms gymnasieskola.
– Det är bedrövligt att det ser ut så här. Skolan är oerhört viktig för de här barnen, kommunen borde se till att de tar tillvara så mycket av deras tid som möjligt.
Hon betonar att det är bråttom för ensamkommande barn att hämta in kunskaper och integreras i samhället.
– Många av dem har nått en ålder då de vill gå fort fram. Ser de inte att dörrarna öppnas kan de lätt bli uppgivna, säger hon.
Eleverna på språkintroduktionsprogrammet har rätt till heltidsstudier. Vad det innebär i undervisningstimmar per vecka är svårt att säga, enligt Skolinspektionen.
– Det är en tolkningsfråga. Men utslaget under en treårsperiod talar vi om omkring 25 timmar i veckan, säger undervisningsrådet Lotta Hedén och betonar att mellan 14 och 17 timmar i veckan är långt ifrån tillräckligt.
– Det här låter helt vansinnigt, säger hon.
Fortsätter situationen riskerar Rönnegymnasiet att bryta mot skollagen.
Gunilla Ivarsson är gymnasiechef. Hon håller med om att schemaläggningen inte är bra.
– Vi är absolut inte nöjda som det ser ut i dag. Nu jobbar vi på flera sätt för att komma upp i rätt antal timmar, säger hon.
Hon anger den nya gymnasiereformen och fler flyktingbarn med olika språk som ett av skälen till bristen på schemalagd undervisningstid.
– Sammansättningen av elever har förändrats mycket fort. I dag har vi 32 elever med tio olika språk. Så såg det inte ut tidigare.
Introduktionsprogrammets rektor Lars Herbertsson är inte heller nöjd. Även han förklarar att en förbättring är på gång. Under hösten har han rekryterat tre studiehandledare som på olika språk ska stötta eleverna utanför lektionstid.
– Vi arbetar för att lösa detta. Men det är svårt av både organisatoriska och ekonomiska skäl. Elevernas utbildningsbakgrund varierar stort. En del har inte hållit i en penna medan andra har många års skolgång bakom sig, säger han.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Sven-Ingvar Borgquist (M) ser allvarligt på situationen. Förra året tillsattes flera tjänster på språkintroduktionsprogrammet.
– Men uppenbarligen har det inte räckt till. Jag är inte säker på att det är mer resurser som behövs, men organisationen behöver uppenbarligen ses över, säger han.
