Deppigt bland torghandlarna

Torghandlarna i Ängelholm skär inte guld med täljknivar. Det gråa vädret försämrar, men bristen på besökare och parkeringsplatser gör att de flesta dagar är dåliga dagar. Vissa handlare avvaktar bättre tider - medan andra lägger av.

Stortorget har genomgått förändringar för att öppna upp mot Storgatan och göra passage över torget och Järnvägsgatan mer naturligt. Men torghandlarna NST pratat med är inte nöjda med hur Stortorget fungerar. Fler parkeringsplatser är ett återkommande önskemål samtidigt som fasta försäljningstält och bättre ordning önskas.

En kall, nästan höstlig, vindpust tvingar Tuan La att ha tjocktröja på sig på jobbet i korvvagnen. La har flyttat från hörnan mot Järnvägsgatan till att stå framför Nordea. Men trots ny plats är torget detsamma.

– Det är helt dött nu. Vi behöver fler människor och mindre konkurrens, nu är det två grönsakshandlare, två matvagnar och inga kunder.

Tuan La har sålt korv på torget i fyra år, men nu tänker han lägga av.

– Det är meningslöst, konstaterar La och tittar på ett par änder som kommer guppande över torgets gatsten.

– De är mina bästa kunder.

Närmst Storgatanstår Samir Mezher och säljer frukt och grönt, något han gjort i fem år. Efter att cykelställ och uteserveringar flyttats kan han nu stå vänd mot Storgatan och sälja. Men trots bättre läge går affärerna sådär.

– Vi hoppas att det blir bättre, jag har frågat kommunen om fasta tält, som de har i Helsingborg, men de sa att det kan bli svårt, konstaterar Mezher.

En som trotsat det grå vädret för att handla av Samir är Arne Persson som bott i Ängelholm sedan 40-talet.

– Då var det fullt på torget. Hela den biten var bara köttbutiker, säger Persson och drar pekfingret från Stadsbiblioteket till gamla Rådhuset.

Gårdsbutiker är en trend sedan några år tillbaka, men ingen av dem säljer på torget.

– Det är nog för mycket jobb för att de ska ta sig in hit, konstaterar Arne Persson som bott utomlands och jämför Ängelholms med Frankrikes mer levande offentliga rum.

Trots att Arne Persson själv handlar på torget pekar han ut bristen på och avståndet till parkeringsplatser och att torget enbart har grönsaker och mat som orsaker till den sinande handeln.

– Ni är lata i er generation, säger han och tittar på den här artikelns 25-åriga författare och lägger till:

– Ni bryr er inte om kvalitet utan vill ha allt på samma ställe. Jag tror inte man kan stoppa det, det här är en utveckling som pågår, säger Arne Persson med en suck och tar sin påse jordgubbar och går hem.

Anders Clark