Fairtrade City-status hänger på en skör tråd

Det krävs en ständig utveckling för att få behålla sin status som Fairtrade City. I Ängelholm överväger den ansvariga styrgruppen att kasta in handuken. Det är framför allt näringslivet som inte satsar tillräckligt mycket på rättvisemärkta produkter.

De stora informationstavlorna vid motorvägen hälsar välkomna till Fairtrade-staden Ängelholm. Men den positiva statusen som en stad som bryr sig om rättvisa och mänskliga rättigheter kan snart vara ett minne blott. Utvecklingen går trögt, till och med bakåt i vissa avseenden. Om inte vinden vänder kommer Ängelholm inte ansöka om förnyad Fairtrade City-diplomering nästa år.

– I augusti kommer vi troligen att ta ett beslut om vi ska fortsätta eller inte, säger Karl-Otto Rosenqvist som är ordförande i styrgruppen för Fairtrade City i Ängelholm.

Sedan 2011 har kommunen status som Fairtrade City. Men varje år måste den diplomeringen förnyas. Och för att få behålla statusen krävs en vidareutveckling från året innan. Det ska konsumeras mer rättvisemärkta varor inom den kommunala organisationen. Det ska finnas större utbud, fler butiker och fler företag som använder Fairtrade-varor i kommunen.

2012 var det nätt och jämnt att Ängelholm fick förnyad status. För även om det fanns positiva exempel på utveckling, så minskade antalet arbetsplatser där rättvisemärkt används. Och inom kommunen sjönk konsumtionen av godkänt kaffe.

Den kommunala kaffekonsumtionen utgör inget egentligt problem, menar Karl-Otto Rosenqvist. I stället för att övertyga de ansvariga för äldreboendena att köpa "rätt" sorts kaffe, vänder man blickarna mot förskolorna. Där ska rättvisemärkta bananer introduceras.

Dagligvaruhandeln utvecklas också ganska bra, med allt fler Fairtrade-produkter på hyllorna. Det stora problemet, enligt Rosenqvist, är näringslivet. Där går det väldigt trögt, trots många insatser för att få med förtagarna på vagnen.

– Vi har deltagit på näringslivsdagarna, vi har skickat ut nyhetsbrev, ringt runt och på andra sätt försökt få företagen att engagera sig, säger Karl-Otto Rosenqvist.

– Det går ju inte att trycka ner sitt budskap i halsen på folk, men nu krävs det ett krafttag från näringslivet om Ängelholm ska fortsätta vara en Fairtrade City.

Det krävs inte några jätteinsatser. Det kan räcka att börja brygga godkänt kaffe i fikarummet, eller att erbjuda rättvisemärkta bananer i personalmatsalen.

– De flesta andra kommuner har en bra utveckling, men det är väl så att det sociala engagemanget är ganska svagt i Ängelholm.

– Det är tråkigt, för jag är övertygad om att ett Fairtrade City-diplom kan vara något positivt för Ängelholm. Men bara om man lyfter fram det på rätt sätt och visar att vi verkligen tycker att det är viktigt. Det finns ingen anledning att lägga ner en väldig massa ideellt arbete bara för att hålla uppe en fasad. Då är det bättre att lägga ner, säger Karl-Otto Rosenqvist.

Lars Andreasson
lars.andreasson@hd.se 042-489 91 55