Politikernas kaffeval gör skillnad
När kommunen beslutade att göra Ängelholm till en Fairtrade-stad betonade man att näringslivet skulle vara med. Är rättvisemärkta produkter viktiga för de politiker som driver eget företag?
För ett par veckor sedan berättade tidningen att det inte går så bra för Ängelholm som Fairtrade-stad. Styrgruppen överväger till och med att låta bli ansökan om förnyad diplomering inför nästa år. Efter tidningsreportaget har åtminstone ytterligare ett företag, Ateneum som förvaltar fastigheter, anmält att de använder Fairtrade-produkter.
– Några till är på gång. Det är antalet arbetsplatser vi jobbar på. 2009 när kommunen sa ja till att göra staden till en Fairtrade City betonade man just att näringslivet ska gå före. Ängelholm präglas av att det finns många små företag, säger Karl-Otto Rosenqvist som sitter med i den ansvariga styrgruppen.
I Ängelholm finns 4700 företag registrerade. På 3100 av dem jobbar bara en eller två personer. NST har pratat med några av de politiker som är egna företagare.
Calle Gudmundsson (C), som är ordförande i byggnadsnämnden är också VD för Engelholms Glass. På hans arbetsplats finns än så länge inget fairtrade-kaffe, även om möjligheten finns i Café Bar-maskinen.
– De har varit på mig mycket från styrgruppen eftersom jag känner dem. Kaffet kommer vi i alla fall att testa. Jag tar upp det i ledningsgruppen i nästa vecka, säger han.
Att introducera rättvisemärkt glass i sortimentet är inte riktigt lika enkelt. Det är inga problem med mjölken och grädden som kommer från skånska kor, men rättvisemärkt kakao och vanilj måste diskuteras med leverantören. Dels är det en prisfråga och dels vill Calle Gudmundsson kunna beställa små kvantiteter i början för att testa.
– Det ska marknadsföras och säljas också. Har man väl satt det på kiosklistan kan man inte hoppa av sedan, säger han.
Till hösten kommer diskussionerna om fairtrade-glass att fortsätta. Kanske blir det möjligt för konsumenten att köpa glassen efter årsskiftet.
– Det är viktigt med Fairtrade. Som politiker tycker jag att vi ska införa det, men som företagare måste man tänka efter, säger Calle Gudmundsson.
Lennart Nilsson (C) är lantbrukare och har ett familjeföretag. Han är också ersättare i kommunstyrelsen. I affären brukar han titta efter fairtrade-bananer och ibland köpa rättvisemärkt kaffe.
– Fler måste göra medvetna val, inte bara gällande fairtrade-produkter. Jag brinner för det som är lokalproducerat. I min värld är det ingen skillnad på att vara politiker och medveten konsument, säger han.
Även Sven-Ingvar Borgquist (M), barn- och utbildningsnämndens ordförande driver jordbruk. Fairtrade-kaffe dricker han inte vare sig i företaget eller privat.
När han var på tjänsteresa i Nicaragua i våras tillsammans med förvaltningschef, rektor och lärare besökte de bland annat kaffeodlare och diskuterade rättvisemärkning.
– Tyvärr kom det inte odlarna till del. Korruptionen tog det, säger han.
Kaffeplantaget han besökte var dock inte anslutet till Fairtrade.
Anna Mörée (M) är ledamot i kommunfullmäktige och delägare i en före detta betongfabrik som är omgjord till hästanläggning.
– Vi väljer inte bort fairtrade-kaffe men väljer det inte heller. Det finns de som påstår att producenterna inte alltid är gynnade utan att mellanhänderna plockar åt sig pengarna. Man får vara försiktig med att se världen i svart eller vitt, säger hon.
I sitt konsultföretag är kultur- och fritidsnämndens ordförande Tomas Fjellner (M) ganska ensam och dricker sitt privata kaffe.
– Fairtrade är viktigt. Inom företaget är det av noll och intet värde, men jag satsar som privatperson i stället, säger han.
Alf Carlsson (M) är ersättare i byggnadsnämnden. I hans byggföretag med fem anställda dricks inget fairtrade-kaffe.
– Jag vet knappt vad det är, men jag kanske kollar upp det framöver, säger han.
Eva Kullenberg (FP) är ledamot i kommunstyrelsen och dietist i sitt enmansföretag på halvtid. Hennes företag finns med på listan över dem som har Fairtrade-status. Hon köper det hon kan av rättvisemärkta varor.
– Det är så lite som krävs. Man borde se över vad man slänger och hellre lägga en extra krona på kaffe eller bananer. Man kanske kunde införa fairtrade-fredagsmys. Det finns ju även chips och sega råttor, säger hon.
Textförstoring
Dela
Fairtrade
Fairtrade är en oberoende produktmärkning som ska förbättra arbetsvillkor för odlare och anställda i u-länder.
Fairtrade City är en diplomering som startade i Storbritannien. Först i Sverige var Malmö 2006.
Kommunen, den ideella sektorn och det lokala näringslivet delar på ansvaret att leva upp till Fairtrade City-kriterierna.
Ett visst antal lokala arbetsplatser, organisationer, fackförbund och kyrkor ska servera Fairtrade-märkta produkter om staden är diplomerad.
Varje år måste en ny ansökan och utvärdering göras. För att behålla Fairtrade City-statusen krävs att konsumtionen av rättvisemärkta produkter ökar.
Inför diplomeringen 2011 beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott att målsättningen skulle vara att öka kunskapen om rättvis handel bland kommunens invånare och näringsidkare.
Kommentarer
- Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.



