Tonsättaren som trivs i trädgården

Långt ute på landet sitter Stefan Klaverdal och komponerar elektronisk musik som han kombinerar med akustisk sådan. Han lägger sista handen vid sin opera i vilken han själv kommer att spela dator. Samtidigt är han pappaledig med sonen Elias.

I ett av rummen i korsvirkeshuset från 1700-talet finns förutom digitalpiano och dator just nu en liten väv. Stefan Klaverdal håller på med kompositionen av "Den lilla vävoperan". När varpbommen slår passerar den sensorer som tar upp ljud. Ljudet, som han omvandlar i datorn, utgör musiken tillsammans med sång och akustiska stränginstrument. Tonerna från en cittra har han också behandlat i datorn.

– Jag ser det som att jag leker ganska mycket på min arbetstid, säger han.

En del av komponerandet är ett ensamt jobb, men Stefan Klaverdal försöker involvera andra i de flesta projekt han håller på med. Han har gjort grundlig research i det här projektet genom att besöka vävstugor och vävmuseum.

– Det sociala när man åker runt och samlar information är väldigt roligt.

Intresset för komposition startade i Stockholm när Stefan Klaverdal gick på kommunala musikinstitutet, KMI, som då var den sista instansen av kommunala musikskolan.

– Jag hade en bra lärare, Maurice Karkoff som pushade mig i komposition. Han tyckte att det jag gjorde var omväxlande genialt och omväxlande en katastrof och tyckte att jag skulle söka vidare, säger Stefan Klaverdal.

Under den sjuåriga kompositionsutbildningen på musikhögskolan i Malmö kom han också i kontakt med ljudkonst genom kurser på konsthögskolan.

– Det öppnades en dörr åt ett helt annat håll än jag hade tänkt mig från början, säger han.

På barnsjukhuset i Lund finns permanent ett ljudkonstverk som Stefan Klaverdal har gjort.

– Jag är körsångare från början. Det traditionella i mina kompositioner kommer mycket därifrån. Jag var tidigt intresserad även av datorbaserad musik. I dag tycker jag att det är roligast med blandningen av det akustiska och det elektroniska, säger han.

Nu undervisar han själv några timmar på musikhögskolan i elektroakustisk musik och komposition.

– Jag kom aldrig därifrån. Jag håller också i en live-elektronikensemble på musikhögskolan där man kan spela elgitarr eller dator. Det är väldigt kul, säger Stefan Klaverdal.

Sina kompositionsprojekt arbetar han med under ett halvår till ett år i taget. Oftast är det ett nio till fem-jobb, men gränsen mellan arbete och fritid går inte alltid att dra.

När ett verk är färdigkomponerat försöker han vara lyhörd för vad musikerna tycker.

– Man är själv inte nödvändigtvis den bästa uttolkaren av sin egen musik. Mina åsikter måste inte vara de slutgiltiga.

Stefan Klaverdal kopplar gärna av med att arbeta i den stora trädgården intill huset där hans frus morföräldrar bott tidigare.

– Just nu är det lite för mycket ogräs. Jag skyller det på barnen. När vi fick möjlighet kunde vi inte motstå att flytta hit, säger han.

Ettåriga sonen Elias tycker mycket om musik. När Stefan Klaverdal spelar på flygeln sitter han gärna i knäet. Men jazz gillar han inte. Då tar han undan pappas händer.

Maria Ille André
maria.ille.andre@hd.se