Dyrare datorer till gymnasieelever
I dagarna delas de första datorerna ut till gymnasieskolans elever i årskurs ett. Bland flera olika modeller valde kommunen det näst dyraste alternativet.
Alla elever i grundskolan och gymnasiet ska ha tillgång till en egen dator. Det beslutade barn- och utbildningsnämnden för ett år sedan.
Och det är en dyr satsning som drog igång för ett par veckor sedan. Den totala anbudskostnaden för den treåriga projektperioden ligger på drygt 33 miljoner kronor, inklusive utbildningar för personal och rektorer.
För eleverna i grundskolans lägre årskurser köper barn- och utbildningsförvaltningen datorerna. Modellen som köps in och som nu delas ut årskurs ett och fyra är en Dell Vostro. Priset ligger på ungefär 5 000 kronor per dator.
Datorn som ska användas i högstadiet och gymnasiet är däremot den betydligt dyrare Macbook Air 13. Dessa datorer ska inte köpas utan leasas.
– Datorerna till de äldre eleverna måste klara att transporteras på ett annat sätt. Därför har vi valt en annan modell, säger kommunens projektledare Stig T. Hasselgård.
När kommunen begärde in anbud tidigare i våras bad de företagen ange flera olika datormodeller med samma prestanda.
Det företag som vann upphandlingen, Lin Education, angav fyra olika alternativ på datorer för kommunens äldre elever.
Den billigaste datorn bland de fyra förslagen skulle kosta kommunen 198 kronor per dator och månad. Beräknat på 2 520 elever innebär det en kostnad på omkring 5,6 miljoner kronor per år.
Barn- och utbildningsförvaltningen har däremot valt den näst dyraste datorn, Macbook Air 13, som med samma elevantal ger en årlig leasingkostnad på omkring 6,9 miljoner kronor.
Enligt kommunens projektsamordnare Stig T. Hasselgård föll det billigaste alternativet bort tidigt. Datorn ansågs för tung för att passa elever som behöver ha den med sig till och från skolan.
– Inom styrgruppen för projektet villa man ha en lättare variant med tanke på hur de ska användas, säger han.
Kvar att välja mellan blev Macbook air samt pc:n Asus ux32a, där Mac-datorn årligen blir drygt 900 000 kronor dyrare.
– Vi hade diskussioner med representanter från alla aktuella rektorsområden. En övervägande del av rektorerna ville ha Mac-datorer. Den är mer beprövad i skolmiljöer och har använts i liknande satsningar, säger Stig T. Hasselgård.
Den aktuella Asusmodellen gick nyligen i produktion, förklarar han vidare.
– Den modellen är inte prövad i skolmiljö tidigare. Dessutom har den inget stöldskydd, det ingår i Mac-modellen. Hade vi valt Asus hade vi behövt köpa det för 500 kronor per dator.
Styrgruppen för projektet en dator per elev består av både rektorer och representanter från kommunens it-avdelning.
– Vi såg att den dator vi valt blev något dyrare. Samtidigt ligger det inom ramarna för projektets budget, säger Stig T. Hasselgård.
I styrgruppen sitter också Tony Mufic, som är barn- och utbildningsförvaltningens chef.
– Ytterst är det jag som ansvarar för valet av datormodell. Erfarenheter från andra kommuner är tydliga. Med pc-modeller i gymnasiemiljö har det varit mer driftstörningar. Även om leasingkostnaden är något dyrare riskerar vi i slutändan högre kostnader med det billigare alternativet, säger han.
För eleverna i de lägre årskurserna, som förvarar sina datorer i skolan, har en billigare pc ansetts vara ett tillräckligt bra alternativ. Tony Mufic anser att det är en god poäng att kommunen använder sig både av olika datormodeller samt både köper och leasar datorer.
– Genom att både köpa in och leasa olika datormodeller har vi möjlighet att själva utvärdera vilka system som är de bästa, säger han.
Textförstoring
Dela
Skolans datorsatsning
Under hösten ska eleverna i årskurs ett, fyra och sju samt gymnasiets första år utrustas med elevdatorer. Samma fördelning görs sedan de kommande två åren.
All pedagogisk personal går eller har genomgått en utbildning i praktisk IT- och mediakompetens, PIM, via Skolverket. Målsättningen är att 80 procent ska vara färdigutbildade sommaren 2013.
De senaste två åren har både lärare, förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare fått en egen arbetsdator.
Datorerna till eleverna i årskurs ett till sex köps in för ungefär 4,2 miljoner kronor per år. För årskurs sju och gymnasiet skriver kommunen ett treårigt leasingavtal. Budgeten för 2012 är 3, 8 miljoner kronor. Den ökar sedan successivt då fler elever ingår i projektet. Under den första 3-årsperioden är den sammanlagda budgeten för de leasade datorerna 19,4 miljoner kronor.
Utöver detta har det trådlösa nätverket på skolorna byggts ut. Enligt kommunens IT-chef Peter Lindholm rör det sig om en kostnad på drygt en halv miljon kronor.
För elever upp till årskurs sex gäller att datorn ska vara i skolan. Äldre elever får låna med den hem. Barn- och utbildningsförvaltningen räknar med en livslängd på mellan fyra och fem år för en elevdator.
Kommentarer
- Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.



