hd.se
Stroke-drabbad utan stöd
När kommunen flyttade över vården av den strokedrabbade mannen brast vårdkedjan. Rehabiliteringen upphörde, och den segt förvärvade förmågan att gå försvann. Nu anmäler kommunen sig själv.
Mannen, som är född på 1930-talet, fick en stroke i våras. När det gäller vården på sjukhuset verkar det mesta ha fungerat väl. Det gäller även den påföljande rehabiliteringen både från sjukvården och på den kommunala korttidsenheten. Här bodde mannen i fem veckor och fick hjälp av både arbetsterapeut och sjukgymnast.
Patienten hade själv satt upp som mål att lära sig gå själv igen. Personalen beskriver sin patient som träningsmotiverad och när det är dags att lämna korttidsboendet och flytta hem kan mannen med lite hjälp resa sig och gå fem meter.
Korttidsenheten drivs av socialförvaltningen, och det är också socialförvaltningen som haft långvarig kontakt med mannen. Även innan stroken hade han mycket hjälp av hemvården.
Ändå gick det snett när de olika kommunala inrättningar skulle skicka över information om vilken hjälp mannen behövde när han kommit tillbaka till den gamla vanliga bostaden. Den förväntade fortsatta rehabiliteringen och gångträningen uteblev, trots att hemvården fortsatte att komma som vanligt.
– Det har brustit på flera punkter när det gäller informationsöverföring, kunskaper och dokumentation. Det har också varit oklart vem som har haft ansvaret, säger Cecilia Aatola, som sedan i våras finns på den nya posten som kommunens medicinskt ansvarige för rehabilitering.
Kommunens hemvårdspersonal kunde snart konstatera att mannen inte blev bättre utan snarare sämre sedan han kommit hem. Den lilla gångförmåga han återfått på korttidsboendet försvann på grund av utebliven träning.
– Vår bedömning är att den uteblivna rehabiliteringen har lett till skada för patienten, och att den kanske är bestående. Åtminstone tar det mycket längre tid att få tillbaka en förmåga. Det är anledningen till att vi gör en anmälan till Socialstyrelsen enligt Lex Maria, säger Cecilia Aatola.
Med beskrivningen av fallet följer ett schema med nio olika förbättringar och ändringar som kommunen ska ha genomfört före årsskiftet. Varje ändring har också en markering vem som ska göra ändringarna och vem som är ansvarig för att det blir gjort.
Det mesta handlar om nya rutiner för hur det ska fungera mellan de som sysslar med omvårdnad och den mer medicinska delen. Ändringarna ska gälla alla hemvårdsområden.
– Alla måste jobba på samma sätt och det ska vara tydligt vem som ska göra vad, förklarar Cecilia Aatola.
En anledning till att fallet väckt så stor uppmärksamhet är att det finns många strokepatienter varje år som kommunen får ta över. Och rehabiliteringen är avgörande för hur bra liv de kan få efteråt, och även hur mycket hjälp kommunen måste sätta in under resten av livet.
Att kommunen prioriterar patientgruppen framgår av det särskilda stroketeam som bildats. En grupp som prisades i veckan vid en kongress i Göteborg.
Textförstoring
