Kvidinge- profiler i ny bok
En nitisk hovkansler och Sveriges förste kändisjournalist. Lägg därtill en sjöman som anslöt sig till de brutala holländska kolonisatörerna i Sydafrika och du har ett axplock levnadsöden ur Kvidinges historia. Nu presenteras de i en ny bok som ges ut med anledning av bygdens 700-årsjubileum.
Bildmaterial
Lars Wilhelmsson, Ulla Condelius och Sverker Erlandson är författarna bakom jubileumsboken Profiler från sju århundraden.
I början av 100-talet tog Arvid Mohlin över affären på Storgatan i Kvidinge. 1913 byggde han om butiken som blev minst sagt luxuös. Centralt i bottenplanet fanns en springbrunn med guldfiskar. Bilden är från 1920-talet och hämtat ur hembygdsföreningens ar
Löparna i Kvidinge som var "fruktade i hela Skåne". På bilden från ett 1500-meterslopp i Kristianstad 1918 tränger sig Kvidinges Oskar Thomasson mellan ledande klubbkamraten Nils Helgesson och Kristanstads Kronvall.
KVIDINGE.
Christoffer Bogislaus Zibet var årsbarn med Carl Michael Bellman och föddes i Kvidinge juldagen 1740.
Han var son till prästen och begåvad med ett läshuvud som gjorde intryck på självaste Gustav III.
Kungen gjorde honom till teaterchef, adlade honom och utsåg honom till regeringsråd i Pommern. Sedermera blev han en mycket sträng hovkansler med ansvar för censuren i Sverige.
Christoffer Zibet är en av femtiotalet personligheter som presenteras i den nyutkomna boken ”Profiler från sju århundraden”.
Tre författare står bakom skriften som ges ut med anledning av Kvidinges 700-årsjubileum 2007.
- Idén att lyfta fram kända personer från Kvidinge uppstod hos hembygdsföreningen i våras och det är ett arbete som låter sig göras ganska lätt. Kvidinge har varit en välmående socken som fött en hel del framstående personer, berättar Sverker Erlandson, som är en av dem som fördjupat sig i ortens persongalleri genom tiderna.
Hans egna rötter i bygden sträcker sig generationer tillbaka via morfadern Josef David Stenqvist som startade fabriken med samma namn under sent 1800-tal.
- Min morfars far Johan Stenqvist var skollärare i Kvidinge på 1870-talet. Lönen var dålig och med åtta barn behövdes extrainkomster. Han hade näsa för affärer och började köpa in linjerat papper från Klippans pappersbruk för att tillverka egna skrivböcker, berättar Sverker Erlandson.
Snart spred sig ryktet i bygderna. Skolbarnen i Kvidinge hade lagt griffeltavlorna på hyllan, sades det.
- Intresset blev så stort att Johan Stenqvist kunde starta en skrivboksfabrik och bygga ett ståndsmässigt hus vid Storgatan.
Sina rötter i Kvidinge har också bokens två andra författare.
Helsingborgs Dagblads före detta chefredaktör Lars Wilhelmsson är född i byn och sommarboende i sin farfars gamla hus.
- Tyvärr är det inte direkt vanligt folk vi lyfter fram i vår bok. Om allmogen finns mycket lite dokumenterat, konstaterar han.
Litet mer finns det skrivet om J C Barfod som föddes i Kvidinge 1753. Han valde, som det hette, journalistikens vanskliga väg.
- Han blev något av Sveriges förste kändisjournalist med sina fräcka skriverier om den svenska adeln, berättar Lars Wilhelmsson som också skriver om en Kvidingebo som spårats så långt som till holländarnas kolonisation av Sydafrika.
1742 mönstrade prästsonen och sjömannen Carl Gustaf Trädgårdh av i Kapkolonin på Afrikas sydspets. Fartyget han kom med tillhörde det Nederländska ostindiska kompaniet. Med tiden etablerade han sig som farmare i kolonins östra del.
- Hans söner blev framgångsrika boer samtidigt som den svarta befolkningen fördrevs, dödades eller gjordes till slavar. Det är ingen rolig historia, konstaterar Lars Wilhelmsson.
Mer eller mindre undanskymda i Kvidinges historia är vid sidan om vanligt folk också bygdens kvinnor.
Det har Ulla Condelius, bokens enda författarinna, sökt råda bot på.
- För de finns, konstaterar hon och berättar om sina favoriter:
Yrkeskvinnorna Anna-Lisa Mohlin och Carlotta Jönsson var textila formgivare som skulle komma att göra sig ett namn i 1920- och 1930-talens Sverige. Från Åstorps Vävskola i Kvidinge försåg de kräsna kunder i Stockholm med gardiner, dukar, mattor och möbeltyger.
- De här båda kvinnorna var ambitiösa yrkeskvinnor. De var mycket konstnärliga och självständiga. Både när det gäller textil formgivning och affärssinne ser jag dem som något av föregångskvinnor, säger Ulla Condelius.Tove Scherman
tove.scherman@hd.se
042-489 90 00
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus