Mördarsniglar upprör Dala-bor
Mördarsniglarna är ett gissel i var mans trädgård. En kommunal skogsdunge på bostadsområdet Dala i Åstorp har givit Lennart Anderberg och hans grannar extra bekymmer.
Bildmaterial
ÅSTORP. Efter en regnskur är spanjorerna på hugget. Vi pratar dock inte fotbolls-EM utan mördarsniglar. När marken är fuktig ålar de sig sakta över en cykelväg för att kalasa i trädgårdarna på Ekebrogatan. Sin hemvist har de i en tätvuxen dunge där de frodas under metervis av planteringsplast.
Lennart Anderberg, som bor ett stenkast bort, har tröttnat på marodörerna och kräver att kommunen gör något åt saken.
— Se här, säger han och lyfter upp en bit av den svarta platsen.
— Det är rena rama kläckningsmaskinen!
På den fuktiga ytan sitter sniglarna som stora, bruna droppar. På marken under finns ännu fler artfränder.
— Varje dag dödar jag minst 40 sniglar i min trädgård. Vi planterar och planterar. Vem ska betala alla våra växter? Och på cykelvägen blir det halt av alla sniglar, där är de som har halkat på dem, säger Lennart Anderberg.
Kommunens parkingenjör Hanna Sandgren-Hanzén har fått påpekanden om sniglarna på Dala från flera boende.
— Jag förstår att det är ett problem för dem. Det är fuktigt på Dala. Där är lerjord och i dungen blir det mycket skugga, det är en bra miljö för sniglar. Men vi i kommunen har generellt inget problem med sniglar, det finns inga beslut på att vi ska bekämpa dem.
Lennart Anderberg vill ha en rejäl gallring av växtligheten i dungen och att all plast ska tas bort. I våras lät också kommunen en entreprenör utföra en gallring, men enligt Lennart Anderberg är den inte tillräcklig.
— I den här dungen har man planterat mycket pil och poppel som är snabbväxande för att skydda mer långsamväxande träd. Man kan inte gallra allt på en gång, då blir det en röjgödslingseffekt och man får många nya småskott, säger Hanna Sandgren-Hanzén.
Planen är istället att gallra med jämna mellanrum för att nå det önskade resultatet, nästa gång i höst eller vinter. Skyddsplasten som använts vid planteringen ska egentligen förmultna och försvinna av sig själv, men eftersom processen är beroende av solljus fungerar det dåligt i den skuggiga dungen.
— Vi får satsa på att ta bort plasten efter gallringen när den ligger mer fritt, säger Hanna Sandgren-Hanzén.
Tills vidare är tipset hon kan ge att välja växter som sniglarna ogillar och vänja sig vid deras närvaro.
— Jag tror aldrig vi blir kvitt dem, det är ett skadedjur vi får lära oss att leva med. Det är en ny art och det tar naturen ett tag att hinna anpassa sig, men snart får de naturliga fiender och minskar i antal, säger Hanna Sandgren-Hanzén.
Miljökontoret anser inte heller att sniglarna är en kommunal angelägenhet.
— Man får freda sig själv, de är naturliga, vilda djur, säger miljöinspektören Ena Segerfeldt.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus