Nu avslöjas Tomarps historia
Med hjälp av en georadar skapas nu en bild som ska visa hur marken kring Tomarps Kungsgård såg ut för hundratals år sedan. Undersökningen ska också ge besked på om och var en arkeologisk utgrävning kan göras.
Bildmaterial
Inne i Tomarps Kungsgård hänger en stor bild över hur området såg ut 1680. Till vänster ser man förutom en stor trädgård också sex konstgjorda dammar. Ulf-Melvin Fjellström hoppas att de ska kunna rekonstrueras en dag.
Arkeologerna Anders Biwall och Jane Jansen från Riksantikvarieämbetet använde i måndags och tisdags en georadar för att skanna marken vid Tomarps Kungsgård.
Landskapsarkitekt Anna Jakobsson vid SLU i Alnar leder projektet som ska ta reda på hur vattenanläggningarna sett ut i Tomarps Kungsgård.
Georadar skapar en bild av historien
Projektet stöds av Movium Partnerskap, Statens fastighetsverk, Riksantikvarieämbetet, Åstorps kommun, Kvidinge sockens hembygdsförening och Intresseföreningen Tomarps kungsgårds vänner.
Arkeologer från Riksantikvarieämbetet ansvarar för, genomför och analyserar georadarundersökningen.
Den går ut på att med hjälp av georadar skapa en bild av hur Tomarps Kungsgårds trädgård sett ut en gång i tiden, främst vad gäller dammarna.
Projektet beräknas vara klart under hösten 2011.
KVIDINGE. På ängen bakom Tomarps Kungsgård går arkeologerna Anders Biwall och Jane Jansen från Riksantikvarieämbetet UV Teknik och knuffar något som ser ut som en gräsklippare framför sig. Maskinen är en georadar som när den rullas fram över ängen skapar en bild av hur marken under dem ser ut.
– Den skannar rakt ner och skapar en profil. Vi har satt djupet till 2,5 meter vilket borde räcka. Förmodligen ligger den gamla trädgården ganska grunt eftersom det inte är någon åkermark här, säger Anders Biwall.
Georadarn mäter en profil var 25:e centimeter vilket innebär att den måste föras fram och tillbaka ett antal gånger innan hela den 5 000 kvadratmeter stora ytan är skannad. På en liten skärm visas hur signalerna studsar mot olika material under marken.
– Men det går inte att se vad det är nu. När vi är klara här måste vi sätta ihop profilerna till en 3D-modell. Den kan man sedan skikta i fem centimeters skikt för att kunna se hur det sett ut här. Det tar några månader, säger Anders Biwall.
Projektet är ett så kallat partnerskapsprojekt mellan Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp, Statens Fastighetsverk, Åstorps kommun, Kvidinge Sockens Hembygdsförening och Tomarps Kungsgårds vänner. Anna Jakobsson, landskapsarkitekt från SLU, leder projektet.
– Vi vill hitta de gamla trädgårdarna och vattenanläggningarna. Dels tror vi att här har funnits dammar, dels omfattande planteringar. Alla dammar har hängt samman i ett system. Vi försöker också ta reda på vad dammarna har använts till, exempelvis fiskodlingar, vilket var väldigt vanligt ända fram till början av 1800-talet, säger hon.
Förutom användandet av en georadar ska landskapsarkitekt Boel Persson undersöka gamla skrivelser och analysera äldre kartmaterial. Tillsammans med arkeolog Anna Andréasson ska sedan georadarresultatet och undersökningen av kartmaterialet analyseras. Allt som allt beräknas det ta fyra arbetsmånader.
– Vi har flera olika bilder på hur det har sett ut här. När vi har gjort klart arbetet kan vi kanske utesluta vissa av dem och får förhoppningsvis ytterligare en pusselbit att lägga till det trädgårdshistoriska pusslet. Då kan vi också ta reda på var det skulle vara intressant att gräva och göra en arkeologisk undersökning, säger Anna Jakobsson.
Ulf-Melvin Fjellström som arrenderar kungsgården ihop med hustrun Margareth Anderberg-Fjellström hoppas på att en dag kunna återskapa dammarna och trädgårdarna.
– Det är väldigt sankt mark där nu. Kan man rekonstruera dammarna så skulle de antagligen dränera ur marken och när man fått det torrt skulle man kunna plantera samma växter som varit här en gång i tiden, säger han.
Det är i så fall ett projekt som ligger en bra bit fram i tiden. Först vill forskarna ha en chans att undersöka marken, växterna och de historiska dokumenten.
– Det är jätteintressant att vara med om det här projektet och vi lär oss mycket. Just trädgårdsarkeologi är på uppåtgående. Ju mer vi lär oss om hur det var förr desto säkrare beslut kan vi ta när det gäller till exempel rekonstruktioner av historiska trädgårdar, säger Anna Jakobsson.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus