Almsjukan sprider sig över Bjärehalvön
Döda almar och askar blir allt vanligare på Bjärehalvön. Men kommunen har inga ekonomiska resurser för att ta hand om alla döda träd.
Bildmaterial
Trädridån vid Finsbo håller på att bli helt kal. Kommun-ekologen Johan Hamringe är bekymrad över att både alm och ask är drabbade.
Längs Stensån finns det också massor med döda träd, men det är inte bara av ondo. Insekter och fåglar hittar föda bakom barken.
Att trädridån ovanför tunnelbygget nästan är död har inget med borrningarna att göra. Det är almsjukan som är orsaken.
FINSBO. Många som passerar Hallandsåsen förbi Petersberg på väg 115 har reagerat över stora partier döda träd på åsslutningen. Felaktigt kopplar en del ihop detta med det pågående och skandalomsusade tunnelbygget genom åsen.
– Men det har ingen koppling med det projektet alls. Istället är det almsjukan som dödar alltfler almar. Det är en svampsjukdom som i första hand sprids av en skalbagge, säger kommunens ekolog Johan Hamringe.
Nyligen var han, tillsammans med tidningen, och inspekterade flera partier på norra åssluttningen ovanför Petersberg. Flera personer har också reagerat över den döda skog som kan ses i Finsbo vid den branta vägen upp till Café Utsikten.
– Så här ser det tyvärr ut på många håll numera på Bjärehalvön. Vi har stora områden i Förslöv och Torekov, samt i Pershögs- och Malenskogen i Båstad, där almsjukan slagit ut nästan alla almträd. Även vid Italienska vägen finns döda skogspartier där träd hotar falla ned över vägbanan, säger Johan Hamringe och fortsätter:
– Tyvärr får vi vänja oss med större öppna ytor i skogen. Att plantera nytt är inte att tänka på eftersom det skulle kosta alldeles för mycket. Det som kommer är istället lägre vegetation och då tyvärr ogräs som tysklönn.
Kommunen har runt 100 hektar skogsmark och alla områden är påverkade. Att gallra bort alla döda almar kommer inte på fråga.
– Vi har en budget för skogsvård på 100 000 kronor. Vi skulle behöva fyra gånger så mycket bara för att åtgärda det värsta. Istället tror jag mer på att samarbeta med privata skogsägare och olika lokala intresseföreningar som i Ranviksterrassen, Malenskogen och i Hemmeslöv-Eskilstorp exempelvis.
Almsjukan kom på allvar på 1980-talet och nu oroas ekologer och andra med anknytning till skogen av ett annat hot.
– Tyvärr verkar asken vara nästa offer och askskottssjukan har ju redan kommit hit till Bjärehalvön. Inte heller för ask finns någon metod som stoppar sjukdomsförloppet, säger Johan Hamringe.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus