Läget bättre i skolorna – men alla elever når inte målen
Mer resurser och bättre resultat än för fyra år sedan. Men läget i Bjuvs
skolor skulle ändå kunna vara bättre. Fortfarande lämnar många grundskolan
utan att ha uppnått målen i ett eller flera ämnen.
Skola och förskola i siffror
2005 / 2009
Inskrivna barn i förskolan per årsarbetare 5,4 / 5,5
Inskrivna barn på fritids per årsarbetare 17,5 / 25,2
Lärare per 100 elever i grundskolan 7,8 / 8,8
Ej nått målen i ett eller flera ämnen 42% / 41%
Behöriga till gymnasiet 89% / 83% (2010)
Valkartan Bjuv
Valkompassen
Val 2010
Artiklar om valet på din ort: Båstad
• Bjuv • Helsingborg
• Höganäs • Klippan
• Landskrona • Perstorp
• Svalöv • Åstorp
• Ängelholm • Örkelljunga
• Regionvalet
BJUV. Socialdemokraternas kommunpolitiska handlingsprogram 2007-2010 var sparsamt med löften kring skolan. Egentligen lovade man bara att skolan skulle vara bra.
Bjuv satsar mindre på sin grundskola än många andra kommuner. Resultaten är inte heller mycket att jubla över. Många elever når inte målen i ett eller flera ämnen och en stor andel av niondeklassarna är inte behöriga till gymnasiet. Ändå finns det ljusglimtar. I föräldraföreningen Föräldraalliansens årliga grundskoleindex har Bjuv klättrat 118 placeringar från att tidigare ha varit tredje sämst i landet. Bjuv klättrar för att lärartätheten har blivit bättre på senare år och för att elevernas resultat trots allt höjts. I grundskoleindexet tar man hänsyn till kommunens speciella struktur – till exempel föräldrarnas utbildningsnivå och andel invandrare. Ett exempel på förbättrade resultat var när samtliga avgångselever på Jens Billeskolan 2009 blev godkända i svenska, engelska och matte.
Trots att Bjuv satsar mindre på skolan än många andra kommuner har man en bättre lärartäthet. För fyra år sedan fanns det 7,8 lärare per 100 elever i grundskolan. I dag satsar kommunen mer och har 8,8 lärare per 100 barn.
– Resurser är en del, men framförallt handlar det om att utnyttja de resurser man har på rätt sätt. Att bara tillföra medel löser inga problem, det handlar om att vi måste utvecklas och förbättra vår förmåga när det gäller hur vi arbetar med elevernas lärande, säger kultur- och utbildningsförvaltningens chef Richard Mortenlind.
En utveckling pågår, men förändringen tar tid.
– Det finns inga enkla vägar, men jag är övertygad om att det på längre sikt kommer att ge successivt bättre resultat, säger Richard Mortenlind och tillägger:
– Sedan är det bara att konstatera att grundskolan i Bjuvs kommun har en låg skolpeng. Men det behöver inte finnas ett samband mellan låg skolpeng och dåliga resultat.
Satsningen på att öka lärartätheten har naturligtvis gått hem hos Lärarförbundet.
– Här har inte lagts några varsel alls. Politikerna var trötta på att höra att skolorna låg dåligt till och bestämde sig för att satsa, säger lokale ordföranden Rolf Olsson.
För några år sedan var lärartätheten betydligt sämre i Bjuv än i till exempel Åstorp. Nu är den lika hög. Och det finns också andra områden där Rolf Olsson anser att man lyssnat på skolpersonalen.
– För att hjälpa elever med invandrarbakgrund har vi sagt att det krävs en satsning på hemspråk redan i förskolan. Nu genomförs en satsning som vi ser goda resultat av.
Satsningen på att ge Varagårdsskolan en kultur- och fotbollsprofil är ett annat exempel han gärna lyfter fram. Satsningen ska ses i ljuset av ökad konkurrens från friskolor också i andra kommuner.
– Vi ska inte strida mot friskolorna utan förbättra våra skolor och visa att de är bra, säger Rolf Olsson.
Som vi tidigare rapporterat är kommunalrådet Stefan Svalö inte nöjd med resultaten i skolorna. Han säger att ökad måluppfyllelse (godkända betyg) blir en prioriterad fråga nästa mandatperiod. Men att bara tala om mer resurser köper han inte.
– Det handlar inte bara om pengar. Vi måste få våra pedagoger att orka ta tag i problemen, säger han.
Bjuv satsar mindre pengar per elev på barnomsorg och grundskola än många andra kommuner. Men Stefan Svalö köper inte det sättet att räkna rakt av.
– Man måste väga samman helheten. Vi har genomfört satsningar på familjecentraler i alla kommundelarna och avsatt extra pengar till ungdomar som har haft problem, säger Stefan Svalö.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus