9:ornas betyg bättre och sämre

Det finns resursproblem inom grundskolan i Bjuvs kommun och det avspeglar sig i betygen. Färre av de elever som gick ut 9:an i år klarade målen i alla skolämnen än i fjol. Samtidigt nådde fler gymnasiebehörighet.

Nu har betygen för de elever som gick ut den kommunala grundskolan i Bjuvs kommun i början av sommaren sammanställts, resultaten är blandade. Jämfört med förra årets avgångselever har det skett en förbättring när det gäller andelen elever med behörighet till gymnasiet, både till de yrkesförberedande programmen och till de högskoleförberedande som kräver godkänt i något fler ämnen. Slår man samman alla skolorna så har andelen som har behörighet till yrkesförberedande program ökat med fem procentenheter, till högskoleförberedande program med tolv.

Men när det gäller målsättningen att alla elever ska nå målen i alla ämnen har det skett en försämring jämfört med de 9:or som gick ut skolan förra året.

– Andelen sjönk från 60 till 57 procentenheter och vi ligger väldigt lågt. Vi fick en rätt rejäl budgetneddragning inför år 2012 som har varit kännbar ute i verksamheten. Och det är klart att det finns ett samband mellan det och resultaten, säger Vera Wadströmer som är utvecklingsstrateg på kultur- och utbildningsförvaltningen i Bjuvs kommun.

Bjuvs kommun har redan i grunden jämförelsevis låg skolpeng, för närvarande är den 57 624 kronor per elev och läsår. Det är 15 000 kronor mindre än i till exempel Landskrona och Åstorp som socioekonomiskt liknar Bjuv. I sin budgetskrivelse inför nästa års budget påtalar förvaltningschefen Richard Mortenlind att kommunens skolor har svårt att ens klara grundbemanningen som undervisningen kräver i skolår 7 till 9 på grund av att skolpengen är så låg. Möjligheterna att sätta in stödresurser är begränsade, vilket påverkar måluppfyllelsen negativt.

Mot den bakgrunden vill förvaltningen att skolpengen höjs med 2 500 kronor per elev i ett första steg, det ger en ökad kostnad på sammanlagt 1,3 miljoner kronor.

– Det är en allvarlig situation med så låg skolpeng. Vi har ett resursproblem som är tydligast i årskurserna 7 till 9, det saknas medel att stärka upp. Från nämndens sida har vi påtalat det för kommunstyrelsen, hittills har vi fått besked att det inte finns pengar, säger barn- och utbildningsnämndens ordförande, Bo Blixt (S).

Ett sätt att dryga ut kassan är att söka bidrag och under två år har Bjuvs kommun kunnat driva ett matematikutvecklingsprojekt och ett läsa- skriva- räknaprojekt med hjälp av statliga pengar. Förvaltningen ser redan att det har lett till förbättrade resultat för eleverna. Men vid årsskiftet är pengarna slut. För att man ska kunna fortsätta driva utvecklingen med oförminskad kraft behöver förvaltningen ett tillskott på 1,5 miljoner kronor för nästa år.

– Utan de pengarna kommer vi att få skruva ner ambitionsnivån betydligt, det tycker jag vore sorgligt, säger Richard Mortenlind.

Vera Wadströmer säger att pengar i sig inte löser allt, men att det kommer till en gräns när det ändå är ekonomin som avgör.

– Vi får ju hålla oss inom de tilldelade ramarna, men med små resurser tar det kanske längre tid att nå bättre resultat. Det låter lite klyschigt, men det är våra ungdomars framtid det handlar om. Frågan är om vi har råd att dra ut på den tiden.

Åsa Brodin