Bara en av fyra läser vidare

Bjuv och Åstorp hamnar bland landets bottenkommuner när det gäller hur många ungdomar som går vidare till högskolestudier.

Statistiken som överlämnades till regeringen i går visar att Bjuv ligger fyra från slutet när man tittar på hur stor andel av 24-åringarna som har inlett en högskoleutbildning. Beräkningarna utgår från de ungdomar som var skrivna i kommunen vid 18 års ålder. Bara 25 procent av Bjuvsungdomarna och 27 procent av Åstorpsungdomarna har gjort det. Statistiken visar också att det är dubbelt så många tjejer som killar som pluggar vidare i Bjuv. Även i Åstorp är skillnaden mellan könen markant, men inte riktigt lika stor som i Bjuv.

Bo Blixt (S) som är ordförande för barn- och utbildningsnämnden i Bjuv har inte tagit del av statistiken när tidningen pratar med honom.

– Men detta får vi givetvis analysera, säger han.

Det är inte första gången det kommer siffror som visar på låg utbildningsnivå i kommunen. Men vare sig Bo Blixt eller kommunstyrelsens ordförande Stefan Svalö (S) tycker att det i sig är ett problem att få väljer just högskola.

– De kanske väljer någon annan typ av utbildning. Visst behöver vi läkare och lärare, men vi behöver också snickare och rörläggare. Vi behöver kanske intervjua ungdomar för att få reda på varför de har valt att inte gå vidare till högskola, för det är ju ett individuellt val, säger Bo Blixt.

– Det viktigaste är att de som vill läsa vidare ges förutsättningar att göra det. Jag tror att det viktigaste är att satsa på en grundskoleutbildning som verkligen är gedigen och bra, och där vet jag att våra resultat kan bli bättre, säger Stefan Svalö.

Ingeborg Amnéus på Högskoleverkets analysavdelning konstaterar dock att det finns en poäng med att skaffa sig just en akademisk utbildning.

– Nationellt är arbetslösheten lägre bland dem som har läst på högskolan än bland de som inte har gjort det, säger hon.

Det finns just nu inga riktade projekt i kommunen som ska få unga att gå vidare till högskolestudier. Inte utöver arbetet med att öka måluppfyllelsen, där det bland annat ingår att få fler nior att bli behöriga till gymnasiet.

– Men jag tror också på att ge högstadieungdomar unga förebilder från högskolevärlden. Personer som kan komma in och visa på fördelarna med att läsa vidare. Har man inte sett det hemifrån så kan det vara svårt att förstå vad man har för nytta av det, säger kommunens utbildningsstrateg Vera Wadströmer.

Elin Andersson
elin.andersson@hd.se 042-489 91 09