HelsingborgsLiv

”Många bloggare väljer att delvis vara gömda, men i Helsingborg finns ett 20-tal större bloggar som är lätta att hitta på nätet”.

Så skrev jag den 10 oktober 2007 i en större artikel om bloggandet i Helsingborg. Det var förresten efter den artikeln jag själv fick inspirationen till att börja blogga.
Nu finns det minst 144 bloggar i Helsingborg och över 200 i Helsingborgsområdet där även närliggande orter räknas in. Detta enligt Bloggportalens statistik. Men många bloggar finns inte på denna portal, så antalet är mycket högre.
Vissa bloggar har blivit big business och drar in miljoner. Andra utvecklar tekniken så att bloggen följer allt de gör.
Men oftast är det vanliga människor som har något de vill dela med sig av. Därför bloggar de.
Här är en av de senaste som startats i Helsingborg. Madeleine Jartling, 28 år, skriver om det vardagliga livet och problem som möter en längs vägen. Hennes blogg heter: 30 år och nära döden.
Bloggvärlden, eller sfären som det brukar kallas, är en ständigt ström av ord, bilder, tankar och åsikter. Man kan fråga sig vem som gitter läsa allt detta. Valet är fritt. Men det viktigaste är kanske inte vem som läser, utan att så många har en önskan att uttrycka sig.

Jag vet inte hur roade ni är av andra bloggar. Själv tycker jag det är kul, speciellt som fenomen. Sen är det lite si och så med hur intressant innehållet i diverse bloggar är. Men smaken är olika, det finns succérika bloggar jag inte begriper ett skvatt av.
Bröderna Calle och Alex Schulman är föregångare inom bloggandet och oerhört framgångsrika. Jag tycker de är fyndiga och stilistiskt skickliga. Men deras personpåhopp är låga och obehagliga.
Under en period har de bloggat på Värmlands Folkblad, som snabbt fick Sveriges mest framgångsrika blogg. Nu har tidningens ansvarige utgivaren fått nog och stängt bloggen.
The Schulman brothers är redan på väg mot nästa projekt som de smart marknadsför med en nedräkningsblogg.

Sveriges mest lästa blogg görs av en 16-årig tjej från Stockholm som heter Kenza Zouiten. Hon har 17 000 besökare varje dag.
Nyligen skrev hon om sin uppväxt, det var en fascinerande läsning. Om man vill nå framgång som bloggare måste man våga bjuda på sig själv. Och ha ett liv som är intressant.
Den största bloggen i vårt område görs av Egoina, en 18-årig tjej från Landskrona. Hon hade senaste veckan 11 300 så kallade unika besökare.
Själv nådde jag mitt ”all time high” förra veckan med drygt 4 800 besökare. Nu har jag dippat med några tusen.
Det viktigaste med en blogg är naturligtvis att man tycker sig ha något att skriva om. Men det är lätt att bli fixerad av siffrorna, för det är en av de få sakerna man kan göra här i livet där gensvaret syns direkt.

…all denna information som ständigt sköljer över oss. Själv är jag nyhetsnarkoman, antagligen beroende på mitt yrke. Jag vill hela tiden vara uppdaterad och veta vad som hänt.
Men risken är ju, när man ständigt pumpas med nya kunskaper om allt möjligt väsentligt och oväsentligt, att det blir som en stor gröt i hjärnan. Man blir mentalt trött och kan inte sovra alla intryck. Vad är viktigt för mitt liv och vad är oväsentligt?
Redan Carl von Linné hade kläm på detta när han skrev:
”Det underbara som uppenbarar sig för våra ögon, är så storartat och så mångfaldigt, att vi under vårt jäktande efter allt nästan blivit okunniga om det mesta.”

(Bilden visar den pittoreska Kaptensgatan på Råå.)
Det blev ett bra gensvar i min tävling även när ni skulle svara via mejl. 38 stycken deltog och 356 stycken har tittat på min film.
Någon svarade av gammal vana i kommentaren och slank tyvärr ut på bloggen.
Jag kommer i fortsättningen att låta er svara via mejl så att man inte kan kolla andras svar.
Jag körde på följande gator på Råå: Rååvägen, Kaptensgatan och Kustgatan. Några av er har även nämnt Batteritorget, som ligger där Kaptensgatan går ut i Kustgatan.
Jag har slumpvis dragit fyra vinnare bland de rätta svaren. Det blev Carina Hallberg, Paul Lindau, Lars Olsson och Ingrid Jönsson.
Grattis! Jag skickar Trisslotter till er.
Jag funderar på andra typer av tävlingar med kunskap om Helsingborg som utgångspunkt. Det återkommer jag till – så håll utkik i bloggen.

Klockan är halv sex. Rådhusklockan slår två slag och jag står och väntar på bussen.
En sjudagars arbetsvecka är slut. Imorgon är jag ledig. Nu ska jag hem och dricka ett glas gott vin.
Fördelen med att ibland arbeta helg är att man är ledig en vardag när alla andra är iväg. Det blir som en liten oas av ro.
Nu kommer 219. Jag stoppar ner kameran och låter mig fraktas genom staden. Förbi Knutpunkten, Södergatan, Gustaf Adolfs torg, Gåsebäck, Ramlösa station, Raus och vidare söderut till min lilla utkant av världen. Det är skönt att åka buss. Bara sitta där och glo och tänka på allt möjligt.
Ibland kan man lyssna på vad andra snackar om. Två killar framför mig pratar om Thailand. Det är som ljuv musik i mina trötta vinteröron.
Thailand.

Ska man bli en känd bloggare så har jag:
Fel ålder!
Fel kön!
Fel utseende!
Och fel intressen!
De tre mest besökta bloggarna i Sverige just nu är Blondinbella, KENZA och Engla’s showroom. Klicka in där och se vad de handlar om.
På fjärde plats ligger denne man. Han är nästan lika gammal som jag. Så kanske finns det hopp trots allt…

Nu har jag bloggat på heltid i två månader. Det har varit roligt, men också väldigt stressande. Jag har lagt ut över 160 grejor. En del småskit, men det mesta har krävt en hel del jobb och inspiration.
Bloggen har satt sig i mitt medvetande, jag har funderat blogg, drömt blogg och varit inne och pillat med den dagligen både morgon och kväll. Jag har kollat besöksiffror, kommentarssiffror, bloggtoppar och annat.
Jag vill ha ett mer avslappnat och lustfyllt förhållande till min blogg, för då får jag energi till att hålla den igång. Därför ska jag återgå till mitt ordinarie jobb som reporter på Helsingborgs Dagblads cityredaktion, men även fortsätta blogga.
Det blir lite färre inlägg än tidigare, men jag hoppas ni ska tycka det är intressant att titta in här dagligen för att se vad jag hittar på.

Jag önskar mina bloggläsare Gott Nytt År med en klassiker.
Om ni inte sett den förut så njut av när Jim Carrey ballar ur i David Lettermans nyårs-show.

[youtube:http://www.youtube.com/watch?v=Wwfh9icSJgY]

Nytt år på gång, det är en bra tid att ge sitt liv en liten knuff i rätt riktning. Men nyårslöftena blir lätt bara tomma ord.
När man var ung, då var man stolt och kaxig. Så här skrev jag i min dagbok under en resa i Nepal:
”Vill man så kan man, det får bli mitt motto. Hädanefter ingen tvekan eller osäkerhet. Antingen kan jag eller också kan jag inte och enda sättet att ta reda på det är att försöka. Här ska fanimej inte bugas och bockas i framtiden utan jag vill bli bedömd efter min kunnighet.
Jag ska nog våga ta lite fler risker, det tror jag ger positivt resultat. Huvudsaken är att jag får ett aktivt liv och inte sitter hemma på min häck och glor som jag gjort alltför mycket hittills.”

När man blir äldre jämnas livet ut och nyårslöftena blir inte längre så storståtliga. Hustrun och jag har kommit överens om att vi ska röra oss mer. Både fysiskt och mentalt. Det känns som ett bra nyårslöfte.

Brukar du avge nyårslöften? Här är lite tips på hur du kan tänka.