Economist: internet plockar isär paketet vi kallar tidning
Det är väldigt mycket diskussion om affärsmodeller för nyheter på nätet just nu. Den som vill läsa mer kan till exempel söka sig vidare i länkarna i min senaste post och i kommentarerna till den.
Den som är intresserad av ämnet och inte är rädd för att läsa lite längre texter bör ta sig an en artikel hos brittiska The Economist. Intressant som vanligt.
En nyckelobservation om vad internet gör med nyheter görs redan i inledningen:
The package is…being picked apart.
Paketet är alltså dagstidningen, så som vi känner den sedan 150 år. Internet gynnar specialisering. Eftersom nätet har en öppen struktur går det alltid att hitta det bästa inom varje enskild nisch – följaktligen blir det svårt att inte vara bäst. Varför ska man nöja sig med en halvdan utrikesrapportering när man kan få det bästa ett klick bort?
Detta är precis tvärt om mot hur tidningen fungerar. Dagstidningen är en kompromiss, ett (ofta väl genomfört) försök att ge alla lite av varje. Att det finns en bättre seriesida i en tidning i Stockholm är i princip ointressant för HD-läsaren i Billesholm. När man sitter vi frukostbordet med sin tidning är det fullständigt logiskt att den innehåller lokala nyheter, lite utrikes, några serier, sportresultaten och en sida om mat med recept. Sammantaget är detta det bästa möjliga paket en vanlig nordvästskåning kan få tag på.
På nätet har den innehållsmixen ingen som helst relevans. Paketet plockas isär. Det är specialisering och smala innehållsnischer som gäller. Det är inte överraskande så att lokala nyheter (allmänna eller sport) är det överlägset mest lästa på hd.se, till exempel. Där är vi bäst i världen, det är vår nisch. Utrikes har mycket få läsare. Vi har en utrikessida på hd.se därför att… ja, varför har vi det egentligen?
Pengarna, då?
The Economist har inte heller något bra svar på hur nyheter på internet ska finansieras långsiktigt. Annonser och sponsringssamarbeten kommer säkert att spela en roll. Eventuellt kan nya betalningslösningar och plattformar (e-läsare, iPhone, mm) bidra till ökad betalningsvilja hos konsumenterna. Men det de eventuellt kommer att betala för är alltså inte det traditionella tidningspaketet – det verkar helt klart.
En annan fråga: kvalar allmänna lokala nyheter från till exempel Helsingborg in som en nisch? Förmodligen inte.
Om specialisering och smala nischer är framtiden för den som vill ta betalt, vad talar då för de traditionella tidningshusen? Jag har stor respekt för all den kunskap som finns på redaktioner runt om i Sverige och världen, men de allra flesta journalister är generalister, inte specialister.
The Economist konsteterar också:
But the only certainty about the future of news is that it will be different from the past. It will no longer be dominated by a few big titles whose front pages determine the story of the day. Public opinion will, rather, be shaped by thousands of different voices, with as many different focuses and points of view. As a result, people will have less in common to chat about around the water-cooler. Those who are not interested in political or economic news will be less likely to come across it; but those who are will be better equipped to hold their rulers to account. Which is, after all, what society needs news for.
Nyheterna överlever alltså även om tidningarna inte gör det. Alltid nåt.








Pingback: Frostberg i San Francisco :: Vad är egentligen gratis nyheter? :: May :: 2009
Pingback: Sandra Jakob - om journalistik, medier & bloggar » Blog Archive » Dagens bästa - 2009/05/15