Sören Karlsson

Hur mycket fattar våra folkvalda politiker egentligen om yttrande- och tryckfrihet? Den något provocerande frågan ställde moderatorn och utgivaren för branschtidningen Medievärlden Anders Ahlberg vid ett frukostseminarie i Stockholm på fredagsmorgonen.

Anledningen var resultatet från den årliga attitydundersökning som branschorganisationen Tidningsutgivarna genomför bland riksdagens ledamöter, som precis offentliggjorts. Undersökningen visar att fler och fler av våra folkvalda kan tänka sig inskränkningar i dagens yttrande- och tryckfrihet.

68 procent tycker att det är bra att poliser inte ska få läcka information från en förundersökning. I praktiken innebär det att meddelarskyddet inte ska gälla för poliser eller att sekretessen stärks. Frågan är inte om läckor från polisen kan skada en polisutredning – det kan de så klart – utan om vi i lag ska förbjuda en hel yrkeskår att larma pressen.

59 procent av ledamöterna vill förbjuda sexistisk reklam i lag. 68  procent tycker inte att det ska vara tillåtet att fotografera kändisar i privata sammanhang (skydd för privatlivet). Ett ljus i mörkret: en klar majoritet anser åtminstone att det inte ska vara förbjudet att publicera bilder eller teckningar som ”kränker religiösa grupperingar”.

Så, tillbaka till den inledande frågan: förstår politikerna yttrande- och tryckfrihet? Den välvilliga tolkningen av undersökningens resultat är att om våra folkvalda bara får chansen att sätta sig in i frågan skulle de inse att inskränkningar inte går att genomföra utan att åsamka yttrandefriheten i stort skada. En annan – och mer skrämmande – tolkning är att de vet precis vad det handlar om och är beredda att betala priset i form av en snävare yttrandefrihet. Kanske menar de till och med att de har sina väljare bakom sig. Har de det?

Hos Medievärlden finns mer detaljer och en del talande grafer.

Hela undersökningen kan tankas hem som pdf från Tidningsutgivarnas hemsida.

Det är något med internet som stör politiker på alla möjliga nivåer. Dess flytande, gränslösa och svårkontrollerade struktur lämnar inte våra styrande någon ro. Vi har två nyliga exempel på hur man är beredd att köra över grundläggande rättigheter och till och med sätta grundlagar ur spel i försöken att få grepp om nätet.

FRA-lagen, som ger Försvarets Radioanstalt rätt att läsa människors mejl och lyssna på deras telefonsamtal även om de inte är misstänkta för något brott, röstades igenom i riksdagen i förra veckan. En massiv kritik har riktats mot lagen, som är en av världens mest långtgående. Branschorganisationen Tidningsutgivarna varnar till exempel för att meddelarskyddet är hotat. Den som vänder sig till massmedierna kan mot sin vilja komma att få sin identitet röjd genom signalspaningen och att efterforskningsförbudet i tryckfrihetsförordningen i praktiken sätts ur spel. Statens kontrollbehov före grundlagen, alltså. Mer på TU:s hemsida.

Och nu vill Europaparlamentets utskott för kultur och utbildning registrera och kontrollera bloggare, vilket hd.se skriver mer om. Ochskå detta ett förslag som syftar till att öka kontrollen på det obehagligt fria och anonyma nätet. HD:s politiska chefredaktör Sven-Åke Olofsson kommenterar klokt att det är viktigt att människor anonymt kan slå larm om missförhållanden i samhället. Mer på hd.se/ledarbloggen!

Det är egentligen inte mycket mer att säga om det förslaget, annat än att vi får hoppas att det aldrig blir verklighet. Gör gärna tankeexperimentet att byta ut Sverige respektive EU mot Kuba eller Kina i de två exemplen ovan. Den kinesiska regimen vill kontrollera alla bloggar i landet? Ett steg i rätt riktning? Skulle inte tro det…

Staten är inte god. Punkt. Har vi tur är staten i händerna på någorlunda hyggliga människor, men det finns ingen som helst garanti för hur det kommer att se ut i framtiden. Så av rent principiella skäl ska staten hålla sina fingrar borta från vanliga människors kommunikation. Det bästa för demokratin är inte ökad kontroll – det bästa är fria, orädda (och om de vill anonyma) medborgare som kan kommunicera och publicera sig utan att ha staten kikande över axeln.

Nedanstående upprop skickas strax ut till Riksdagens ledamöter från Tidningsutgivarna, med anledning av det förestående beslutet om signalspaning.

TILL RIKSDAGENS LEDAMÖTER

RÖSTA INTE BORT KÄLLSKYDDET!

Försvarsutskottet bearbetar just nu det av riksdagen återremitterade förslaget till signalspaningslag i syfte att stärka integritetssskyddet.

Vi vill dock uppmärksamma dig på att hela den grundläggande problematiken kring meddelarskyddet kvarstår. Den som vänder sig till massmedierna kan mot sin vilja komma att få sin identitet röjd genom signalspaningen och att efterforskningsförbudet i tryckfrihetsförordningen i praktiken sätts ur spel.

Det hjälper då inte att avlyssningen i sådana fall skall avbrytas och insamlade uppgifter förstöras. Det ögat och örat en gång sett och hört kan inte raderas.

Detta är ytterst allvarligt. I praktiken kommer det att påverka människors benägenhet att vända sig till massmedierna och ytterst att sådant som borde komma till allmänhetens kännedom inte gör det. Meddelarskyddet blir en illusion.

Vi uppmanar därför dig som riksdagsledamot att inte rösta bort det grundlagsskyddade källskyddet. Rösta därför nej till signalspaningslagen när den tas upp i riksdagen på nytt.

Tidningsutgivarna