Läsarpanelen vill att dömda ska namnges oftare

29 maj, 2010 klockan 8:15

Hälften av deltagarna i vår läsarpanel inte att vi ska namnge misstänkta brottslingar oftare än vi gör. Men en överväldigande majoritet anser samtidigt att vi oftare ska namnge dömda brottslingar.
HD:s läsarpanel har 1 433 medlemmar. Hälften av dem svarade på vår enkät som låg ute på hd.se under två dygn i veckan som gick.
Frågorna om namngivning var grovkorniga. Vi preciserade inte vilka brott man skulle vara misstänkt eller dömd för. Resultatet är ändå intressant. 34 procent vill att vi oftare namnger misstänkta brottslingar. Dubbelt så många vill att vi oftare ska namnge dömda personer.
Ändå är det inte viktigast att just brottslingar namnges.
Vi ställde frågan: ”Vilka kategorier människor är det av störst allmänintresse, och viktigast, att vi namnger när de misstänks för att ha gjort ett grovt fel?”
Svarsalternativet ”mycket viktigt” toppas av politiker med 53 procent, följt av advokater med 50 procent, läkare&tandläkare 47, kommunala tjänstemän 44, andra myndighetspersoner 41, brottslingar 38, näringslivsrepresentanter 37 och privatpersoner 15 procent. Lägger vi ihop ”mycket viktigt” och ”ganska viktigt” toppar fortfarande politiker med 80 procent. Sedan samlas alla kategorier mellan 70 och 80 procent, utom just brottslingar och privatpersoner med 66 respektive 37 procent.
Mer än hälften av de tillfrågade försöker aldrig ta reda på kändisars eller brottslingar identiteter på internetsajter som publicerar sådana namn. Underförstått namn som vi inte publicerar i tidningen.
Om vi får slå oss på bröstet bekräftar undersökningen HD/NST/LP betydelse för Nordvästskåningarna. 61 procent nämner HD eller hd.se som sin viktigaste källa för information om det händer något stort. Ytterligare 14 procent svarar internet eller tidningen utan att precisera HD.
Vi frågade också om sociala medier. Facebook lockar 32 procent av de tillfrågade varje dag. Förvånansvärt lite skiljer åldersmässigt. I gruppen 55-79 år besöker var femte Facebook dagligen. Nästan dubbelt så många kvinnor som män är regelbundna Facebookanvändare.
Var fjärde kvinna ska följa hela direktsändningen av det stundande prinsessbröllopet i tv mot bara knappt var tionde man. Majoriteten, 69 procent, i vår läsarpanel tycker att vi skriver lagom mycket om bröllopet. Men 27 procent anser att vi ger det för stor uppmärksamhet mot bara fyra procent som tycker det motsatta, att vi skriver för lite.
Slutligen har tio procent av de svarande en egen blogg, fler kvinnor än män, medan läsningen av hd.se:s bloggar är dubbelt så stor bland männen. Här är det främst sportbloggen som lockar läsare.

Dela

Jobbad helg = sex veckors komp

24 maj, 2010 klockan 14:41

Uppdrag granskning gjord en välbehövlig granskning av ineffektiviteten i den svenska sjukvården i onsdags. Trots att vårdköerna är långa nästan överallt opereras det bara på dagtid. Bara fyra landsting utnyttjar rätten i avtalet att schemalägga läkare till kl 21 på kvällarna. I Östgöta Correspondenten och Norrköpings tidningar läser jag att en specialistläkare som kallas in med kort varsel i Östergötland och jobbar från 17 fredag kväll  till 07 måndag morgon kan välja mellan drygt sex veckors komp eller 75 000 kronor i ersättning. En läkare har på ett år fått 104 kompdagar, en annan mer än 700 000 kronor i jourersättning. Hujadamej. Någonstans är det ett systemfel. Och det är patienterna som drabbas.

Dela

Farliga filbyten på Ängelholmsvägen

24 maj, 2010 klockan 14:15

Jag bloggade om Ängelholmsvägen i Helsingborg när de lade om filerna förra året. Varje dag observerade jag tillbud när folk upptäckte att de låg i fel fil in mot stan. Detta förekommer fortfarande. Men nu har många bilister också lärt sig att köra över heldraget och utnyttja bussfilen när de ska svänga höger in på Ringstorpsvägen. Så du måste ha ständig uppsikt både åt höger och vänster. Risken är att du missar att kön står stilla rakt framför dig. Nä, det var ingen lyckad trafikomläggning.

Dela

Resonemang kring veckans namngivningar

22 maj, 2010 klockan 8:00

Det har varit en vecka av etiska ställningstaganden. Som vanligt.
Först bröderna som häktades för brandattentatet mot Lars Vilks. Skulle de namnges eller inte? Ett gränsfall tycker jag. Jag förstår Expressens chefredaktör Thomas Mattsson som valde att göra det med hänvisning till allmänintresset. Läsarna har rätt att få veta vilka det är som angriper yttrandefriheten, ett av fundamenten i vår demokrati.
Vi har en något försiktigare hållning. Bröderna är bara häktade, de är förhållandevis unga och vi vet för lite om vad som hänt. Jag utesluter dock inte att vi kan komma i ett läge där de ska namnges.
Vi namngav heller inte den dömde dubbelmördaren som greps på motorvägen vid Väla för ett par veckor sedan och som nu åtalas för en kidnappning. Vi borde ha tagit hänsyn till varningsaspekten medan han var på rymmen och namngett honom då. När han är gripen faller det argumentet.
När det gäller namngivning är det skillnad på folk och folk. Det är mer relevant att namnge förtroendevalda politiker, höga näringslivsmänniskor och myndighetspersoner som på något sätt har inflytande över andra.
Därför blev jag förvånad när riksmedia avstod från att namnge centerns riksdagskandidat som bland annat hävdade terroristattacken mot World Trade Center i New York iscensattes av judar. Likaså försiktigheten över att namnge den socialdemokratiske politikern som är häktad, misstänkt för medhjälp till ett hedersrelaterat människorov.
Hade dessa båda politiker varit hemmahörande i Nordvästskåne tror jag att vi hade skrivit ut deras namn. Nu har de ingen anknytning hit. Därmed minskar allmänintresset och relevansen för att namnge. Vi har heller ingen egen möjlighet att kontrollera anklagelserna mot den brottsmisstänkte politikern.
Ställningstaganden i namnfrågor handlar lika ofta om företag som enskilda människor. Två fall från veckan är puben i Ängelholm som fick serveringstillståndet indraget och begravningsbyrån i Höganäs som förväxlade två döda kroppar. Vi namngav både krogen och begravningsbyrån. Båda lider troligen en viss skada av publiceringen. Men vid en anonymisering riskerar även andra krogar och begravningsbyråer att misstänkliggöras. De båda företagen bedriver också en verksamhet som vänder sig till allmänheten.
Även bildpubliceringar kan skada. Därför avstod vi från identifierbara bilder från tumultet på gymnasieskolan i Landskrona i samband med att Sverigedemokraternas ungdomsförbund arrangerade ett bokbord. Där tog vi hänsyn till de inblandades låga ålder.

Dela

Olika meningar om ”arvsynden”

21 maj, 2010 klockan 15:00

I går konstaterade Malmö tingsrätt att Sydsvenskans ansvarige utgivare Daniel Sandström är ansvarig för allt som står på sydsvenskan.se, alltså även det som publicerades när han inte var ansvarig utgivare. Jag kritiserade beslutet och pekade på de orimliga konsekvenserna. Hd.se:s ansvarige utgivare Sören Karlsson ser dock logiken i tingsrättens dom. Läs hans argumentation här.

Uppdatering 2010-05-24:

Det råder delade meningar om vad Malmö tingsrätt beslutat. Läs mer här!

Dela

Vi namnger begravningsbyrån

20 maj, 2010 klockan 15:20

En begravningsbyrå förväxlar två döda kroppar så att ”fel” kropp kremeras. Det är naturligtvis en tragedi för alla inblandade. I första hand för de avlidnas anhöriga förstås. Men också för begravningsbyrån och dess anställda. Den ena begravningen ska tas om med rätt kropp. Den andra begravningen fick genomföras med en redan kremerad kropp.

Jag har bestämt mig för att begravningsbyrån ska namnges, väl medveten om att det kan skada byråns affärer. Men dels är det ett allvarligt fel som allmänheten har rätt att få kännedom om, dels skulle en anonymisering även misstänkliggöra ortens andra begravningsbyrå.

Det här är ett etiskt dilemma som vi råkar ut för ibland.  Jag har själv varit med och publicerat namn på en anmäld, sedermera fälld,  läkare på en mindre ort där det bara fanns två läkare. Jag var inte ansvarig utgivare, men jag vet att vi  bland annat gjorde det just  för att ingen skugga skulle falla över den andre läkaren.

Jag var heller inte ansvarig när vi i en stad med fyra begravningsbyråer mörkade vem av dem som försnillat pengar ur dödsbon. De övriga tre kände sig genast utpekade. Men i det fallet fanns det särskilda skäl att anonymisera.

Dela

Hålls ansvarig för ”publicistisk arvsynd”

20 maj, 2010 klockan 15:16
Malmö tingsrätt har slagit fast att Sydsvenskans chefredaktör Daniel Sandström är ansvarig för en artikel som publicerades 2004, långt innan han blev ansvarig utgivare.
Enligt tingsrätten är varje klick på nätet att betrakta som en ny publicering. När man söker den aktuella artikeln idag är det alltså Sandström som ska hållas ansvarig, trots att han inte blev ansvarig utgivare förrän 2008.  Det är en absurd inställning  som kommer att få fullständigt oöverskådliga konsekvenser om den står sig. Varje gång en tidning eller webbplats byter ansvarig utgivare måste den nye rensa ut alla gamla artiklar för att känna sig säker. Eller läsa igenom alla gamla artiklar i arkivet. Bara i HD:s webbarkiv finns 500 000 artiklar.
Med Malmö tingsrätts sätt att resonera borde varje ny läsning av en arkiverad papperstidning räknas som en ny publicering. Det är ju faktiskt möjligt att gå tillbaka och läsa gamla artiklar även analogt

Den första deldomen gällde enbart om Daniel Sandström var ansvarig för publiceringen. Nu ska tingsrätten ta ställning till om artikeln innehåller förtal. Det hävdar den person som blev omskriven 2004.

I en intervju i Medievärlden inför rättegången myntade Daniel Sandström begreppet ”publicistisk arvssynd”:

– Skulle domstolen säga att jag är ansvarig skulle det leda till en slags publicistisk arvsynd där jag ärver ansvaret för alla artiklar som är digitalt arkiverade på vår sajt.

Det är bara att hålla med honom, liksom i hans konstaterande:

– Om folk ska kunna skramla med förtalshot för artiklar publicerade 1999 riskerar vi att hamna i ett stalinistiskt system där vi tvingas rensa ut saker ur vårt arkiv för att inte behöva sitta i domstol hela tiden.

Texter har alltid arkiverats. Det nya är att de är sökbara digitalt.  Men i grunden är det ingen skillnad. Utom för Malmö tingsrätt.

Dela

Omstridd lag stoppas tills vidare

20 maj, 2010 klockan 14:35

I tisdags beslutade Konstitutionsutskottet att skjuta på sitt beslut angående den nya kreditupplysningslagen. Bakom KU:s beslut låg bland annat Tidningsutgivarnas och Journalistförbundets skrivelse om hur lagen kraftigt försämrar möjligheterna för medier att, via databaser, göra ekonomiska granskningar av makthavare, företagare och ekonomiska brottslingar. KU anser sig behöva mer tid för att gå igenom konsekvenserna av den nya lagen, som för journalisters del skulle innebär en tillbakagång till ett analogt arbetssätt i en alltmer digitaliserad värld.

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson skrev mycket välformulerat om konsekvenserna i torsdagstidningen.

Det var ett klokt beslut av KU. Det är inte bara Tidningsutgivarna och Journalistförbundet som protesterat mot Beatrice Asks lagförslag. I sitt remissvar hävdade Justitiekanslern att förslaget strider mot yttrandefrihetsgrundlagen. För att ändra en grundlag krävs två omröstningar med ett val emellan.

Uppdaterad 2010-05-25:

KU godkänner Asks förslag.

Dela