Hälften av deltagarna i vår läsarpanel inte att vi ska namnge misstänkta brottslingar oftare än vi gör. Men en överväldigande majoritet anser samtidigt att vi oftare ska namnge dömda brottslingar.
HD:s läsarpanel har 1 433 medlemmar. Hälften av dem svarade på vår enkät som låg ute på hd.se under två dygn i veckan som gick.
Frågorna om namngivning var grovkorniga. Vi preciserade inte vilka brott man skulle vara misstänkt eller dömd för. Resultatet är ändå intressant. 34 procent vill att vi oftare namnger misstänkta brottslingar. Dubbelt så många vill att vi oftare ska namnge dömda personer.
Ändå är det inte viktigast att just brottslingar namnges.
Vi ställde frågan: ”Vilka kategorier människor är det av störst allmänintresse, och viktigast, att vi namnger när de misstänks för att ha gjort ett grovt fel?”
Svarsalternativet ”mycket viktigt” toppas av politiker med 53 procent, följt av advokater med 50 procent, läkare&tandläkare 47, kommunala tjänstemän 44, andra myndighetspersoner 41, brottslingar 38, näringslivsrepresentanter 37 och privatpersoner 15 procent. Lägger vi ihop ”mycket viktigt” och ”ganska viktigt” toppar fortfarande politiker med 80 procent. Sedan samlas alla kategorier mellan 70 och 80 procent, utom just brottslingar och privatpersoner med 66 respektive 37 procent.
Mer än hälften av de tillfrågade försöker aldrig ta reda på kändisars eller brottslingar identiteter på internetsajter som publicerar sådana namn. Underförstått namn som vi inte publicerar i tidningen.
Om vi får slå oss på bröstet bekräftar undersökningen HD/NST/LP betydelse för Nordvästskåningarna. 61 procent nämner HD eller hd.se som sin viktigaste källa för information om det händer något stort. Ytterligare 14 procent svarar internet eller tidningen utan att precisera HD.
Vi frågade också om sociala medier. Facebook lockar 32 procent av de tillfrågade varje dag. Förvånansvärt lite skiljer åldersmässigt. I gruppen 55-79 år besöker var femte Facebook dagligen. Nästan dubbelt så många kvinnor som män är regelbundna Facebookanvändare.
Var fjärde kvinna ska följa hela direktsändningen av det stundande prinsessbröllopet i tv mot bara knappt var tionde man. Majoriteten, 69 procent, i vår läsarpanel tycker att vi skriver lagom mycket om bröllopet. Men 27 procent anser att vi ger det för stor uppmärksamhet mot bara fyra procent som tycker det motsatta, att vi skriver för lite.
Slutligen har tio procent av de svarande en egen blogg, fler kvinnor än män, medan läsningen av hd.se:s bloggar är dubbelt så stor bland männen. Här är det främst sportbloggen som lockar läsare.

Det är ord och inga visor när Svenska Dagbladets Andreas Cervenka dömer ut BP-ordföranden Carl-Henric Svanbergs agerande, eller snarare brist på agerande, efter oljekatastrofen utanför Louisianas kust.

En nätkommentar med anledningen av dödsmisshandeln på parkeringsplatsen i Landskrona föranleder nu Justitiekanslern, JK, att starta en förundersökning om hets mot folkgrupp.

Uppdrag granskning gjord en välbehövlig granskning av ineffektiviteten i den svenska sjukvården i onsdags. Trots att vårdköerna är långa nästan överallt opereras det bara på dagtid. Bara fyra landsting utnyttjar rätten i avtalet att schemalägga läkare till kl 21 på kvällarna. I Östgöta Correspondenten och Norrköpings tidningar läser jag att en specialistläkare som kallas in med kort varsel i Östergötland och jobbar från 17 fredag kväll  till 07 måndag morgon kan välja mellan drygt sex veckors komp eller 75 000 kronor i ersättning. En läkare har på ett år fått 104 kompdagar, en annan mer än 700 000 kronor i jourersättning. Hujadamej. Någonstans är det ett systemfel. Och det är patienterna som drabbas.

Jag bloggade om Ängelholmsvägen i Helsingborg när de lade om filerna förra året. Varje dag observerade jag tillbud när folk upptäckte att de låg i fel fil in mot stan. Detta förekommer fortfarande. Men nu har många bilister också lärt sig att köra över heldraget och utnyttja bussfilen när de ska svänga höger in på Ringstorpsvägen. Så du måste ha ständig uppsikt både åt höger och vänster. Risken är att du missar att kön står stilla rakt framför dig. Nä, det var ingen lyckad trafikomläggning.

I går konstaterade Malmö tingsrätt att Sydsvenskans ansvarige utgivare Daniel Sandström är ansvarig för allt som står på sydsvenskan.se, alltså även det som publicerades när han inte var ansvarig utgivare. Jag kritiserade beslutet och pekade på de orimliga konsekvenserna. Hd.se:s ansvarige utgivare Sören Karlsson ser dock logiken i tingsrättens dom. Läs hans argumentation här.

Uppdatering 2010-05-24:

Det råder delade meningar om vad Malmö tingsrätt beslutat. Läs mer här!

En begravningsbyrå förväxlar två döda kroppar så att ”fel” kropp kremeras. Det är naturligtvis en tragedi för alla inblandade. I första hand för de avlidnas anhöriga förstås. Men också för begravningsbyrån och dess anställda. Den ena begravningen ska tas om med rätt kropp. Den andra begravningen fick genomföras med en redan kremerad kropp.

Jag har bestämt mig för att begravningsbyrån ska namnges, väl medveten om att det kan skada byråns affärer. Men dels är det ett allvarligt fel som allmänheten har rätt att få kännedom om, dels skulle en anonymisering även misstänkliggöra ortens andra begravningsbyrå.

Det här är ett etiskt dilemma som vi råkar ut för ibland.  Jag har själv varit med och publicerat namn på en anmäld, sedermera fälld,  läkare på en mindre ort där det bara fanns två läkare. Jag var inte ansvarig utgivare, men jag vet att vi  bland annat gjorde det just  för att ingen skugga skulle falla över den andre läkaren.

Jag var heller inte ansvarig när vi i en stad med fyra begravningsbyråer mörkade vem av dem som försnillat pengar ur dödsbon. De övriga tre kände sig genast utpekade. Men i det fallet fanns det särskilda skäl att anonymisera.

I en intervju i Medievärlden inför rättegången myntade Daniel Sandström begreppet ”publicistisk arvssynd”:

– Skulle domstolen säga att jag är ansvarig skulle det leda till en slags publicistisk arvsynd där jag ärver ansvaret för alla artiklar som är digitalt arkiverade på vår sajt.

Det är bara att hålla med honom, liksom i hans konstaterande:

– Om folk ska kunna skramla med förtalshot för artiklar publicerade 1999 riskerar vi att hamna i ett stalinistiskt system där vi tvingas rensa ut saker ur vårt arkiv för att inte behöva sitta i domstol hela tiden.

Texter har alltid arkiverats. Det nya är att de är sökbara digitalt.  Men i grunden är det ingen skillnad. Utom för Malmö tingsrätt.

I tisdags beslutade Konstitutionsutskottet att skjuta på sitt beslut angående den nya kreditupplysningslagen. Bakom KU:s beslut låg bland annat Tidningsutgivarnas och Journalistförbundets skrivelse om hur lagen kraftigt försämrar möjligheterna för medier att, via databaser, göra ekonomiska granskningar av makthavare, företagare och ekonomiska brottslingar. KU anser sig behöva mer tid för att gå igenom konsekvenserna av den nya lagen, som för journalisters del skulle innebär en tillbakagång till ett analogt arbetssätt i en alltmer digitaliserad värld.

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson skrev mycket välformulerat om konsekvenserna i torsdagstidningen.

Det var ett klokt beslut av KU. Det är inte bara Tidningsutgivarna och Journalistförbundet som protesterat mot Beatrice Asks lagförslag. I sitt remissvar hävdade Justitiekanslern att förslaget strider mot yttrandefrihetsgrundlagen. För att ändra en grundlag krävs två omröstningar med ett val emellan.

Uppdaterad 2010-05-25:

KU godkänner Asks förslag.