Stå upp mot den korkade sexismen
När jag gick i åttan för många år sedan skulle vi ha friluftsdag med olika aktiviteter. De två tuffaste grabbarna i klassen, som också var skolans bästa idrottskillar, hade anmält sig till ridningen.
– Har ni ridit någon gång då? undrade gymnastikläraren.
– Ja, men inte på hästar, hö hö!
Jag glömmer aldrig uppläxningen de fick. Läraren gav dem en verbal omgång som hette duga. De skulle minsann lära sig att respektera tjejer. Det var inget att skämta om, etc, etc.
Vår gympalärare var nyutexaminerad, ung, 24 år, elitidrottare i flera olika sporter. En man som vi grabbar såg upp till. Något av en idol faktiskt.
Det blev knäpptyst bland oss killar i omklädningsrummet när han satte denna tydliga gräns. Vi som skrattat med skämdes.
Jag har funderat på det även efteråt. Gympaläraren var en vuxen som faktiskt vågade vara vuxen. Han använde sin auktoritet i fostrande syfte.
Jag kom osökt att tänka på honom efter avslöjandet hur det gått till i Engelholms FBC, där tränaren för P-14 i stället suddat ut gränserna med sina sexistiska, kvinnoförnedrande, taktiska instruktioner (se artikel på Ängelholmssidorna).
Korkat är väl bara förnamnet. Och inte så oskyldigt som det kan verka. För någonstans börjar det, det som i sin yttersta konsekvens leder till misshandel och mord. Respektlösa attityder får aldrig accepteras eller ses som en normalitet. Det gäller sexismen på idrottsplanen såväl som skällsorden ”hora” och ”fitta” i skolan.
Varje år mördas 15-20 kvinnor, nästan uteslutande av män. 2010 anmäldes 27 200 fall av kvinnomisshandel. Så det finns mycket att göra, inte minst inom idrotten som alltid framhäver sin fostrande roll.
Det är en gång för alla dags att göra upp med de primitiva machoattityderna. Även många killar mår dåligt av dem, men faller för grupptrycket. Läste en gång om en elithockeyspelare som gömde sig på toaletten i omklädningsrummet för att slippa delta när de andra i laget peppade sig före matcherna med att unisont skrika ”kuken”.
Tänk om alla HIF- och Röglespelare, som är förebilder för så många unga killar, kunde ta avstånd mot våldet mot kvinnor. Men inte ett knyst hördes därifrån ens när Alexander Gerndt dömdes för misshandel.
Minns också de tre landslagsspelarna i hockey som misstänktes för våldtäkt i samband med en landslagssamling för några år sedan. De friades, men deras kvinnosyn var knappast föredömlig. Risken är stor att man får en sned självbild och fel attityd när man hela tiden fostras i en machomiljö. Då behövs ledare som min gamla gymnastiklärare.
