En brand utbröt på Stenbocksgatan i Helsingborg under eftermiddagen och jag skyndade dit, tog några bilder, motade undan nyfikna barn och intervjuade insatschefen. Väl tillbaka på redaktionen hann jag precis börja redigera innan brandlarmet gick här i huset. Vi jagades motvilligt ut till ljudet av tjutande de sirenerna.

Det var inte alls som när man gick i skolan och tyckte det var skönt med en paus…

… med stirrande blickar gnagade vi istället oroligt på våra naglar över att alla datorer kanske blev till aska inne i de förmodade lågorna.

Behöver jag nämna att det var falskalarm?

Så här blev det riktiga brandjobbet:

Det här pressmeddelandet låg i vår mailkorg i morse.

Stekare mot FRA – Hela Stureplan festar mot massavlyssning

Datum: 3:e Juli Tid: 20:00 – 03:00
Plats: Café Opera Ålder: 23 (På gästlisan gäller 20år)

Detta är den officiella efterfesten till den demonstation som ska gå av stapeln den 3:e Juli kl 15:00 -
19:00 på mynttorget utanför riksdagshuset.

Vi ses, sippar sköna drinkar, minglar och på plats hittar du alla de organisationer och företrädare för
motståndet mot den här idiotlagen. Så för dig som vill engagera dig lovar vi att du kommer att hitta
just den grupp som är rätt för dig. Vi välkomnar alla, så länge de ogillar den här lagen!
Välkomna att besöka oss och anmäla er på gästlista:

Och nu sitter jag här och grämer mig för att jag jobbar i helgen. Jag hade annars gett vad som helst för att få följa detta färggranna pikétåg slingra sig mot riksdagshuset, sätta öronpropparna på plats lagom till att demonstrationsledaren sätter megafonen till munnen och säger med bestämd men kontrollerad röst:

- Okeii, vi säger neii till FRA-lagen. Neii, Neii, NEII!!!

Tanken på att jag också kommer att missa när hela Café Opera klämmer i och sjunger ”Internationalen” flerstämmigt mellan sippandet av diverse sköna drinkar, gör mig ännu mer förtvivlad.

… att Torbjörn Dencker tog sig an junior-SM i segling som drar i gång i Båstad idag, så slapp jag halka runt bland båtarna i regnställ och sedan gräma mig över alla droppar som satt sig på linsen men som jag missat att ta bort.

Istället hoppas jag blir klar med redigeringen av sommarserien ”Lillsemester med Lillhonga”. Jag klippte klart två jobb i går men det är lika många till som ska redigeras. Björn Lilja har erbjudit sig att ta över ett av jobben så då blir vi ju definitivt klara idag.

Suraste surpuppor slutar sällan sura snabbt. Suraste surpuppor surar så segervisst surt så surheten surnar sig supersyrlig

- Sluta sura, sa surpuppans samarbetspartner.

- Sluta sura själv skrek surpuppan surt samt sammanbitet. Så surade surpuppan sig sömnig, somnade slutligen sur som surheten själv.

Tre jobb hämtade Björn Lilja och jag in under tisdagen, om än lite motvilligt i början. Det blåste och kändes som september, bleknande hud och hummerskiva med söndersölad servett. Men vi bet i hop. De två första jobben gick utan problem men sen lagom till att vi drog i gång med det tredje reportaget hade blodsockernivån sjunkigt under hälarna på Linda Larsson. Jag surnade till, småsvor och muttrade klagosånger. Björn fick leda in mig på Statoil och inhandla kexchoklad innan vi kunde jobba vidare.

Under dagen avslöjade Lillhonga sin stora skräck här i livet. Och jag kan bara hålla med. Var gång jag tänker på Karl-Alfred och resultatet av hans utbrott, bryter kallsvetten fram i pannan. Tänderna skallrar obarmhärtigt.

Sommar och sol kräver en sommarserie. I dag körde vi därför i gång med inspelningarna av vår kommande serie ”På lillsemester med Lillhonga” som kommer att visas här på hd.se under sommaren. Tanken är att Helsingborgaren tillika mannen bakom filmen ”Hata Göteborg”, Robert Lillhonga ska ta med läsarna och tittarna på lillsemester runt om i Helsingborg. Det blir kort sagt semestertips som varken kostar särskilt mycket pengar eller kräver långa resor. Planen är att Björn Lilja och jag spelar in sammanlagt fem avsnitt den här veckan som sen läggs ut på sidan i lagom dos.

”Lillhonga” och Björn under första inspelningsdagen.

…och ordvitsar av värsta Hegerforssorten har redan börjat hagla på redaktionen. Han bär runt på en symbal som han drar till med en trumpinne vid varje ordvitspoäng. Det är ett oupphörligt virrande hela tiden. Han ville till exempel byta ut rubriken på en notis från ”Vänner blev ovänner på Ven” till ”Vänner blev ovener på Ven”. Jag ömsom gråter, ömsom skrattar.

Jag hade jagat ut trafikpolisen till en kontrollplats vid E6:an för att snacka om midsommartrafik, olyckor och fyllekörningar. Jag hade till och med gjort en ståa sittande i bilen men ack nej, allt rann ut i sjön. På grund av en skada på kameran blev det glapp till batteriet och minneskortet som vi spelar in vårt material på klarade inte av strömavbrotten och fattade tillslut inte alls vad som hände. Resultatet blev att det inte gick att tanka in materialet till datorn, redigeringsprogrammet stängde ned sig så fort jag försökte och därmed sjönk hela min dag djup ner i sjön.

Men, nu är det midsommar och jag ska skölja ned detta nederlag med sill och nubbe. Glad midsommar alla!

Jordgubbsbrist, vad skulle vi göra utan jordgubbsbrist? Vinkeln på inslaget blir ju alltid lite krystad om det inte finns något vettigt att hänga upp ”knäcket” kring. ”Bråda dagar på jordgubbsfälten” funkar också så klart men jag måste erkänna att jag gillar bristen på de röda gubbarna bättre.

Jag hade tagit mig upp till några odlingsfält norr om Hallandsåsen. Hallå där, tänker ni nu, det kan väl ändå inte vara hd:s område, men saken är den att odlaren är skåning och han säljer dessutom sina bär i Helsingborg och Ängelholm, så det funkade ändå. Väl på plats var det full aktivitet ute på fälten och jag såg stora möjligheter att ta bra bilder när bären plockades. Jag frågade också odlaren Kent om han trodde att det var OK om jag filmade dem. Han trodde inte att det skulle vara några som helst problem.

Men knappt hade jag fått upp min kamera förrän den polske förmannen, ja plockarna var polacker, kom fram och sa att ingen ville bli filmad. Jag frågade då om det gick bra om jag bara filmade händerna och undvek ansiktena. Men, nej det var ingen som ens ville figurera med sina jordgubbsfärgade fingrar på hd.se. Jag antar att de inte riktigt litade på mig.

Det blev till att ta bilder på långt håll. När det hade paus vid 10-snåret passerade de mig som då låg och krälade bland plantorna och försökte göra det bästa av situationen. Kan ju bara tänka mig vad de pratade om.

Dagen till ära bar Björn Lilja traditionsenlig Sverigedräkt på arbetet.

Foppatoffel orginal och uppkavlade jeans nedtill…

…och gul Sverigetröja upp till. Lite väl finklädd kan tyckas men är det ödesmatch för Sverige i kväll så är det.