Möllers blogg

Härom dagen fick vi veta att nyårsraketerna sprider tonvis med miljögifter när de exploderar. Det visar sig tydligen att det inte finns någon som helst kontroll över vad som finns i alla de miljoner raketer som skickas upp varje nyår.

Uppenbarligen tycks inte de svenska myndigheternas miljöintresse sträcka sig så långt att man vågar kräva en kvalitetsgaranti här. Tydligen sprids till och med bly av nyårsraketerna. Detta är inget annat än ett miljöbrott som jag ser det.

Förutom all nedskräpning, all ångest hos människor och djur och alla skador på egendom och personer som drabbas av raketerna finns det ju ett meningslöst ekonomiskt resursslöseri i dessa raketer.

Frågan är om de tandlösa svenska miljömyndigheterna vågar göra något åt det faktum som råder? Eller om ordningsmakten vågar sätta stopp för den livsfarliga hanteringen av nyårsraketer?

Förr eller senare kommer det att ske någon riktigt allvarlig olycka på grund av raketerna. Som vanligt lär man väl vänta och se från myndigheternas sida. Förebyggande arbete är ju inte politikers starka sida.

Av princip firar jag aldrig nyår. Dean Martin, en av mina stora smörsångaridoler, sa en gång att;

Nyårsafton är amatörernas kväll.

Hans uttalanden byggde förstås på förmågan att festa om. Den saknar jag. Jag är ingen festprisse. Mest tråkig som fan. Jag har aldrig baksmälla, spyr aldrig upp fyllan, kommer alltid i håg vad jag gör. Jag är något så ovanligt som en person som har kul utan att dricka.

Hur firar man då nyår om man inte festar? Ja jag hade tänkt göra det med Mord i sinnet. Senaste, eller är det kanske sista, säsongen av denna otroligt välgjorda engelska tv-serie.

Ni som fortfarande tycker att Morden i Midsomer och Lynley är bra engelsk spänning ska ta klivet över till det något tuffare och otroligt mycket mera spännande nya som kommit ut på dvd. Min favoritlista ser ut så här:

1) Mord i sinnet

2) Brottsplats Soho

3) Murder City

4) Second Sight

5) Mördare okänd

Alla dessa serier är grymt bra. Gå och hyr minst en av dem, sätt er framför tv:n och mys. Strunta i den hjärndöda sysselsättningen att spränga bomber och skjuta raketer. Ungefär lika korkat som att röka. 

Troligtvis skriver jag en massa bloggar helt i onödan. Bloggarna ramlar inte ut på min sida.

Nåja inte mycket meningen att sitta här och dela m ina tankar med er läsare om det inte fungerar.

Förhoppningsvis ramlar detta ut. Därför önskar jag alla ett Gott Nytt År.

Nu såg jag att bloggarna kommit in. Måste vara något fel som är sönder i min dator.

Fjolårets nyårsafton var det vidrigaste jag upplevt i hela mitt liv. Ja när det gäller fyrverkerier, bomber, smällare etc. Under ungefär två timmars tid trodde jag att jag befann mig i vad som kan liknas vid de sista striderna på Berlins gator 1945.

Titti var redan veckorna innan nyår skräckslagen. Jag tillbringade timmen runt tolvslaget med att ligga under bordet och hålla för öronen på henne. Dels för att slippa höra dels för att hon inte skulle se explosionerna.

Junhinho var å andra sidan grymt intresserad och försökte fånga dalande raker genom att slå på fönstret. Han var helt i sitt esse.

Nu är det dags igen. Jag fasar för nyårsafton. För Tittis skull. Hon börjar redan nu visa klara tendenser att oroa sig varje gång v i ska gå ut. Att kolla bakom sig när vi går. Orolig och brydd.

För min del är hela detta smällandet ett stort mysterium. Hur folk kan offra tusentals kronor på att åstadkomma förödelse både på gator och i olika varelsers inre. Jag menar det måste vara klent ställt med uppfattningen om unerhållning om detta med nyårssmällande kan anses vara ett alternativ.

Med tanke på den eldstyrka som demonstreras varje nyår är jag inte ett dugg förvånad över att det stryker med en och annan näve och ett knippe fingrar då och då.

Som sedan ska lappas ihop med hjälp av mina skattepengar. Utan att vara en förbudsivrare kan jag lugnt säga att få saker skulle vara så välkomna i min tillvaro som ett totalförbud för nyårsdetonationer.