Möllers blogg

Det gick sådär men blev ändå ganska hyfsat i slutändan för mina lag i kväll.

Ett starkt decimerat Everton spelade 0-0 hemma mot Tottenham och befäste sin fjärdeplats i ligan. Liverpool föll mot West Ham och måste nu vinna sin hängmatch för att gå förbi Everton i tabellen.

H 43 spelade strålande i andra halvlek mot Hammarby och vann i Stockholm. Nu ligger man trea i handbollens högsta serie. Imponerande att slå Hammarby för andra gången denna säsong.

MIF Redhawks ledde med 2-1 över serieledande Leksand men förmådde inte vinna. Vid full tid stod det 2-2 men i sudden så föll MIF.

Egentligen ska jag ju inte pipa. Det blev en bra idrottskväll ändå. Ja så glömde jag ju nämna bandylandslagets seger mot Ryssland i VM. Kanonupphämtning efter 1-4 i paus till 5-4.

Jag är ju uppväxt i Perstorp och har sett många bandymatcher på Uggledammen. Det är väl därför som den sporten ligger mig så varmt om hjärtat.

Så nu ska jag avsluta kvällen med att se på ett avsnitt av kultserien M.A.S.H och minnas tidigt 70-tal- och bli lite sentimental när man spelar ledmotivet ”Suicide is painless”.

Sov gott mina bloggläsare. Vi ses i morgon. Då jag tvåårsjubilerar som bloggare.

Får se om webbredaktionen hyllar mig med en virtuel smörgåstårta. 

Nu återstår tre saker att göra denna kväll. En kisstur med Titti, lite nattmacka och sedan avslutning med den gamla filmgodingen ”En världsomsegling under havet” från 1954.

En godbit med James Mason, Kirk Douglas och Peter Lorre för att nämna några otroligt duktiga skådisar. Jag har inte sett filmen sedan jag såg den som matiné hemma på Centralbiografen i Perstorp.

Efter det har jag hunnit läsa Jules Vernes roman några gånger och även konsumerat ytterligare några meter sci-fi-litteratur.

Sov gott alla bloggläsare och vi hörs och ses i morgon hoppas jag. Då ska jag bland annat presentera min Toppen och Bottenlista 

Svaret på den frågan är ja det kan man. Om man graderar upp detta med favoritlag en aning. Jag kanske ska säga som så att en svensk fotbollsfanatiker som jag har två favoritlag. Ett i Sverige och ett i England. Detta av födsel och ohejdad vana.

Sedan inbillar jag mig att vi fotbollsfreakar också har ett lag i varje land som vi sympatiserar med. De är inte favoritlag på samma sätt men vi kikar alltid extra på deras tabellplacering och håller på dem när de spelar på tv. Om det inte är mot våra absoluta favoritlag förstås.

Jag har ju begåvats med två favoritlag som oftast har det kämpigt och sällan får till de där stora framgångarna. Kanske därför att många av mina sympatilag också tillhör de under den absoluta toppen.

Jag är också av den åsikten att det inte är speciellt sexigt att hålla på lag som Manchester United, Real Madrid, Barcelona, Milan, Liverpool etc etc. Hur jäkla svårt att det att skita när röven är full egentligen?

Nä ta en säsong med Everton och känn hur det är!

Nu tänker jag presentera min lista med favorit- och sympatilag. Jag hoppas att ni hör av er och delger mig era egna listor. Kan vara kul att veta vad ni håller på här och där.

Skriv gärna lite kommentarer också om varför ni gillar dem. Som ni ser går det utmärkt att skriva här i bloggen under kommentera.

Sverige: BoIS

England: Everton

Italien: Fiorentina

Tyskland: Stuttgart

Frankrike: Lyon

Skottland: Glasgow Rangers

Danmark: Silkeborg

Spanien: Real Zaragoza

Sedan harjag en del andrasympatilagi Sverige och England. Jag har ju fortfarande Perstorps SK närma hjärtat då jag är född och uppvuxen i byn. Bårslöv är ett av mina sympatilag liksom Högaborg.

I England klappar hjärtat även för Leyton Orient, Port Vale och Queens Park Rangers.

Nu har jag avslöjat mina hemlisar nu är det dags för er att avslöja era.

En dag på tidigt 60-tal ramlade det ner en broschyr i vår brevlåda hemma i Månstorp, utanför Perstorp, där min familj bodde under knappt tio års tid. Jag glömmer aldrig den olycksbådande omslagsbilden på den inte allt för stora broschyren. En skrämmande svartvit bild som föreställde en dyster himmel med mörka moln. Rubriken ”Om kriget kommer” fick den iskalla hand som sedan en tid kramat mitt hjärta att öka trycket ännu några snäpp.

Det kalla kriget var på väg att gå överstyr. USA och Sovjet var på ren kollisionskurs, Kubakrisen aktuell och det talades mycket om atombomber och världskrig. Både i hemmet och skolan.

Som barn kunde man inte undgå att höra de vuxnas oroliga diskussioner när de trodde vi såg på tv eller lekte.

Broschyren ”Om kriget kommer” blev lika viktig att läa som läxböckerna. Här fanns pratiska tips om hur man skulle bete sig om det utbröt krig. Vad man skulle ta med sig och var man skulle evakueras.

För mig och mina klasskompisar blev det några dystra veckor. Vi följde oroligt tv:s nyhetssändningar. Men så en dag. Mitt under en fotbollslandskamp mellan Sverige och Danmark, som Sverige vann minns jag, så kom meddelandet att krisen löst sig. Sovjet drog tillbaka sina robotar från Kuba.

Jag mins dock dessa dagar och lär nog aldrig glömma dem. Jag har aldrig varit räddare och kännt mig så maktlös någosin. Inte förrän nu.

Nu står vi inför mitt livs andra stora kris. Klimatkrisen. Hotet är denna gången minst lika överhängande mot oss människor. Skillnaden är bara den att nu kan vi var och en själva bidra till att förbättra situationen.

Vi står inte helt maktlösa inför problemet. Även om det nu som då är de stora elefanterna som har huvuddelen av ansvaret i sina händer.

Jag tror inte att alla ungdomar riktigt insett faran som lurar runt hörnet. Även om många fått ett starkt miljöintresse finns det fortfarande de som tror att iPod, fildelning och helgfylla är allt som livet handlar om.

Nu är det viktigare än någonsin att det uppväxande släktet tar tag i inte bara de egna liven utan även andras.

Det är dags att vakna. Om du är 5, 25, 50 eller 90 år.

Min brorson Alex är en riktig hejare på detta med bowling. I helgen svarade han för en riktig kanoninsats när han spelade tävling i Malmö. Över 900 poäng på fyra serier och en fribiljett till Masterstävlingen för ungdomar. Inte illa av en 13-åring.

Alex spelar bowling i Perstorpsklubben BK Frigg. När jag besökte min födelseort för en tid sedan passade jag på att kika på när en stor ungdomstävling för lag spelades i hallen där. Alex lag vann överlägset och han var överlägset bäst.

Naturligtvis är jag som farbror oerhört stolt över hans färdigheter. Jag är också lika imponerad över den ungdomsverksamhet som bowlingklubbarna i Perstorp bedriver. Helt otroligt vad man får fram unga duktiga spelare.

Nu är jag spänd på hur Alex ska utvecklas. Om han kan bli en elitspelare i bowling och kanske proffs. Framtiden ligger öppen och han har ju faktiskt bara att ta fatt i den.

Som många andra upprördes jag av det köttfärslarm som Uppdrag granskning levererade härom dagen. En skamlig kötthantering av ett antal ICA-butiker. Ett förakt mot kunder som litar på sin butik och dess företrädare.

Jag har ju funderat en del kring hur detta avslöjande med fusk kring datummärkning av bland annat malen färs påverkar ICA-butikernas julhandel. I går skulle jag ha lite hundmat, apelsiner och potatis så jag tog vägen om ICA Kvantum för att se hur den lokala ICA-butiken påverkats av kollegornas fuskande.

Det som slog mig var att köttdiskarna var förvånansvärt välfyllda bara någon timme före stängningsdags. Likaså att ingen i den kassa där jag gick köpte några färska köttvaror.

Min lilla undersökning är ju knappast vetenskaplig men nog måste dessa larm, som nu följer var och varannan dag om ICA-butiker, skada kedjans namn.

Glest med folk i gångarna, sjunkande försäljning.

Det som förvånar mig en aning är att det som många påstått ännu inte kommit till ytan. Nämligen att det fuskas i alla butiker oavsett kedja. Om detta varit så påtagligt borde det vid detta laget kommit något avslöjande från övriga butiker.

Okey det var något om Coop i Perstorp men rent hygieniskt var detta ju inget fel. Att frysa in fläsk- eller oxfilé, vilket det nu var, och beräkna längre hållbarhetsdatum är ju något som vi alla gör med köttvaror. Skillnaden är bara att butiker inte får göra detta.