I onsdags morse lyckades jag faktiskt ta mig upp ur sängen och trampa i väg till gymmet.

Pre-jobb.

Men det var inget kul alls, inte ens bänkpressen. Och jag späker mig själv för att jag inte kan hitta motivationen att träna på gym mer regelbundet. Ryggen känns helt ok nu efter flera månader med mer eller mindre smärta – och genast tror jag att jag är odödlig. Igen. Till nästa bakslag med ryggskott och tillhörande sängläge infinner sig.

Jag MÅSTE träna regelbundet för att inte svampa ihop.

Cyklingen däremot är inga problem. Jag har inga som helst vårigheter att motivera mig till jobbcykling i både regn och kyla. Även om jag tog bilen i morse.

Jag har aldrig haft några ambitioner att bli en ny Blondinbella, som en av Sveriges mest lästa bloggare, men jag blev ändå glad när jag fick reda på att statistiken över hur många som läser min blogg har varit helt uppfuckad, för att använda klarspråk.

Det visar sig, via Google Analytics, att jag har mellan 150 och 200 unika besökare per dag (fyra gånger fler än jag trodde) och att jag tack vare skitinlägget till och med gick om Johans Nöjesfält för några dagar. Det kan förvisso bero på att han inte har bloggat sen den 22 oktober av någon anledning.

Men ändå.

Obestridda bloggkungar på hd.se är såklart Sportbloggen. Men å andra sidan skriver de bara vad folk vill höra och de är fem stycken som skriver… Själv är jag bara en avundsjuk hangaround wannebe som traktar efter deras fantastiska statistiksiffror.

På flera av toaletterna här på tidningen hittar jag följande skylt uppsatt ovanför toalettstolarna:

Och jag förstår inte vad skyltarna fyller för funktion. Toaletterna spolar på som bara den och sköter sitt jobb efter bara en dragning.

Är det någon som spolar två gånger?

Måhända är det en kvarleva från en svunnen tid när toaletterna inte orkade lika mycket som i dag. Och sen var det ingen som tänkte på att plocka ner skyltarna när det blev fart på dassen.

Men det är i alla fall en trevlig ton i texten.

Jag sa ju att det var ett riktigt skitinlägg…

Richard var inte intresserad av mitt inlägg om morgontennis i helgen:

”Tror du det är intressant om du tränar tennis eller inte kl. 8 på morgonen? För vem och på vilket sätt?”

Så därför tänkte jag spinna vidare på samma tråd en gång till.

Det finns både för- och nackdelar med att gå upp tidigt (allt är relativt men att spela tennis klockan åtta en lördagsmorgon är tidigt) och aktivera sig fysiskt i en idrottshall.

Pros:

* När man kommer hem har man ändå fler timmar kvar på dagen än om man segat sig igenom morgonen och ätit en sen och lååång frukost.

* Man är piggare efter ett träningspass. Helgerna har annars en tendens att gå i gäspningarnas tecken.

* Det är i regel färre människor i hallen tidigt på morgonen, som kan se det erbarmligt usla spelet man presterar.

Cons:

* Kroppen kommer inte i gång ordentligt förrän i mitten på andra set. Likstelheten sitter i efter en god natts sömn.

* Man missar myset i sängen med familjen. Två dagar per vecka (max) kan man ligga kvar och dra sig och då studsar man upp som en tok bara för att få sig lite motion till livs.

För övrigt är en timmes tennis för kort. Efter uppvärmningen hinner man med max två set, men ofta inte ens det. I lördags hann vi till 6-1, 4-5 (med mina siffror först) och det känns tråkigt att inte hinna avgöra matcherna. Två timmar är dock för länge och för dyrt. Snittpriserna ligger på 130 kr per timme och bana.