Olater

Jag orkade inte ändå fram i årets julkalender så nu blir det en kombo av den 23:e och den 24:e – sent den 25:e istället. Decembermånaden 2010 har sprungit fram fortare än någonsin. Åtminstone för mig. Det blir inte mycket tid över till julmys när det är så mycket vardag i vardagen hela tiden. Och eftersom jag jobbade till och med den 23:e (det är inte synd om mig, jag vet) så kom julafton så väldigt kloss på jobbet. Men nu har vi haft ett par dagar i familjens sköte i Örkelljunga och det har varit hur skönt som helst.

Mycket god julmat, traditionerna lever och frodas hemma hos oss. Tack och lov. Det är skönt att en del saker får lov att fortsätta vara som de alltid har varit. Men till skillnad mot tidigare år somnade jag inte framför Kalle Anka och hans vänner utan såg hela.

Någon minut över 15 på julafton twittrade jag iväg att André Pops klarade sig galant som julvärd i Svt. Åtminstone i det inledande inslaget när han tände det traditionsenliga ljuset och önskade en god jul till alla och en var. Typ.

Jag kollade Facebook och Twitter med jämna mellanrum under julafton och ibland slog det mig att jag kanske borde ha dåligt samvete över att jag hängde på de forumen när jg borde umgås med min familj. Men i min värld behöver inte det ena utesluta det andra. Det är inte så att jag lämnar de mina för att i timtal surfa runt för att kolla vad alla andra har för sig utan det blir någon minut här och där. Jag vill ju veta vad mina kompisar har för sig. Också.

Lucka 23 och 24 av 24, den 25:e i Årets julkalender på Olaterna.

”En show glöms bort om den bara visar upp effekter som man knappast anar”.

En textrad från Adolphson & Falks klassiska jullåt Mer jul. En låt som det inte går att komma förbi om du tillbringar december månad i landet. Jag har förvisso inte bloggat om den sedan julen 2008 men jag gillar den skarpt.

Jag förstår dock inte innebörden i textraden ovan. Varför skulle showen inte bli ihågkommen bara för att den är lite orimlig?

Lucka 22 av 24 i Årets julkalender på Olaterna.

Vilken dag är brytpunkten för när det är ok att börja säga god jul till folk man träffar, hemma, på stan och i affärer?

Jag köpte en saccosäck till barnen (schhh, säg inget) på ett av möbelvaruhusen i början av december. När jag skulle lämna kände jag att expediten kanske förväntade sig ett ”God jul” eftersom att jag hade deklarerat att det handlade om en julklapp. Men jag kunde inte för min värld pressa ur mig något juligt så jag sa: ”Det är för tidigt att säga god jul nu så du får bara ett tack för i dag”.

För övrigt är jag inget stort fan av ”god jul” i vilket fall. Jag brukar köra med på sin höjd: ”trevlig jul”.

Lucka 21 av 24 i Årets julkalender på Olaterna.

Jag höjde Helsingborgs Stad till skyarna i morse sedan jag haft fri cykelväg hela vägen från Påarp in till Helsingborgs Dablad. Det skulle jag inte gjort.

När jag skulle hem i eftermiddags gick det bra ända till den nya rondellen vid Österleden. Från den och hela vägen  ut till Ica-lagret sladdade jag rundor på cykelvägen – på grund av att en snöplog nu hade kört på bilvägen och skyfflat över all snö på den tidigare så fina cykelvägen.

Tack så hemskt mycket.

Uppdatering: Det heter såklart Helsingborgs Stad och inget annat.

Julen är den högtid då vi spelar mest sällskapsspel. Tror jag. Släkten samlas och när maten är uppäten orkar vi på sin höjd släpa oss från fåtöljen till det nu avdukade middagsbordet, för en session med diverse spel.

Och då kommer vi osökt in på en av de roligaste sketcherna någonsin om just sällskapsspel. Skattkammarön från 1967 från tv-programmet Estrad. Där begreppet ”Vem fan är Nisse Hult” myntades.

En klassiker rakt upp och ner.

Lucka 20 av 24 i Årets julkalender på Olaterna.

När jag äntrade cykeln i morse hade jag ingen aning om vad jag gav mig in på. Skulle den 11 km långa jobbcyklingen ta en halvtimme, en och en halv timme, eller skulle jag köra fast i en snödriva?

Men Helsingborgs Stad har gjort ett fantastiskt jobb med cykelvägarna i Helsingborg (i alla fall de jag rörde mig på) och det var kanske totalt 10 meter av de 11 000 som jag sladdade rundor med otillbörlig kontroll över fordonet.

Uppdatering: Det heter såklart Helsingborgs Stad och inget annat.

Så var då årets julgran både inhandlad och klädd i dag. Påarps scoutkår sålde den till en summa av 200 kronor. Helt ok.

Men är det ok att ta in och klä granen redan den 19 december. När jag var liten tog vi in granen och smyckade den dagen före julafton.

När tycker du att det är ok att klä granen?

Lucka 19 av 24 i Årets julkalender på Olaterna.

Jasså, är det den 19 december i dag? Det hade jag ingen aning om.

Kollegan Nilsson är inte klok någonstans. Han bygger HIF:s arena Olympia som pepparkakshus. Jag är både grymt imponerad och lite skrämd på samma gång. Följ utvecklingen i Sportbloggen:

Del 1

Del 2

Del 3

Lucka 18 av 24 i Årets julkalender på Olaterna.

Jag såg ett inslag på nyheterna i kväll om att vildsvinsjulskinka har blivit omåttligt populär. Den har varit slut länge trots att en del handlare tog hem dubbelt så mycket av den varan i år jämfört med förra året.

Jag har ingen aning om det är gott, men det är i alla fall dyrt. Jag förvånar mig själv men jag föredrar nog ändå den gamla hederliga julskinkan, som är höjdpunkten på julbordet tillsammans med grönkålen och min egen favorit – sparisomeletten. Varför kan inte en del saker få vara som de alltid har varit?

Lucka 17 av 24 i Årets julkalender på Olaterna.

Varning till alla där ute som stör sig på mina triviala ”problem”, ni kommer att häpna.

Men nu är måttet rågat. Det spiller till och med över lite på kanterna.

Jag blir så trött när jag titt som tätt hör, främst människor som inte är så insatta i idrott, säga EM-mästare, SM-mästare och så vidare.

Man är svensk mästare.

Man vinner SM-guld.

Och därmed basta. Jag borde veta.