Dynamo på cykeln – det kan hon ha!

Snartsexåringen fick en för tidig födelsedagspresent i förrgår, när vi var i Billesholm och shoppade ny cykel till henne. Mormor och morfar är för övrigt givare. Hon hoppar direkt från 16 tum till en 24-tummare. Tre växlar, pakethållare, handbroms, handlebars (precis som pappa!) och en gammal hederlig – dynamo (typ så här, fast mindre).

Det känns inte så 2012, eller är det bara jag? Jag har inte haft en utanpåliggande dynamo sedan konfirmationscykeln. Och det är 25 år sedan. Batteridrivna lysen har varit grejen sedan dess och för några år sedan kom navdynamon. En revolution. Den sitter vanligtvis i navet på framdäcket och på något elektriskt sätt blir det ström till lyset utan i stort sett något kraftbortfall.

På Snartsexåringens nya cykel sitter det en gammal hederlig dynamo. En sådan som rullar på däcket, och vad jag kommer ihåg från förr var det betydligt mycket jobbigare att trampa när den låg på däcket. Det har väl säkert hänt en del på den fronten sedan dess, men det är principen jag vill åt.

Dagens bortskämda ungar har det alldeles för lätt och en cykeldynamo kan vara det första steget till att vi som föräldrar återtar kontrollen över våra telningar. Vi ska tåga i tusental genom städerna och mellan husen ska våra taktfasta ord höras:

”Ropen skalla dynamo till alla – barn.”

Ola Olofsson
ola.olofsson@hd.se