Olater

Tränaren: Vem står i mål i dag?

Hela laget: (låtsas som att det regnar).

Tränaren: Kom igen nu. Någon?

Hela laget: (ser ut som att de har minst en färdiggräddad kaka i ugnen).

Tränaren: Krille, din farsa var väl gammal elitsimmare?

Krille: (Ångrar djupt att han skröt om pappans DM-guld från 1984). Jo, men…

Tränaren: Inga men. Men får man av långvarig felbehandling och/eller akuta olyckor. In i målet med dig.

Och så undrar de varför återväxten bland målvakterna är så dålig. För det är den väl? Den borde vara det med före som nedan.

Jag har inte spelat organiserad fotboll sedan 1986 när Växjö Norra la ner sitt 14-årslag på grund av tränarbrist. Jag blev väl ingen stjärna men jag hade nyblivne Elfsborgstränaren Jörgen Lennartsson som tränare under något år.

Bara en sådan sak.

I alla fall. Det var väl ungefär lika länge sedan jag hade på mig ett par fotbollsbenskydd och det kan ha hänt en del på den fronten sedan dess, men hur i hela friden ser HIF:s målvakt Pär Hansson ut på reklambilden nedan? Ska de sitta så där? Är de inte lite högt upp? Är inte risken att få en smäll där nere lika stor som att få det högre upp? Eller snarare, är det inte större risk att smällen kommer i närheten av fötterna eftersom det ofta är där bollen befinner sig?

Är det för att få bättre känsla som benskydden sitter där? Kommentera gärna nedan och upplys mig i min okunskap om hur benskydden fungerar.

Bilden är en reklambild och Pär Hansson, i helfigur, står vid ingången till en snabbmatskedja.

Ängelholms FF vann kvällens seriefinal mot Åtvidaberg och återtog serieledningen i jakten på en allsvensk plats.

Med fem omgångar kvar är det främst de ovan nämnda tillsammans med Giffarna Sundsvall som har chansen på de två direktplatserna.

Radiosportens expert Ralf Edström tror inte på ÄFF utan tippar att Åtvidaberg och Sundsvall tar direktplatserna.

I nästa omgång möter ÄFF Giffarna på bortaplan och har då chansen att tysta Raffe ordentligt. Men om det finns en svår bortamatch så är det mot norrlänningarna på deras konsgräs.

Även mitt lag, Östers IF, tassar med i bakgrunden och en kvalplats ligger inom räckhåll. Det hade smakat mumma med allsvenskt spel på snart, nåja, nybyggda Myresjöhus Arena i Växjö.

Gata, som i en väg utan hinder av typen blomlådor, cyklister, epatraktorer eller parkerade bilar.

När ett lag som Gefle ramlar upp på andra plats i tabellen då vet man att man är hemma. Imponerade dock av Geflemålvakten Mattias Hugosson, och resten av laget, att inte ha släppt in ett enda mål på 649 minuter. Nu har han ”bara” 159 minuter upp till Håkan Svenssons rekord från 2000 på 808 minuter. Knappt två matcher kvar alltså och det är bara Gais som kan förhindra ett rekord, eftersom laget möts två gånger på rad nu när serien vänder.

Någon som tror att bottenparkerade Halmstad, där Håkan Svensson för övrigt spelade i många år,  kan rubba serieledarna i morgon, måndag? Nähä.

Det är väl just det, om något, som skulle kunna sätt käppar i HIF:s guldhjul som rullar på bra trots en del farthinder i vägbanan under försäsongen och våren.

Fotnot. Om man får tro Wikipedia är Håkan Svensson numera ”fotbollslärare på Idrott & Hälsa-programmet på John Bauergymnasiet i Värnamo, där han är målvaktstränare och assisterande tränare åt Jonas Thern”.

Det här är så dumt att det finns inte på listan. Det är så dumt att jag är tvungen att blogga om det.

Aftonbladet körde ett webb-tv-klipp i helgen där Zlatan Ibrahimovic och Christian Wilhelmsson lattjar lite under en träning med landslaget. ”Chipppen” (jag får rysningar och får tvinga mig själv att skriva hans smeknamn, så fånigt är det) retas med sin, vad jag förstår, gode vän Zlatan och plötsligt rusar den senare upp och sparkar den tidigare i rumpan. Aftonbladet vill ha det till en karatespark och att Zlatan tappade humöret. Och så kör de rumpsparken i – slowmotion.

Snacka om att det måste vara nyhetsfattigt på landslagets samlingar när man försöker, men misslyckas, koka vattnig soppa på ett nubb.

DET ÄR INGEN NYHET, DET ÄR INTE ENS ETT EMBRYO TILL EN NYHET!

Men det är klart, det är väl jag som är hjonet när jag klickar på puffen för att se vad det handlar om.

Det är inte för inte som min största idrottsidol var Stefan Edberg när jag var liten. En kille med känsla för fair play, precis som till exempel Mats Wilander. Han var bara 17 år gammal när han begärde omspel av en matchboll sedan han tveksamt dömts som segrare i semifinalen av Franska öppna mästerskapen 1982.

Det är stort.

Jag gillar rent spel. Hur kul är det att vinna i vad det nu än handlar om och veta att man inte vunnit för att man var bättre utan för att man fick fördelar genom att fuska?

Inte så kul.

Men nedanstående klipp är jättekul, så jag kan se mellan fingrarna för den här gången. Uppfinningsrikedom är alla frisparkars moder. Om jag har förstått saken rätt handlar det om en U20-match mellan Ecuador och Chile, men det är jag inte beredd att ta gift på.

Tack till Ola Walfridsson som delade klippet på sin Facebooksida.

Jag är en riktigt dålig supporter. Jag har ett par ”favoritlag” men jag följer de fantastiskt dåligt. Det gick precis upp för mig att mitt ”favoritlag” Östers IF (jag är born and raised i Växjö) klarade sig kvar i superettan genom att vinna kvalet mot Qviding med 2-0 respektive 2-1.

Detta hände i lördags.

Och nu är det tisdag.

Så intresserad är jag av mitt ”favoritlag” i fotboll.

Helsingborgs Dagblad har begåvats med ett knippe mycket duktiga fotografer. Nu är det dags att utse den bästa bilden från 2009 och du kan vara med och bestämma. Klicka på länken ovan och rösta på din favoritbild. Du kan vinna ett exemplar av  Sanna Sjöswärds prisbelönta fotobok ”Rötter”.

Nedan har jag plockat ut tre av mina favoriter, utan inbördes rangordning:

Carolina Gynning är ingen favorit i min bok men färgerna och ljuset i den här bilden är fantastiska.

Foto: Göran Stenberg

Humor och allvar i en skön symbios.

Foto: Stefan Ed

Roland Bengtsson har alltid en förmåga att hitta det där lilla extra i sina bilder.

Foto: Roland Bengtsson

Som ur-Växjöbo är det klart att jag vurmar lite extra för Östers IF. Det anrika laget är nu tillbaka i elitfotbollen trots att laget i dag bara fick 1-1 mot LBo7 i den sista omgången. Avancemanget säkrades när Skövde gick ner sig hemma mot Kristianstad och förlorade med 2-0. Två skånska lag bidrog alltså till att Öster nu är ett superettanlag – igen.

Värt att notera är att Fredrik Bild, från den framgångsrika Bild-klanen, satt på bänken från start i Öster, men blev inbytt till den andra halvleken. Inte en, men båda tränarna i Öster åkte för övrigt upp på läktaren under den andra halvleken. Först huvudtränare Ottosson (Andreas?) i den 63:e minuten och sedan även den assisterande tränaren Ludwig Ernstsson i den 84:e. Ludde har jag för övrigt varit med och vunnit över i skol-DM någon gång i slutet på 1980-talet.

Läs mer om avancemanget på Smålandspostens hemsida.

Där syns jublande glada Öster-spelare i guldhattar efter avancemanget, vilket enligt min åsikt är helt fel. Guldhattar när man vinner en serie? Skulle inte tro det. Här är det bara SM-guld som räknas.

Anekdot-varning.

När jag bodde hemma i Växjö var jag inte i närheten av att bli journalist men jag var ändå involverad i papperstillverkningen. Jag körde taxi och fick ofta körningen att hämta tryckplåtarna från tidningen vid domkyrkan, till tryckeriet i en annan del av staden. Oj, vad 1900-tal det kändes nu då.

Nu har det gått några dagar så mitt brott är preskriberat. Preskriptionstiden när det gäller idrott är ganska mycket kortare än när det gäller brott och straff.

Det var VM-kvalmatch i fotboll i lördags och målet från början var att titta på matchen. Men vi var hemma hos vänner i Örkelljunga och kvällen förflöt under stoj och glam och på tv:n hoppade Bumbibjörnarna runt i spinn. När vi som bäst satt och diskuterade ditten och datten surfade värden, vi kan kalla honom Lasse, ut på internet och ubrast: ”Sverige vann och Zlatan gjorde mål i sista minuten!”

Vi hade helt enkelt glömt att titta på den viktiga VM-kvalmatchen.

Är det bra?

Har vi alldeles börjat slappna i våra prioriteringar eller har vi äntligen börjat prioritera rätt?

Jag vet inte, men i kväll är det jag som bänkar mig, nåja med två små barn i huset lär det inte bli mycket bänkat någonstans, i soffan och tittar på när Sverige, helt plötsligt upphaussade Sverige, tar tre enkla poäng mot Malta på bortaplan.

Matchen börjar klockan 18.30 och sänds i TV4. Läge att ställa äggklockan på ringning.