Olater

Oj, Växjö Lakers begår elitseriepremiär just nu! Borta mot Frölunda. Mitt favoritlag Färjestad får ursäkta, men när min hemstad spelar – då hejar jag!

Goooo Lakers!

Sedan spelar de lagen inte i samma division även om de spelar i samma division så jag kan faktiskt heja på två lag. Faktiskt.

Hyllningen til Stefan Liv och de andra offren efter flygolyckan i Ryssland före matchen var mäktig.

I går skrev jag ett inlägg om att politiker i Stockholm vill tillåta cyklister att cykla mot rött (i vissa fall) och i nu kommer infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) med nästa förslag. Låt bilar köra mot rött också – vid högersväng. Och precis som med cykelförslaget åberopas argumentet att man gör så i andra länder.

Jag hoppas att de har lite mer på fötterna annars ligger båda förslagen skrynkligt till.

Jag kommer ursprungligen från Växjö. Staden är känd för sina idrottsprofiler (och då räknar jag inte ens mig själv), domkyrkan, Unaman Vinamna och Sunaman (googla skiten, det hör till allmänbildningen), mentalsjukhuset S:t Sigfrid, och… rondellerna.

När jag växte upp formligen exploderade det och Växjö blev något av en experimentstad när rondellen, förlåt cirkulationsplatsen, fick sitt genombrott. Det ploppade upp rondeller i olika storlekar i var och varannan korsning. Ett gissel tyckte vi då, men nuförtiden ser jag bara fördelarna med rondeller.

Nu till fördelarna med rondellen framför trafikljuset:

* Andelen fordon som tvingas till start/stopp blir mycket lägre.

Ja, det var väl det, och det räcker hur långt som helst.

Mitt förslag är att vi tar bort alla trafikljus och ersätter dessa med rondeller. Då slipper vi klubba igenom förslagen ovan med rödljuskörning för cyklister och bilister till höger och vänster. Det behöver inte vara några stora schabrak, utan små söta saker som inte tar mycket mer plats än en vanlig korsning.

För det kan väl inte finnas några nackdelar med detta? Det skulle vara kostnaden då.

Om du tillhör de som inte känner sig bekväma med att köra i rondeller, tro mig du är inte ensam, kan du läsa kursen rondellkörningens ABC här på bloggen. Det är ett ämne som aldrig blir inaktuellt.

Lite kul annonskrock till en artikel om det nya häktet i Sollentuna.

Som ur-Växjöbo är det klart att jag vurmar lite extra för Östers IF. Det anrika laget är nu tillbaka i elitfotbollen trots att laget i dag bara fick 1-1 mot LBo7 i den sista omgången. Avancemanget säkrades när Skövde gick ner sig hemma mot Kristianstad och förlorade med 2-0. Två skånska lag bidrog alltså till att Öster nu är ett superettanlag – igen.

Värt att notera är att Fredrik Bild, från den framgångsrika Bild-klanen, satt på bänken från start i Öster, men blev inbytt till den andra halvleken. Inte en, men båda tränarna i Öster åkte för övrigt upp på läktaren under den andra halvleken. Först huvudtränare Ottosson (Andreas?) i den 63:e minuten och sedan även den assisterande tränaren Ludwig Ernstsson i den 84:e. Ludde har jag för övrigt varit med och vunnit över i skol-DM någon gång i slutet på 1980-talet.

Läs mer om avancemanget på Smålandspostens hemsida.

Där syns jublande glada Öster-spelare i guldhattar efter avancemanget, vilket enligt min åsikt är helt fel. Guldhattar när man vinner en serie? Skulle inte tro det. Här är det bara SM-guld som räknas.

Anekdot-varning.

När jag bodde hemma i Växjö var jag inte i närheten av att bli journalist men jag var ändå involverad i papperstillverkningen. Jag körde taxi och fick ofta körningen att hämta tryckplåtarna från tidningen vid domkyrkan, till tryckeriet i en annan del av staden. Oj, vad 1900-tal det kändes nu då.

Jag var hemma själv med barnen i går kväll och när den största hade slocknat vid 20-tiden gick jag omkring med den minsta på armen och kollade på Idol 2009 på TV4. När en människa som Mariette Hansson ställer sig framför juryn och fullständigt dominerar rummet med sin sång är det fantastisk tv. Eller Jon Sindenius. Waoo bara! Idol är väl inne på sin sjätte säsong eller något sådant, men det känns faktiskt fräscht fortfarande. Även om min gamla volleybolllagkamrat (Växjö VBK) Peter Jihde, känns lite krystad nuförtiden. Jag har alltid gillat honom men kanske har han gjort Idol ett år för mycket nu.

Sedan är det tråkigt att TV4 visar upp för många idioter som inte kan sjunga, vet om det men ställer upp ändå för att få vara med i tv.

Efter Idol, när minstingen hade somnat hamnade jag framför Lyxfällan på TV3 och man upphör aldrig att förvånas över hur okunniga (läs dumma) folk är. Jag kom på mig själv med att skrika högt över en stackars tjej som hade en hel bunke med kontokort och på alla var krediten utnyttjad till max.

Arghh!

Men det kändes bra att få avreagera sig lite, det bli inte så ofta nuförtiden.

Nu hoppas jag bara att jag hinner hem till paranteserna i Växjö i kväll, i tid till Dobido klockan 20.

Jag var ute och gick med barnvagnen hemma i mamma och pappas kvarter i helgen som gick. Kom förbi skidbacken där jag lärde mig svänga runt grankvistar när jag var liten.

Den kändes mycket större när det begav sig för drygt 30 år sedan.

Men det var karaktärsdanande. Inga liftar eller föräldrar som kunde bogsera upp en till toppen. Jag fick knata upp och ner i backen för egen maskin och under tiden som jag knatade drömde jag om att bli som Stenmark.

När jag väl var uppe tog jag mig tid att insupa atmosfären på toppen, rättade till de obligatoriska skidglasögonen, och slängde mig sedan dödsföraktat utför pisten.

Bara för att sju sekunder senare stå still vid botten på backen igen.

Jag vill tro att det har format mig till den människa jag är i dag – lugn, trygg och med en gudabenådad slalomsväng.

Med lite god vilja kan man ana att kräkla-stölden i Lund häromveckan nu kan vara på väg att klaras upp. Under rubriken Biskopen i Växjö får ny kräkla döljer sig säkert ett och annat.

Efter Mymlans utmaning (visa mig din musiksmak och jag ska säga dig vem du är) för en tid sen, här är min egen lista, blev jag lite nyfiken på mina gamla blandband som ligger och samlar damm hemma hos mamma och pappa på Högstorp i Växjö. Vi var på ett sällsynt besök där i helgen och då passade jag på att leta upp lådan med kasettband ute i förrådet.

Man kan undra hur jag tänkte, Jag tog verkligen fasta på bland i blandband, det är ingen ordning på låtarna över huvudtaget. Jag blandade hej vilt bland musikstilarna och frågan är om jag inte kan bli fängslad efter att ha lagt in Orup och The Cure på samma kassettband.

Här är Blandbandet från 1988 på Spotify (minus de två låtarna nedan som inte fanns på Spotify)

Musk – The Church

A nice southafrican – Spitting image

Jag hittade ett helt gäng kassettband i helgen så det lär bli fler inlägg med ännu konstigare musikblandningar framöver. Brorsan påstod att eftersom banden är 20 år gamla så har de avmagnetiserats och funkar inte längre. Men jag har inte lyckats få tag i en bandare för att testa, någon där ute som känner till livslängden på gamla kassettband?

Så jag vet om det är lönt att spara banden över huvudtaget.

Det är inte mycket jag kommer ihåg från min skoltid hemma i Växjö. Men Ulmus Pendula är sparat i hårddisken för all framtid. När vi gick till simhallen gick vi förbi ett speciellt träd inne i en trädgård. Min mellanstadielärare frågade oss i klassen vad den hette på latin, varje gång vi gick förbi den och snart satt Ulmus Pendula som en smäck hos oss alla.

Fram till nu har jag dock trott att Ulmus Pendula betyder hängpil eftersom jag bestämt vill hävda att magistern sa det. Men så är inte fallet, paraplyalm ska det tydligen vara.

Vad lär vi oss av detta då? Att även en allvetande mellanstadielärare kan ha fel.