Sjuttiotalet är tillbaka

Vårt mest hatade designdecennium är på väg att ta revansch. När åttiotalisterna flyttar hemifrån står det stormönstrade och brunmurriga högt upp på önskelistan. Hemma hos Jim och Olivera har sjuttiotalet präglat varenda vrå.

Köksmöblerna i grönbetsad furu är stadiga och robusta. Spis och kylskåp går i avokadogrönt, skåpluckorna är mörkgula och på köksbänken tronar en uppsättning oranga hushållsapparater av märket Hugin.
Så ser det fortfarande ut i många svenska hem. Fast det är nog mindre vanligt att man medvetet byter ut den splitternya rostfria stekhällen mot en tjugofem år gammal spis. Eller slänger ut det vita badrumsporslinet till förmån för toastol och handfat i chokladbrunt.

Jim och Olivera Werngren är båda födda i mitten av sjuttiotalet. I parets gemensamma radhus utanför Stockholm har de återskapat miljön från tiden då Sverige bara hade två tv-kanaler och discomusiken var ny.
- Det började med att vi såg gamla avsnitt av "Dallas", "Lödder" och "Charlies änglar" och fascinerades av de här miljöerna. Sedan dess har vi utvecklat en äkta kärlek till sjuttiotalet, säger Jim.
Att kliva in i vardagsrummet är som att åka tidsmaskin. Bakom den brunrandiga soffan sitter en fototapet med lövskogsmotiv. Soffbordet är svartbetsat med mönstrat kakel nedsänkt i skivan, och på golvet ligger en ryamatta. Det är mörkt och murrigt, men också ganska mysigt.

- Jag gillar det här varma och hemtrevliga som sjuttiotalet har. Särskilt om man jämför med dagens minimalistiska inredningstrend som jag tycker är kylig och opersonlig. Fast jag inser att jag tillhör en minoritet, säger Jim.
Sjuttiotalet har länge fått stå som mall för allt som är smaklöst och folkhemsfult. De största belackarna finns i fyrtiotalistgenerationen som i början av åttiotalet rev ut allt det murriga och färgstarka och ersatte med vitt.

Men något håller på att hända. I Stockholm har det poppat upp flera småbutiker som specialiserat sig på sjuttiotalets design. Prylar som man tidigare kunde hitta i sopcontainers säljs för tusentals kronor. Eva Seeman, intendent för modernt konsthantverk på Bukowskis, bekräftar trenden:
- Det finns ett sug efter sjuttiotalet just nu. Det känns spännande och lockar framförallt yngre köpare. Jag är uppvuxen med sjuttiotalet och tycker att det är det ruskigaste man kan tänka sig, men är man 25 är det förstås jättehäftigt.
Vi känner alla till Ägget och Svanen och Myran, men även sjuttiotalet har sina designklassiker. Lampan Bumlingen, Lindau & Lindekrantz stålrörsmöbler eller rullbordet Teck Trolley.
- Saker som man kan knyta en formgivare till, som inte tillverkats i jättestora serier och är i gott skick, det är sånt man ska vara rädd om, säger Eva Seeman.

Även Jim och Olivera har märkt en attitydförändring. Plötsligt ser man sjuttiotalsprylar i inredningsprogram och reklamfilmer. Livsstilsmagasin som Wallpaper flörtar vilt med sjuttiotalsestetiken och i tv går "The 70's show".
- Det kommer på bredare front nu. Kanske kan det få folk att inse att sjuttiotalet inte är så farligt, fult och ångestladdat som alla tror.

Jim hoppas att man kommer att få se mer träpanel, medaljongtapeter och mörka färger i svenska hem framöver. Själva funderar de på att lägga in heltäckningsmatta i sovrummet, för att matcha den vräkiga dubbelsängen i mörkbetsat trä och röd plysch. Jim tror inte att han kommer att tröttna på sitt ljuva sjuttiotal.
- Jag är inte fanatisk. Jag kan ta till mig det nya och uppskatta det för vad det är, men sjuttiotalet är ändå ett strå vassare.
Malin Dahlberg/TT Spektra

/