Länge leve 50-talet!
Formerna på 1950-talet var böljande och moderna, många tyger hade abstrakta mönster och blommorna var tydligt närvarande. I dag pågår en renässans för 50-talets unika formspråk.
Bildmaterial
LM Ericssons Kobran var en revolution när den kom 1953 eftersom den var i ett stycke och därmed kunde hållas med en hand. Dessutom var den strömlinjeformad och färgglad och prydde sin plats i hemmet. Telefonen formgavs av Ralph Lysell och Hugo Blomberg re
Stig Lindbergs uppläggningsfat från Gustavsbergs porslinsfabrik är typiska för 1950-talets böljande och mönstrade formspråk.
1950-talets formspråk börjar mer och mer leta sig in i våra hem. I dag möblerar vi gärna med teakbord och fladdermusfåtöljer - kanske kryddat med en myran-stol av Arne Jacobsen.
Fakta/Det här hände också på 1950-talet
Tidigt 1950-tal pågick Koreakriget. 1956 slog Sovjetunionen tillbaka ett uppror som studenterna i Budapest låg bakom och tiotusentals ungrare dog. 1951 bildades Nato och 1957 EG.
Marilyn Monroe, Gina Lollobrigida, Brigitte Bardot och svenska Anita Ekberg gjorde succé i Hollywood.
Rockkungen Elvis Presley slog igenom med Heartbreak Hotel. De som inte gillade honom var trogna Tommy Steele.
Ingmar Bergman regisserade 1953 Sommaren med Monika.
Lennart Hyland ledde Karusellen i radio. Reguljära tv-sändningar startade i Sverige, 1958 var det premiär för Aktuellt.
HEM&TRÄDGÅRD.
— Det är väldigt populärt, säger Camilla Behrer på auktionshuset Bukowskis designavdelning på tal om 1950-talets formspråk.
- Möbler av till exempel danskarna Poul Kjaerholm, Arne Jacobsen och Hans Wegner säljs både på auktion och i nytillverkad form i designbutikerna.
Andra kända namn som kan kopplas till perioden är finländske Alvar Aalto samt svenska Astrid Sampe och Stig Lindholm. Många har sett Jacobsens kända stolar Sjuan och Myran eller Poul Kjaerholms fåtöljer i metall, läder och rotting i otaliga reportage i inredningsmagasinen.
— Särskilt Kjaerholm efterfrågas av en bredare publik just nu, konstaterar Behrer.
Ett skäl till att
1950-talet är populärt är att det står för en stil som många som bildar hem i dag känner igen från sina mor- och farföräldrars bostäder. Formspråket upplevs som tryggt och varmt. Ytterligare en anledning är att stilen fungerar bra som motreaktion till 1990-talets minimalism.
Helena Kåberg, intendent på avdelningen för konsthantverk och design vid Nationalmuseum i Stockholm, sätter stilen i perspektiv genom att beskriva de samhällsströmningar som pågick när formen växte fram. På 1950-talet hade folk kommit på fötter efter andra världskriget, framtidstro rådde och en väldig konsumtion med "glada pengar" skedde. Innovationer behövdes och formgivarna fick stor frihet.
— Men den glada framåtandan var bara halva sanningen. Många industrier utsattes för tuff konkurrens när fler företag gav sig in i leken. Flera fabriker spionerade på varandra, berättar Kåberg där hon står framför en monter på Nationalmuseum med bland annat en vattenkokare, en stringhylla och vaser från tidigt 1950-tal.
— Stig Lindbergs studio på Gustavsbergs porslinsfabrik beskrivs ofta som kreativ men konkurrensen var stor. Man ska inte glömma att företaget också ville ha ett ansikte som sålde toalettstolar.
När det inte gick
att pressa priserna mer i tillverkningsledet blev design många industriers strategi, intressant formgivning blev en väg att sticka ut på de dignande hyllorna i butiken, resonerar Kåberg.
Organiska och böljande former är kanske det uttryck som främst kopplas till tidsperioden. Det syns bland annat i Stig Lindbergs vaser och salladsskålar och i telefonen kobran, som togs fram av LM Ericsson och från början hette Ericofon.
— På 1940-talet kom industridesigners som yrkesgrupp, den första utbildningen startade 1959, berättar Kåberg.
Vi vandrar vidare på Nationalmuseum och fastnar framför arkitekten Sven Markelius tyg Pythagoras som har ett matematiskt triangeltema. Markelius är en god representant för det abstrakta 1950-talet. Han ritade Kungliga Tekniska Högskolans kårhus och deltog i arbetet med FN-skrapan i New York.
I montern intill visas det blommiga 1950-talet. Här finns tyger med mönster av bland andra Josef Frank och Astrid Sampe. Sampe fick mycket uppmärksamhet för sin kollektion Signerad textil som kom 1954. Hon sägs vara den som har satt färg i våra linneskåp och hon ligger bakom de tidstypiska kökshandukarna med tryckta sillar på bård.
1950-talets möbler
gjordes ofta i metall och i naturliga material som mörka träslag, korg och skinn. Svensk möbeldesign och stilen Swedish Modern (med formgivare som Josef Frank, Carl Malmsten och Bruno Mathsson som lanserades på världsutställningen i New York redan 1939) blev dock omsprungen av danska och finländska formgivare. I mitten av 1950-talet turnerade samlingsutställningen Design in Scandinavia i USA och Kanada.
— Hans Wegners The Round Chair blev så småningom världsberömd när John F Kennedy bad att få sitta i den under tv-debatterna med Nixon eftersom han hade ont i ryggen, berättar Kåberg.
Hemma i Sverige
kom kvinnan ut i arbetslivet, Ikeas postorderförsäljning slog igenom och centrum som var anpassade till ökad bilism byggdes. Parallellt med den bubblande samhällsutvecklingen på 1950-talet skedde en motreaktion bland en grupp konsthantverkare. De var rädda för att kommersialismen skulle göra att konstnärerna tappade sin identitet. Många av dessa jobbade fritt med glas och stengods, som de såg som rejäla och ärliga material.
På ett sätt är 1950-talet ambivalent, säger Kåberg.
— Samtidigt som tillvaron skulle göras modern och enklare, till exempel genom att minska antalet delar i en servis, så spottades produkter med syfte att göda konsumtionssamhället ut.
Christina Magnergård Bjers/TT Spektra
feature@ttspektra.se
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus