Guldgruva för kopparsamlaren
Antik koppar var hårdvaluta i slutet av 1970-talet men sedan blev det helt ute. Nu har vinden vänt och kopparen spås en ny vår. "Riktigt bra föremål kommer att stiga i värde", tror Eva Hansson, antikhandlare och kopparexpert.
Bostad. Effekten av all välputsad koppar är nästan bländande. I Eva Hanssons lilla antikaffär i Gamla stan i Stockholm trängs kopparföremålen om utrymme och uppmärksamhet och glänser ikapp.
- Jag tycker ju att man ska putsa kopparen precis som man gjorde förr. Men jag vet att alla inte är överens om det. Antikrundans Knut Knutsson tycker till exempel att man inte ska putsa den alls, säger Eva Hansson och stryker med handen över ett föremål som fått lite fettfläckar i den spegelblanka ytan.
Eva Hansson har rykte om sig att ha en av landets absolut mest välsorterade butiker vad gäller antik koppar, en vara som de flesta antikhandlare varit måttligt intresserade av under det senaste decenniet. Men med stigande råvarupriser på koppar och trendsvängningar verkar intresset för kopparföremålen vara på uppåtgående igen.
Eva Hansson har dock alltid varit intresserad av koppar. Hennes intresse vaknade på 1970-talet.
- Det första föremålet jag sålde i mina svärföräldrars antikaffär var en kopparkittel. Sedan har det bara rullat på.
I slutet av 1970-talet och början av 1980-talet var antik koppar riktig hajpat. Alla ville ha glänsande kopparformar hängandes på köksväggen och föremålen var så eftertraktade att det lönade sig för handlare med extra rymligt samvete att såväl "bygga om" som förfalska kopparföremål.
- Visst stöter man på det ibland - gamla kastruller som blivit ett brödmått och en lägre form. På så sätt gjorde man två föremål av ett. Dessutom importerades en hel del koppar från Turkiet då. Det var väl billigare där. Men kopparföremål har ett helt annat formspråk och är inte särskilt svårt att skilja från den svenska.
Eva Hansson ägnar för tillfället en hel del tid åt forskning kring kopparstämplar och kopparslagare, och tänker eventuellt låta forskningen resultera i en bok om svenska kopparslagare. Det finns mycket lite litteratur och samlad dokumentation av kopparslagare i Sverige, vilket kan vara en av anledningarna till att intresset för den antika kopparen svalnade i slutet av 1980-talet.
Kopparen är relativt sällan stämplad eftersom det enbart var stämpeltvång för koppar under en kort period på 1600-talet, så den är ofta svår att härleda.
- Även om det finns stämplar vet man inte alltid om det var tillverkarstämplar eller ägarstämplar, berättar hon och visar oss in i ett rum där hon samlat stämplade föremål för sin forskning.
Lite lättare är det i alla fall att åldersbestämma föremålen. Genom att se på tillverkningstekniker och form kan man relativt enkelt härleda kopparprylarna i ålder. Och det är framförallt den antika handgjorda kopparen från tiden innan industrialismens genombrott som är värdefull i dag.
- Stämplarna har egentligen inget kommersiellt värde, men för mig är de värdefulla. Och just de här föremålen är ändå inte till salu. TT Spektra
Anna Lefvert
anna.lefvert@ttspektra.se
Fakta/Koppar på uppgång
+ Det är framförallt äldre, handgjorda kopparföremål som kan bli värdefulla.
+ Med industrialismen lärde man sig att maskintillverka kopparföremål. Då lärde man sig till exempel att trycksvarva föremål i hela stycken som tidigare hade behövt lödas ihop. Yngre kopparföremål är därför betydligt mer perfekta i sitt utförande - och mindre värda.
+ På äldre föremål syns ofta såväl hammarslag som lödningsskarvar. Slaglodlödningen syns som en gul sicksackskarv.
+ Eva Hansson menar att man ska putsa koppar så som det var tänkt från början. Vissa föremål är dock infärgade med en typ av röd vaxblandning för att man skulle slippa putsa dem, och denna behandling bör man lämna oputsad.
+ Om du putsar, tänk på att använda ett putsmedel som inte innehåller slipmedel - det repar!
+ Koppar som ska användas måste vara förtennad inuti. Ärgad koppar som ser ut som en grön utfällning är mycket giftigt!
Bild 01-02:
Foto: Jessica Gow/Scanpix
Bild 03: Välgjorda och ovanliga föremål som den här tunnan kan bli riktiga fynd om priserna stiger som experterna tror.
Foto: Jessica Gow/Scanpix
Bild 04: Att putsa eller inte putsa, det är frågan. Den oputsade kaffekannan till vänster är infärgad med en blandning av rödkrita, rödlök, renfett och vax. Det gjordes förr för att man skulle slippa putsa kopparen och har man ett infärgat föremål bör man inte putsa bort det.
Foto: Jessica Gow/Scanpix
Bild 05: Koppar är på väg tillbaka och de dekorativa sockerkaksformarna kan bli värda storkovan igen. Experterna är oeniga om huruvida man ska putsa koppar, Eva Hansson har putsat upp halva den här tunnan för att visa på vilken skillnad puts kan göra.
Foto: Jessica Gow/Scanpix
Bild 06: Välsorterat. Eva Hansson har en av landets mest välsorterade butiker för den som letar antik koppar. Få andra antikhandlare intresserar sig för materialet.
Foto: Jessica Gow/Scanpix
Bild 07: Eva Hansson intresserar sig extra intressanta för föremålen med stämplar, de är inte till salu utan förvaras på annan plats för att hon ska kunna studera dem närmare.
Foto: Jessica Gow/Scanpix
Bild 08-10: Stämplar är inte helt vanliga på kopparföremål. Till skillnad från till exempel silversmeder och tenngjutare hade kopparslagarna enbart stämpeltvång under en mycket kort period på 1600-talet, och så gammal koppar är mycket ovanlig.
Foto: Jessica Gow/Scanpix
Bild 11: Stämplarna är ibland svåra att tyda, men för Eva Hansson och hennes forskning är de mycket värdefulla.
Foto: Jessica Gow/Scanpix
Bild 12: Äldre föremål som gjordes för hand löddes ihop med en sicksackliknande slaglodlödning som syns ganska väl.
Foto: Jessica Gow/Scanpix
Bild 13: Det hjärtformade fästet gjordes främst på äldre föremål fram till och med mitten av 1800-talet. Slaglodlödningen syns som en ljusare sicksackrand nedanför.
Foto: Jessica Gow/Scanpix
//bilder: 13












Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus