Arvet efter ikonen Karin Bergöö Larsson lever vidare
Karin Bergöö Larsson var nyskapande i sin tid. Men kan en modern formgivare
inspireras av en ikon från förra sekelskiftet? Handarbetets vänners skola
har använt Karin som inspirationskälla, och textilformgivaren Wanja
Djanaieff tror att hon kan inspirera även i vår tid.
Bildmaterial
Torill Gustafssons rulltovade täcke i tre gröna nyanser, har ett mönster av humle broderat i silke, tillsammans med ett citat ur ett brev från Karin till Carl. "Jag har inspirerats av Karins dagboksanteckningar och hennes brev till Carl. Allt var inte rosenrött hela tiden, men de hade ett väldigt kärleksfullt hem som står i stark kontrast till dagens grå vardagsminimalism."
Carolina Sundqvist har gjort ett draperi i karelsk spets och tuvskaft. ”Jag blev mest inspirerad av hennes starka färger, hon använde mycket rosa vilket jag inte tror var så vanligt på den tiden.”
Cora Hamilton har vävt ett svartvitt draperi i tuvskaft, med glesare partier i band. ”Jag inspirerades av Karins draperier som ofta var ganska glesa och låter ljuset skina igenom.”
Karin Bergöö Larsson
Karin Bergöö Larsson
Karin Bergöö Larsson (1859-1928) växte upp i ett borgerligt hem och fick möjlighet till en gedigen konstnärlig utbildning. När hon studerade måleri i Paris mötte hon den då okände, svenske konstnären Carl Larsson.
De gifte sig och fick åtta barn. Av Karins far, handelsmannen Adolf Bergöö, fick de ett litet hus, Lilla Hyttnäs i Sundborn. Hemmet blev ett konstnärligt projekt där de skapade en personlig arkitektur, färgsättning och inredning som blev trendsättande i Sverige. Det är i dag ett välbesökt museum.
Efter giftermålet blev Karins uppgift att ta hand om hem och barn. Men samtidigt utvecklades hon till en hårt arbetande, mycket kreativ och nyskapande formgivare av textilier, möbler och kläder.
Många av Karin Bergöö Larssons textilier kan beskådas på Lilla Hyttnäs 23 maj–31 augusti. Då visar också elever från Textilhögskolan i Borås egna tolkningar av Karin. Utställning på sofiero i MAJ
På Sofiero i Helsingborg visas under sommaren en mat- och blomsterutställning med inspiration från Christina Högardh-Ihrs bok Karin Larsson och blommorna i Sundborn. Utställningen öppnas 30 maj.
Fotnot: HV Skola är en del av föreningen Handarbetets vänner, HV, som grundades 1874. HV Ateljé, HV Licium och HV Galleri är övriga de lar av HV.
Bostad. Carl och Karin Larssonär ikoner i svensk konst- och inredningshistoria. De använde sitt hem och sin familj som inspirationskällor, avbildade sina liv, blev folkkära och på kuppen trendsättande inom heminredning.
I dag står de kanske mest för en lantlig, gullig och nostalgisk estetik. Man kan fråga sig om de har något att ge den som vill vara modern och nyskapande i dag. Kan en samtida konstnär hitta inspiration till ett eget uttryck på Carl Larsson-gården från förra sekelskiftet?
Visst är Karin Bergöö Larsson fortfarande spännande, menar Wanja Djanaieff som själv är en tongivande textilformgivare. Hon är kurator för den kommande utställningen på Lilla Hyttnäs inför 150-årsjubileet av Karin Bergöö Larssons födelse, och har gått igenom alla Karins textilier. Det hon har funnit är verken av en mycket djärv, fantasifull och nyskapande konstnär som fortfarande känns modern på många sätt.
Hon lekte med japanska symboler, gjorde otidstypiskt svartvita, strama broderier och utgick ofta från sig själv och sina erfarenheter i arbetet. Hon inspirerades även av samtida konstströmningar och var många gånger djärvare än maken.
– I gobelängen De fyra elementen kan man se spår av både Sonia Delaunay och Kandinsky, och flera andra moderna målare från den tiden. Där blir hon väldigt abstrakt, och den dragningen åt det strama är väldigt spännande. Carl målade ju väldigt naturalistiskt.
På HV Skola har man detta år tagit sig an uppgiften att tolka Karin Bergöö Larssons textila konst. Delar av resultatet har kunnat beskådas på mässan Formex, och senare i sommar kan det beskådas på jubileumsutställningen på Bergööska husets konsthall i Hallsberg.
Ramen har varit Karins textila formgivning, men friheten har varit stor för de studerande i valet av inspiration. Och svårigheten har alls inte legat i att översätta Karins textilverk till samtidskonst, säger en av de studerande Caroline Rönnerfält som har gjort en kudde i smock med ett kantigt, abstrakt rosmönster i petit point som spinner vidare på Karins stiliserade blommönster.
– Utmaningen låg mer i att låta sig inspireras till ett eget uttryck i stället för att bara kopiera hennes stil.
Viola Edman fångades av blommönstren men även av färgerna i Karins blåvita trasmattor. Resultatet är en egensinnig kudde med ett mönster av blåbärsris i form av vita broderade applikationer och blå silkes-”knappar”.
Andra studenter har inspirerats av brev och dagboksanteckningar, färgrikedomen och djärvheten och Karins intresse för andra kulturer.
Även hennes många brukstextilier och att hon ofta gjorde saker till barnen har inspirerat, liksom hennes fantasifullhet och humor. Rebecka Nordgren Rooth har gjort ett kviltat sängomhänge för en barnsäng med påsydda applikationer och broderier. Det ligger stilmässigt långt från Karins arbete, men har fångat lusten att leka med sym-boler och det fantasifulla uttrycket.
Wanja Djanaieff ser attityden hos Karin som det mest inspirerande för en formgivare i dag. Ett exempel är den bordsduk som kan beskådas i biblioteket i Lilla Hyttnäs. Det är en vit duk med en svartvitrutig bård – och mitt i detta ett litet monsterliknande vilddjur som tittar upp över kanten med busig uppsyn.
När sedan ett av barnen kom förbi med ett päron och bad att mamma Karin skulle väva in päronet i duken så gjorde hon även det, på en humoristisk impuls.
– Det tycker jag är coolt! Det finns så väldigt många regler och folk sätter upp regler för sig själva om vad som är tillåtet och inte tillåtet. Och tekniken kan också begränsa oss. Jag tycker att det är härligt med Karins lust och spontanitet, att hon var så fri och tillåtande, säger Wanja Djanaieff.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus