Är spåntaken utrotningshotade?
Spåntak blir allt mer sällsynta. Få kan tekniken och brist på virke av tillräckligt god kvalitet gör det inte lättare att få ett spåntak omlagt på rätt sätt i dag.
Spåntak
Spåntak är en av våra äldsta takläggningstekniker med anor flera hundra år tillbaka. Men det var främst från mitten av 1800-talet som spåntaken slog igenom på allvar. När laga skifte gjorde att gårdar slogs ihop ställdes krav på större ekonomibyggnader som även krävde tak av lättare konstruktioner.
Ursprungligen späntades spånen för hand med kniv, vilket än i dag är den hållbaraste metoden. Betydligt snabbare, och därmed billigare, blev det att hyvla spån med maskin. Det blev vanligt från slutet av 1800-talet men eftersom man då skär av fibrerna i träet suger det mer fukt - och ruttnar snabbare.
Man kan även spänta spån med maskin men det ger inte lika jämna tak som med spån späntade för hand.
Spånen spikas omlott både i höjdled och sidled och ett färdiglagt tak har oftast tre lager spån, ibland fyra. Teknikerna och traditionerna har varierat lite i olika landsändar.
Bostad. Sture Brorsson är en av få som späntar spån för hand och vet hur man lägger ett spåntak som håller.
– Både du och jag kommer att ruttna före det här taket, säger Sture Brorsson, allmänt kallad "Torpar'n", och skrattar högt.
Jag vet inte riktigt om jag ska hoppas att han har rätt eller fel, men hur som helst påstår han att ett korrekt lagt spåntak kan hålla i hela 60 år.
Numera är det få kvar som kan tekniken att lägga spåntak på rätt sätt. Den takläggningsteknik som för hundra år sedan kanske var den allra vanligaste - och billigaste - är numera utrotningshotad. Anledningen är såväl brist på kunskap som god råvara. Tätvuxen kärnfura växer så att säga inte på träd längre.
– Nej, det moderna skogsbruket är så att man vill gråta. Det går snart inte att få tag i tätvuxen fur längre, säger Sture Brorsson.
På en av klabbarna visar han de täta årsringarna. De mörka ränderna är vinterved och de ljusa partierna däremellan sommarved.
– Virket ska vara vinteravverkat, då suger det inte lika mycket fukt. Men i dag avverkar man året om.
Sture Brorsson hade inte lätt att hitta virket till det här taket heller. Till slut fann han det i utkanten av ett fridlyst område i Norrland. Men det är inte bara brist på god råvara som hotar spåntakens framtid. Att lägga ett spåntak är i dag betydligt dyrare än moderna takläggningsmetoder. Och i takt med att arbetskraft blivit allt dyrare och hantverkskunnigheten försvunnit har spåntaken blivit allt mer sällsynta.
– Jag kanske är den siste som späntar takspån för hand med kniv, jag vet inte riktigt. Men det är inte många som gör det i alla fall, konstaterar Sture Brorsson och visar med ett vant handlag hur kärnfuran spjälkas i spån.
Vi befinner oss vid en gammal byggnadsminnesmärkt sommarstuga ritad av ingen mindre än arkitekten Gunnar Asplund någon gång på 30-talet. Spåntaket här lades faktiskt om så sent som för tretton år sedan men med maskinhyvlat spån och en ytbehandling som inte var korrekt. Det höll inte. Nu ska det läggas om efter konstens alla regler och därför har Sture "Torpar'n" Brorsson kallats in som expert.
– I dag är det enbart entusiaster som vill ha spåntak. Och fastigheter som är K-märkta, där man ska bevara dem i ursprungligt skick.
Gunnar Asplunds sommarstuga är en av dem. I arkitektens egna ritningar finns anteckningar om att taket ska läggas just med "kluvna" spån av fura. Efter den här omläggningen och en grundlig ytbehandling med tjära lär det hålla i minst 40 år till. Vad som händer sen återstår att se. (TT Spektra)
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus