Vardagsvillan genom tiderna

Dela denna artikel

Bostad Publicerad 1 februari 2010 kl. 14:41
  • 1990-tal. Historiserande stil med 1890-talets träarkitektur som inspiration. Foto: Författarna

  • 2000-talet. Nyfunkisen slog igenom stort. Foto: Laila Reppen Laila Reppen

  • 1890-tal. Snickarglädje var vanligt. Foto: Författarna Författarna

  • 1900-1910 var jugendtid. Foto: Författarna Författarna

  • 1910-talets typiska nationalromantiska stil. Foto: Laila Reppen Laila Reppen

  • 1920-tal. Klassicism med enkla sadeltak. Foto: Laila Reppen Laila Reppen

  • 1930-tal. Funkisens avskalade formspråk. Foto: Laila Reppen Laila Reppen

  • 1940-tal. Enkel arkitektur. Foto: Författarna Författarna

  • 1960-tal. Asymmetrisk fasad och kombinerade material. Foto: Författarna

  • 1950-tal. Nu påverkade ny design arkitekturen. Foto: Författarna Författarna

  • 1970-tal. En miljon nya bostäder byggdes, många av dem villor som denna. Foto: Författarna

  • 1980-talet bjöd ofta på den så kallade bungalowstilen med rötter i USA. Foto: Laila Reppen Laila Reppen

Arkitektritade, uppseendeväckande och ovanliga villor finns beskrivna och dokumenterade i hyllmeter av litteratur. Men den vanliga villaarkitekturen, de serieproducerade kataloghusen där majoriteten av den svenska befolkningen bor och har levt sitt liv under det senaste århundradet har i många avseenden ignorerats i facklitteraturen. Tills nu.

I boken "Så byggdes villan" av arkitekttrion Laila Reppen, Cecilia Björk och Lars Nordling (Formas förlag) har det senaste århundradets vanliga villaarkitektur gåtts igenom noggrant och systematiskt. Det är ett omfattande researcharbete som gjorts under flera års tid, bland annat genom att riva ut och lusläsa bostadsannonser i tidningar och på nätet, leta i arkiv och gamla priskuranter.

– Villaarkitekturen är väldigt tidstypisk, ända ned i minsta list och beslag bär den väldigt tydliga spår av sin tid. Sin egen tid är alltid svårast att se, men ser man i backspegeln är det mycket lättare, säger Cecilia Björk.

– Arkitekturen för villor förändrar sig ungefär vart tionde år, det kan man tydligt se så här i efterhand. Så det vi tycker om i dag kommer vi troligtvis inte att gilla om tio år. Då har det kommit en reaktion och något nytt.

Det bor fler människor i villor i Sverige än i flerbostadshus. Och majoriteten bor i ganska "vanliga" villor, sådana som var vanligt förekommande och byggdes i många exemplar när de byggdes. Ändå hade de tre författarna haft svårt att hitta hus i originalskick, sådana som inte byggts om eller renoverats för att se yngre ut eller passa en ny tid.

– Att hitta villor helt i originalskick är oerhört sällsynt, framförallt invändigt. Men de flesta villor har delvis kvar sina ursprungliga byggnadsdetaljer, berättar Lars Nordling.

Boken innehåller inte bara hela hus utan även konstruktioner, lister, beslag och tapeter. Allt för att den ska kunna användas som ett verktyg för att hitta tillbaka till "rätt" tid vid renovering. Men just det är en ganska ny trend – intresset att bevara och återställa till originalskick.

– Vi säger inte att man måste renovera tidstypiskt. Men vi tror att om man vet vad man gör så gör man det bättre, säger Cecilia Björk.

Boken

"Så byggdes villan kommer från Formas förlag och är skriven av arkitekttrion Laila Reppen, Cecilia Björk och Lars Nordling. De har även tillsammans gjort illustrationerna i boken.

Anna Lefvert/TT Spektra

Textförstoring

Den vanliga villan

+1890-tal. Fasaderna var ofta symmetriskt uppbyggda med ett utbyggt entréparti mitt på långsidan. Snickarglädje var vanlig vid tiden och fasaden hade fält med både liggande och stående träpanel.

+1900-1910 jugendtid. Enkel svensk jugendstil med så kallat mansardtak och typiska jugendfönster med småspröjsade övre lufter.

+1910-tal. Villa i nationalromantisk stil. Taket har brant lutning och fönstren med de småspröjsade rutorna var avsedda att minna om svunna tider.

+1920-tal. Den 20-talsklassicistiska stilen hade ofta enkla sadeltak, hörnpilastrar och pelare som bar upp verandabalkongen.

+1930-tal. Nu kom funkisen med sin avskalade arkitektur, flacka tak och vita, putsade fasader.

+1940-tal. Enkel arkitektur med stående träpanel, tvåluftsfönster och trappa i betong.

+1950-tal. Nu påverkade ny design arkitekturen. Förskjutna huskroppar i sidled och tak i olika höjd. Stora perspektivfönster släppte in mycket ljus.

+1960-tal. Asymmetrisk fasad och kombinerade material, med både träpanel och kalksandsten, så kallat mexitegel.

+1970-tal. Miljonprogrammet varade mellan åren 1965-74 när en miljon nya bostäder byggdes, många av dem villor som denna.

+1980-tal. Vinkelformad enplansvilla i rosa mexitegel med samma färg på fogarna. Förebilden var amerikansk så kallad bungalowstil.

+1990-tal. Historiserande stil var vanligast förekommande och inspirationskällan 1890-talets träarkitektur.

+2000-tal. Nu slog nyfunkisen, eller nymodernismen igenom på allvar. Funkisen var förebild, men ofta kombineras material som liggande träpanel och puts.

Kommentarer

Bostad

Huvudnyheter