Grannarna som skaffade hönshus mitt i staden

Dela denna artikel

Bostad Publicerad 4 juli 2010 kl. 06:00 Uppdaterad 4 juli 2010 kl. 12:25
  • Nils-Gösta Fransson håller upp en av Brama-hönorna. Miranda tittar nyfiket på.HD/NST Tobias Andersson

  • Grannarna David Levin och Nils-Gösta Fransson bestämde sig för att skaffa höns tillsammans.HD/NST Tobias Andersson

  • Tuppen är vacker. Men han tycker inte om när Nils-Gösta Fransson plockar upp honom. Då gal han i högan sky.HD/NST Tobias Andersson

  • Höns är sociala djur och tyr sig till människor. Miranda har inga problem med att klappa de nya kelgrisarna.HD/NST Tobias Andersson

  • David Levin, sonen Alfred och sambon Cecilia Norstedt trivs med livet som hobbyhönsfarmare.HD/NST Tobias Andersson

  • HD/NST Jessica Bentsen

  • HD/NST Jessica Bentsen

  • HD/NST Jessica Bentsen

  • HD/NST Jessica Bentsen

  • HD/NST Jessica Bentsen

  • HD/NST Jessica Bentsen

  • HD/NST Jessica Bentsen

  • HD/NST Jessica Bentsen

  • HD/NST Tobias Andersson

Det kacklas alltmer i de svenska villaträdgårdarna. Höns har blivit våra nya husdjur. Och en ny bok visar med handfasta tips att höns inte är en ouppnåelig dröm.

Höns mitt inne i staden? Ja, varför inte ge sin villaträdgård en mer lantlig touch? På köpet får man en samling väldigt sociala djur. Och en massa goda och klimatsmarta ägg.

– Att gå ut i morronrock och hämta några ägg, det är en speciell känsla med det, säger Nils-Gösta Fransson, som tillsammans med grannen David Levin och dennes familj byggt sig ett hönshus mitt inne i villaidyllen i Helsingborg.

En kväll satt de två och pratade på Nils-Göstas veranda och då kom samtalet in på höns. David hade funderat på det länge. Båda var pigga på att försöka.

– Jag har kompisar som har höns. Och det kändes som en bra kompromiss i stället för att flytta ut på landet. Nu får man både den lantliga känslan och närheten till staden, säger David Levin.

– Det kändes också bra att vara två om det. Hönsen ska ju passas både morron och kväll, säger Nils-Gösta Fransson.

De satte omgående igång med ett bygga ett hönshus.

–Ja, vi byggde huset först. Innan vi skaffat hönor, säger Nils-Gösta Fransson och skrattar.

Varken David eller Nils-Gösta var några experter på området.

– Jag hade en bok sedan tidigare. Sen har vi pratat med folk som har höns och fått tips om huset och inredningen. Storleken och sittpinnar och liknande, säger David Levin.

Nu trivs de med sin lilla hönsgård. Äggen ser de mest som en trevlig biprodukt, fast de smakar förstås oerhört mycket bättre än butiksköpta.

Det bästa är just den lantliga lilla idyll som de skapat i villaträdgården. Och barnen är stormförtjusta i hönorna.

Nils-Gösta Fransson tycker också att det är rogivande att fixa med hönorna.

– Det är väldigt sociala djur. När man går in till dem på morgnarna kommer de fram och pickar på fötterna. Och så äter de ur handen på en, säger han.

Anette Sievers, som nyligen kom ut med boken "Börja med höns" (Ica Bokförlag) konstaterar att intresset för hönshållning inne i städerna har ökat. Själv skaffade hon höns för att hon tycker om djuren och "ville förena nytta med nöje".

I sin bok ger hon handfasta råd till nybörjarna och menar att skaffa höns alls inte behöver vara en ouppnåelig dröm.

– Vi har alla förmågan att ta hand om djur och jord. Det är inte många generationer sedan nästan alla i Sverige var bönder eller hade några hönor till husbehov, säger Anette Sievers.

David Levin och Nils-Gösta Fransson har numera sex hönor. Det tycker de är lagom. De skulle utan problem kunna ha tio höns i sin hönsgård, men de är måna om att hönsen ska leva väl och ha gott om utrymme.

Från början hade de faktiskt fler. Först skaffade de två blandrashönor. Sedan två rashöns av sorten Brama (som döptes till Piff och Puff) och efter det införskaffades åtta kycklingar till som skulle få växa till sig.

Efter ett tag började en av dem gala. Jodå, det visade sig vara en tupp.

– Sen började de gala en efter en. Det visade sig att av de åtta kycklingarna var sex stycken tuppar, säger David Levin.

Nu finns bara en kvar.

Under resans gång har två hönor också blivit middagsmat.

– Men det gör vi inte om, säger David Levin och får medhåll av sambon Cecilia Norstedt:

– Nä, det smakade inte alls bra. Man tänkte ju på att de har gått här ute i trädgården och mått gott och då kändes det inte alls bra att ha dem på tallriken.

Stefan Lindqvist
042-489 90 36

Textförstoring

Tillstånd krävs

De flesta kommuner tillåter att man håller höns inom tätorten. Men det behövs oftast tillstånd från kommunens miljöförvaltning. Det kan också bli aktuellt att gå runt till grannarna och kolla så att ingen har något att invända. I Djurskyddslagen hittar man minsta mått för hönshus. Men mer generösa minsta mått finns i Svenska Lanthönsklubbens genbanksregler.

Mer om höns

Svenska Rasfjäderfäförbundet har 22 lokalklubbar runt om i landet och finns på nätet på www.rasfjaderfaforbundet.se

Svenska Lanthönsklubben är en sammanslutning för de som vill bevara utrotningshotade lantraser av fjäderfän. www. kackel.se

På Jordbruksverkets sida (www.sjv.se) hittar man lagar och regler om djurhållning.

Ett företag som både säljer djur och foder är Granngården (www.granngarden.se).

Höns och ägg

En frisk höna värper upp till 25 stycken ägg per månad under sommarhalvåret. På vintern blir det inte så många. En höna kan bli upp till 15 år. Men kan också dö efter ett eller två år. Hönorna äter gärna vete, speciellt värpfoder finns att köpa. För att få hårda äggskal kan hönorna också behöva krossade snäckskal. Hönorna äter också gärna gräs samt matrester i form av grönsaker, sallad, ris och pasta.

Kommentarer

I dag: 19.00 Skånederby Rögle-Malmö. Direktrapportering och 24HD direktsänder efter matchen

Bostad

Huvudnyheter