Drömhus med lång historia fick nytt liv
För sex år sedan köpte de en dröm. Fyra år senare belönades de med Båstads kulturstipendium för arbetet de lagt ned på den tvåhundraåriga korsvirkesgården. Vi har besökt Jens Bengtsson och Maria Hjort i Västra Karup.
Bildmaterial
Jens Bengtsson och Maria Hjort har tillsammans demonterat, renoverat och byggt upp den gamla gästgivaregården i Västra Karup.
Till sin hjälp har man bland annat haft fotografier från 1800-talets slut.
Kökets tegelgolv består av åttakantiga, 35 millimeter tjocka plattor som från början var avsedda för en kyrka.
Köksentrén är inte riktigt klar, det saknas räcke till trappan.
Bostad. – Jag sa en gång "aldrig korsvirke", och nu har jag verkligen fått så det räcker! säger Jens Bengtsson och skrattar.
Tillsammans med sambon Maria Hjort skrev han på köpehandlingarna luciadagen 2004. Det de köpte var ett renoveringsobjekt av storformat. Ett korsvirkeshus med en minst sagt brokig historia. Från början av 1800-talet och fram till 1895 var detta Västra Karups gästgivaregård.
Jens och Maria hade letat hus ett bra tag, men tyckte inte att det fanns något till rimligt pris.
Varför slog ni då till på ett sådant här mastodontprojekt?
– Det var så nedgånget att ingen ville ha det. Vi tyckte det var mycket pengar, men samtidigt förstod vi att det var billigast här i trakten, säger Jens och Maria fortsätter:
– Det var rätt, och kändes hemma. Man kan säga att vi köpte en dröm. Det var fritt att riva allt, här skulle vi kunna göra precis som vi själva ville ha det.
Paret anlitade en arkitekt, men blev inte riktigt nöjda med förslaget och gjorde i stället ritningar efter eget huvud och massor med inredningsmagasin.
– Det var inte så lätt. Man står i en jordhög och frågar sig var ska tv:n vara.
På gården har funnits allt från lanthandel, färg- och elaffär till antikhandel och loppis.
– I köket fanns byns telefonväxel på 40- och 50-talen och i längan vid ån låg det en gång en kvarn, berättar Jens när vi tittar igenom det bastanta fotoalbumet med husets historia.
Den nu nästan sex år långa renoveringen och ombyggnaden har prydligt dokumenterats av Jens pappa Bertil Bengtsson.
– Vi jobbade med en grävmaskin inomhus. Under köket låg det några riktigt stora stenbumlingar som hade hört till en bakugn.
Naturligtvis har paret fått hjälp av fackfolk med el- och VVS-installationer, men det mesta har de gjort själv. Föräldrar, syskon och vänner, totalt ett tjugotal personer, har genom åren hjälpt till med ombyggnaden.
Maria Hjort arbetar som sjuksköterska, men har under resans gång förkovrat sig i byggbranschen.
– Jag tvättade 9 000 takpannor med högtryckstvätt, säger hon och Jens fyller på:
– Varenda en av köksgolvets åttakantiga tegelplattor har Maria finslipat kanterna på, ett tungt och drygt arbete.
Golvet, som är ett restparti från ett kyrkobygge, hittade Jens i Malmö till ett bra pris. Och så är det med det mesta i huset. Renoveringsjobbet är snubblande nära ett fullständigt nybygge. Det enda som återstår av det riktigt gamla är skafferidörren och golvet i entrén. Taket och väggarna monterades ner och byggdes upp igen. Så mycket som möjligt i huset har man försökt att återanvända, men det mesta kommer utifrån, både i form av nytillverkat eller som fynd från något bygglager. Två tredjedelar av korsvirket är utbytt.
– Vi hade tur, på ett sågverk i Linderöd fanns ett parti på torkad ek sex gånger åtta tum som inte blivit hämtat. Maria körde tre turer med släpet.
Jens arbetar på Montageservice i Båstad och säger själv att han inte har någon riktigt bra titel, han kallar sig rätt och slätt – hantverkare.
2008 var de i princip färdiga med bostadsdelen och då tilldelades Jens och Maria Båstad kommuns kulturstipendium på 10 000 kronor.
Hur mycket har ni själva spenderat i det här projektet?
– En massa pengar, vi vill helst inte tänka på det, men vi tycker att vi lyckats skapa en hemtrevlig atmosfär i det gamla bygget.
Det är svårt att uppskatta, men paret tippar att de lagt ungefär 10 000 timmar på att renovera gården.
Hela nedervåningen går i en rustik allmogestil. Jens har snickrat dörrar, tvättkommod, köksinredning och en del möbeldetaljer.
Tapeterna är nytillverkade i gamla mönster och nästan överallt har man målat med linoljefärg. På ovanvåningen har de valt att hålla en lite mera modern stil, men allt är byggt enligt deras egna fiffiga lösningar med specialdörrar och dolda multimediaskåp.
Det är gott om plats. Jens och Maria delar på 240 kvadrat med den 14 veckor gamla bondkatten Smilla. I den sammanbyggda längan på ytterligare 220 kvadratmeter finns en fotvårdssalong och tre lägenheter som hyrs ut.
Men Jens och Maria är inte riktigt i mål ännu.
– Det som återstår är att måla grunden, men det är ju normalt underhåll. Det ska och så bli ett räcke till kökstrappan, sen är vi nog klara.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus