Tryggare husköp

De allra flesta fastighetsaffärer sköts med hjälp av mäklare. Men höga arvoden och misstankar om falska budgivningar har gjort att deras rykte naggats i kanten. Den 1 juli kommer en ny lag som tydligare reglerar vad mäklaren måste göra.

Runt 90 procent av alla fastighetsförsäljningar går via en mäklare. Fördelen mot att sälja själv är framför allt mäklarnas breda kontaktnät och tillgång till annonsplats, men även deras kunnande har stor betydelse.

I större städer där priserna på villor och bostadsrätter skjutit i höjden har många mäklare kunnat håva in stora belopp. Men misstankar om att en del mäklare inte dragit sig för att använda både lockpriser och falska budgivningar, det vill säga att fejkade bud lämnats med syfte att trissa upp priset på fastigheten, har gjort att förtroendet för dem sjunkit.

Men från och med 1 juli i år börjar en ny fastighetsmäklarlag att gälla, vilket bland annat innebär att konsumenterna får bättre insyn i de uppgifter som mäklaren utför.

En viktig del är att mäklarna måste föra budgivningsjournaler som de utan uppmaning ska överlämna till köpare och säljare när köpet är klart.

– Tidigare har man behövt spekulanternas medgivande för detta. Nu när det står i lagen behövs inte det och det underlättar också för fastighetsmäklarna. Sen tror jag att det är bra att alla spekulanter vet att listan kommer att lämnas över till köparen, säger Anna-Lena Järvstrand, myndighetschef på Fastighetsmäklarnämnden, FMN, vars främsta uppgift är att sköta registrering av och tillsyn över fastighetsmäklare.

Tillsynen sker på olika sätt, bland annat genom anmälningar från allmänheten. Åtgärden kan bli en varning, och i värsta fall kan en mäklare avregistreras.

Konsumenter kan även ringa till FMN för att få information om mäklare, om de varnats och i sådana fall varför.

– En mäklare som fått en varning behöver inte vara en dålig mäklare. Det kan till och med vara så att en varnad mäklare är bättre för då gör han i alla fall inte om det felet, säger Anna-Lena Järvstrand.

FASTIGHETSMÄKLARENS UPPGIFTER:

En mäklares främsta uppgift är att hitta den bästa motparten, hjälpa till med att skriva kontrakt för att undvika tvister, ge råd inför överlåtelsen samt tipsa om besiktningsman.

En fastighetsmäklare får inte utan tillstånd kontrollera att det finns ett lånelöfte, däremot har han eller hon rätt att fråga om detta.

Säljaren ska lämna de uppgifter om objektet som kan antas vara av betydelse för en köpare.

Till köparens uppgift hör att undersöka fastigheten, till exempel med hjälp av en besiktningsman.

Att anlita en mäklare kostar vanligtvis från 1,5 till 5 procent av köpeskillingen. Även fasta arvoden kan förekomma.

NYA FASTIGHETSMÄKLARLAGEN:

Enligt den nya lagen ska mäklaren föra anteckningar över uppdrag och upprätta förteckningar över anbuden som lämnas på objekten. Dokumentationen ska överlämnas till säljare och köpare utan uppmaning.

Objektsbeskrivningar ska innehålla information om till exempel gemensamhetsanläggningar och driftskostnader.

Mäklare får inte köpa fastigheter som mäklaren har eller har haft i uppdrag att förmedla. Mäklare får inte heller förmedla fastigheter till eller från någon närstående, till exempel syskon.

Mäklaren ska skriftligt upplysa köparen om dennes undersökningsplikt.

En mäklare tillåts att utföra sidotjänster, till exempel förmedling av banktjänster och försäkringar, om han eller hon får endast obetydligt betalt.

TILLSYN OCH ANMÄLNINGAR:

Den som arbetar som fastighetsmäklare måste vara registrerad hos Fastighetsmäklarnämnden, FMN. Detta gäller dock inte för den som är advokat. I dag finns runt 6 600 registrerade fastighetsmäklare i Sverige.

FMN kontrollerar att mäklarna följer fastighetsmäklarlagen och iakttar god fastighetsmäklarsed.

Som konsument kan du kontakta FMN och fråga om en mäklare har varnats, till exempel via mejl: registrator@fastighetsmaklarnamnden.se.

Under 2010 avgjorde FMN 352 tillsynsärenden. Registreringen återkallades för 2 mäklare och 59 mäklare varnades.

TT Spektra

Lena Wreede/TT Spektra