Trädgården – vår tids spegel
Hur använder vi våra trädgårdar och vad betyder de gröna rummen för oss? Det ska Campusforskaren Carina Sjöholm försöka ta reda på mer om.
Bildmaterial
Villaträdgårdar kan se oändligt olika ut. Några stenlägger hela ytan, andra planterar. Carina Sjöholm, etnolog på Campus Helsingborg, ska tillsammans med en forskarkollega i Göteborg och en landskapsarkitekt studera hur vi använder våra villaträdgårdar och undersöka vad den miljön betyder för oss.
Träd väcker känslor. Stora träd kan uppfattas som vackra, men även skymma och skugga och orsaka smärre krig över häcken. Men Carina Sjöholm tänker inte lägga några värderingar på vad folk har gjort av sina täppor. Hon vill tränga in i vad som styr folks val.
Trädgårdsutsmyckningar satsar många på. Det är föremål av betong, glas, keramik och smidesjärn, vattenspeglar, fontäner och belysning. Vissa utsmyckningar är väldigt personliga och berättar kanske något om den som bor där.
HELSINGBORG. Trädgårdstrenden i Sverige är stor. Tidningar, tv och radio svämmar över av reportage om stenläggningar, trendiga rabatter och ljussättningar och på nätet finns debattforum. Det är också mycket fokus på det gröna rummets hälsobetydelse.
Trädgården har därmed också blivit en väldigt stor marknad. Alla typer av tjänster och produkter går numera att köpa.
– I dag kan man förändra sin trädgård på samma sätt som man byter ut ett gammalt kök när man vill förnya hemmet, säger Carina Sjöholm, etnolog och lektor på Institutionen för service management på Campus Helsingborg.
Sättet som vi använder våra villaträdgårdar på och det gröna rummets betydelse för oss har förändrats. Men hur ser förändringarna ut? Här har Carina Sjöholm och hennes etnologkollega Katarina Saltzman, på Institutionen för kulturvård på Göteborgs universitet, upptäckt ett vitt fält.
– Det finns inte så mycket forskning om just detta. Det har forskats ganska mycket om hemmets betydelse och hur vi använder vårt hem. Tidig historisk forskning visade till exempel att vardagsrummet är det rum man visar upp och så har man mer privata delar. Jag och Katarina har börjat tänka på trädgården på samma sätt. Man har ofta en uppvisningssida och så en baksida som kanske är mer privat.
Tillsammans med Allan Gunnarsson, landskapsarkitekt på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, ska de två etnologerna nu göra en djupdykning i den svenska samtida trädgårdskulturen.
– Tanken är att vi ska titta på områden med ganska lika förutsättningar och se vad folk har gjort av trädgårdarna, men också följa dem när de är där. Här kan till exempel genusaspekter spela roll. Vad säger man att man gör och vad är det man faktiskt gör?
Den djupare poängen med studien är att vår syn på våra trädgårdar berättar någonting om vår tid.
Forskarna kallar sitt projekt "Arbete och redskap mellan dröm och förverkligande", för mycket av trädgården sitter i huvudet. Man har föreställningar om hur det ska bli.
– Ofta när man går runt i någons trädgård får man höra berättelser om att här finns bersån, men det man ser är några pinnar i en halvcirkel. Det är den som drömmer om bersån som ser den framför sig.
Det finns många olika förhållningssätt till villaträdgården, menar Carina Sjöholm. Den ene ser sig kanske som förvaltare och pysslar om de gamla träden och perennerna, medan den andre röjer bort allt och skapar något som uttrycker vem de är som person.
– Någon sade att det inte är någon mening att göra trädgården fin om man har en hög häck för då kan ingen se den. Andra anser tvärtom att det är meningslöst med en fin trädgård om man har en låg häck för då är den inte privat.
Hur påverkar det oss att andra ofta kan se vad vi gör i vår trädgård? Det tycker Carina Sjöholm är en intressant aspekt. Och hur självständig är man i skapandet av sin trädgård eller i sitt förverkligande av ett ideal?
Forskarna har sökt och fått 4,7 miljoner kronor i forskningsanslag från Vetenskapsrådet. Det är mycket pengar, men två av dem ska jobba halvtid med forskningsprojektet under tre år och den tredje 20 procent.
Att projektet ligger i tiden och anses mycket intressant belyses väl bäst av att de även beviljades anslag från Riksbanken på ett nästan lika högt belopp. Men när de valde Vetenskapsrådets anslag tvingades de säga nej till Riksbanken.
Sjöholm & Saltzman ska välja ut ett antal villaområden i Helsingborg och Göteborg och göra djupintervjuer med ägarna. De som ställer upp får räkna med att besvara många frågor.
Resultat ska presentera i en bok. Etnologer gillar att skriva böcker.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus