Trädgårdsbloggen

 Geografisk have i Kolding är inte bara olika områden med växter från hela världen. Här finns också en fantastisk rosenträdgård som blommade flitigt när vi var där i juli i fjol. Den kom till efter att Kolding kommun tog över ägandet och 1968 blev Geografisk have en offentlig besöksträdgård. 1994 invigdes ett Rosarium, det vill säga en samling av äldre historiska rosor. Här finns också moderna rosor i många färger och med olika växtsätt.

Här är en rosaprikos ros som blev en av mina favoriter. Jag tror att den heter Schackenborg och är en så kallad slottsros och hör till Rosa-floriblundigruppen. Den blommar länge och har en svag doft.

 Mer bambu, en härlig undervegetation, tycker jag. Det blå som syns i bakgrunden är hortensior, om jag inte minns fel.

 Här gick det inte att odla så mycket, istället skapade Aksel Olsen konstgjorda grottor som de kan tänkas se ut i ett kinesiskt sandstensområde. Nnumera växer det en massa spännande växter, ovanpå och emellan grottorna.

 Exotiska träd och buskar i all ära, men en härlig sommaräng är inte fy skam heller. I Geografisk have fanns en riktig fjärilsrestaurang som man kan ta efter i sin egen trädgård. Första året i min trädgård köpte jag en påse med ”Fjärilsfröer” och den bara jorden täcktes av ett flor liknande detta. Minnen från den finns faktiskt fortfarande, frön från vallmon och gurkörten har en enorm förmåga att överleva i jorden och dyka upp flera år senare. 

Apropå, dyka upp, så såg jag de första vintergäcken i dag, våren känns inte långt borta nu.

En botanisk trädgård som jag kan rekommendera är ”Geografisk have” i Kolding på Jylland. Semesterresan gick i fjol somras till Danmark och denna 12 hektar stora eller lilla botaniska trädgård var mycket sevärd. Här visas växter från i princip hela världen och området är indelat i olika världsdelar. Det finns också en vacker rosträdgård och flera lekplatser.

Den här bambuskogen ska man dock akta sig för att springa in i. Det är hundbajsvarning för hela slanten. Här inne lekte två barn och hade kul innan de kom utspringades med hundbajs på både fötter och ben.

Överallt finns det enormt vackra träd med härliga siluetter. Det här är en perukbuske, Cotinus coggyria som snarare är ett mindre träd med en blomning som ser ut som rosa rök.

Det finns också flera mindre idéträdgårdar och här fann jag dessa häftiga tistlar.

Till barnens glädje finns det också en liten labyrint att springa ett eller flera varv i. Hela den ”Geografisk have” var från början en plantskola som drevs av den kände trädgårdsmästaren Aksel Olsens far. När Aksel sedan tog över plantskolan började han samla på frön och plantor av nya buskar och träd, många från Ostasien. Med tiden växte sig träd, buskar och annat stora och det blev en botanisk trädgård, men till skillnad från många andra är den inte uppdelad efter botaniska familjer utan geografiska områden. Mer om den fortsatta utvecklingen  i nästa avsnitt.

Det finns blommor, träd, svamp, djur och kanske ännu fler som förknippas med ett visst landskap. Nu är det dags att utse en ros till varje landskap. Det är Svenska Rosensällskapet som tagit initiativet för att uppmärksamma ”de lokala rosorna” som upptäckts när Programmet för odlad mångfald (POM) funnit rosor som hittats och förknippats med olika platser runt om i landet. Det finns Gudhemsrosen, Tornedal, Wrams Gunnarstorp och Örträsk och många flera. Men det behöver inte vara en upphittad ros utan det kan också vara en kulturrus som anses vara karaktäristisk för ett landskap. Gå in på Rosensällskapets hemsida och läs mer.

Bilden på Wrams Gunnarstorpsrosen har jag lånat från familjen Lukjanovs hemsida, gå gärna in där och frossa i rosbilder.

Jag läste i helgens Hemma-bilaga att krukväxterna avslöjar oss. Livsstilsexperten Anette Eckmann har delat upp blomsterälskande personer i fyra grupper. En cracy, en klassisk, en cool och en kreativ typ. Då har hon missat den sentimentala typen som inte kan slänga en växt innan den är utom allt hopp.

Hemma hos mig står fortfarande julstjärnan i full blom och jag funderar på att spara den till sommaren och pröva att plantera ut den i en kruka. Jag köper sällan nya krukväxter för att förnya i hemmet utan mina trotjänare står där de står. Porslinsblomman har jag nog haft i 20 år och likaså doftrankan. 

Jag sparar mina brudorchidéer och blir lika förvånad varje gång det dyker upp nya knoppar, som sedan blir så här vackra blommor.

Jag blir också extra glad när en krukväxt helt plötsligt visar någon form av blomning. Den här scheffleran/palmaralian har stått i ett norrfönster i många år och växter lite för varje år. Nu har det dykt några blomliknande saker, vilket det gör ibland och då får den pluspoäng. Men annars är jag inte sentimental när det gäller vattning. För klarar de inte att enbart vattnas en gång i veckan så blir de ofta kortlivade hemma hos mig. De som behöver lite mer vatten har jag placerat i fönstret ovanför diskbänken för där ser jag när de börjar vissna. Annat är det med mina växter utomhus, där kan jag ägna timmar åt att vattna en torr sommar och frösådder och pelargoner ute i växtrummet tas noga om hand.

Istället för att gnälla på snön och nästan längta ihjäl mig efter våren insåg jag att det är bättre att glädjas åt det där lilla som förgyller vardagen. Att det börjar knoppas inne i växthuset och på fönsterkarmen blommar min Clivia för första gången på många år.

Clivia som på svenska heter Mönjelilja kommer ursprungligen från Sydafrika. I flera år stod min Clivia still och det hände inte mycket, men så planterade jag om den och nu har den stått ganska svalt. Kanske är det därför den nu valt att blomma för Clivian kräver en sval viloperiod med lite vatten.

Pelargonsticklingarna som jag köpte för några veckor sedan har tagit sig bra efter omplanteringen.

När jag var ute i växthuset och vattnade upptäckte jag att denna lilla raritet blommar. Vid trädgårdsamatörernas växtmarknad i Alnarp tyckte jag bladen var häftiga och köpte denna lilla planta, en Chrysosplenium macrophyllum. Inte visste jag att den hade fräcka blommor också. Vid en närmare koll på internet fann jag inget direkt svenskt namn. På engelska heter den ”Giant Golden Saxifrage” och hör till Saxifragafamiljen. Macrophyllum betyder att den har stora blad och det ska vara en marktäckare som trivs i fuktig jord. Tur att jag inte vågade planterade ut den i höstas för jag vet inte om den klarat denna bistra vinter och dessutom fick jag ju glädjas av en häftig blomma.

Det går också att njuta av vårlökar inomhus för nu finns det fullt av vårlökar att köpa i butikerna. Tids nog kommer nog vintergäcken att titta upp med sina gula blommor och krokusen bilda lila mattor i rabatten.

Det är snart dags för den stora bokrean och där brukar det alltid gå att hitta trädgårdsböcker av olika slag. Men jag brukar roa mig med att fynda trädgårdsböcker hela året. Och det gör jag på loppis. I dag hittade jag en liten grön bok för tio kronor. ”Hemträdgården” heter den och det roliga med den är att det är en lärobok för lantmann, lantbruks- och lanthushållsskolor. Boken är från 1950 och skriven av Gunnar Berge som var lärare vid högre trädgårdskursen och trädgårdsskolan i Alnarp.

”Trädgårdsodlingen vid hemmet har även sin betydelse, därför att det skänker många människor en sådan tillfredsställelse att få arbeta i en egen täppa. Lantbrukaren som dagen lång sysslar med jord och växtodling, känner kanske icke detta behov så starkt, men även för honom kan till exempel fruktodling bli en omtyckt hobby. Husmödrar, som ständigt arbeta inomhus, hantverkare, arbetare och affärsmän känn er ofta en verkligt längtan efter att få arbeta med jord och växter. Detta gäller särskilt dem, som vuxit upp vid jordbruk. Arbetet i täppan ger glädje och rekreation.”

Så står det att läsa i inledningen och visst är boken färgad av att den är 60 år gammal, men vissa saker står sig än i dag, inte minst den sista meningen.

Här finns allt från tips på grönsaksodling till fruktodling. Ett kapitel handlar om trädgårdens utformning och genomgående är att nyttoträdgården står i fokus. Och det är något som börjar komma tillbaka, för många talar om att odling av ätbart i trädgården är en trend och det har blivit poppis att odla sina egna grönsaker och bär.

Det finns också en utförlig beskrivning hur barkympning utförs. En teknik som används även i dag, medan andra bilder är mycket mer tidstypiska. Vi har inte  precis hästar längre för jordförbättring mellan fruktträden. Kul med både kuriosa och användbara tips.

I min längtan att få börja odla stannade jag till vid en stor trädgårdskedja i Rydebäck och där fann jag lite tröst mot all denna kyla och snö. Fröer, sättpotatis och pelargonsticklingar.

Det fanns mängder av små pelargonsticklingar och jag lyckades välja ut tre stycken. Det blev en med variegerade  blad och det var nog namnet ”Happy thought” som fick mig att välja den. De två andra är lite mer romantiska och med kopplingar till den danska kungafamiljen, en Dr Ingrid och en Mary som får vita blommor. De ska sedan övergå i en rosa nyans.
Nu är det bara att plantera om dem i lite större krukor, dock inte för stora för då trivs de inte. Men jag tror nog att jag får ha dem inomhus några veckor till, men sedan åker de ut i växthuset till de andra pelargonerna.

När jag stod vid fröhyllan fick jag för mig att välja ut lite växter till den rabatt som dottern tröttnat på. Och jag valde gult för tanken är att detta ska bli en lite prärieinspirerad rabatt .  Jag har redan mycket blått, purpur och rosa i trädgården och måste erkänna att jag gillar gult i lagom mängd. Det funkar bra med gult om man inte väljer för starka kontrastfärger och här jag valt en gul rudbeckia (Echinaceae paradoxa) med hängande kronblad och en gul äppelsolbrud (Cephalophora aromatica) som ska lukta ananas/äpple. Till detta blir det en mörkbladig växt, en blodhibiskus (Hibiskus acetosella) och ett skirt gräs, Ekorrkorn (Hordeum jubatum L.)

De har alla lite olika höjd men ska blomma från juli till september. Rudbeckian är en perenn medan de tre andra är ett-åriga. Samtliga ska förodlas och det föredrar jag för då har man lite mer koll på plantorna. Äppelsolbruden tänker jag så i dagarna medan de andra får vänta några veckor. Det får också sättpotatisen som jag för en gång skull var ute i tid med inköp.

Det blev sorten Princess och den har jag inte provat tidigare. Enligt informationen på förpackningen ska den vara tidig, fast och något gul.  Men hur den smakar har jag ingen aning om, någon annan som vet?

Du  kanske just nu helst av allt vill att snön smälter bort. Använd snön istället. När hela trädgården är vit,  så gör upp rabatter. I snön går det snabbt att trampa upp former och då är det lätt att se hur stora rabatterna blir och om de passar där du tänkt dig de prunkande blommorna.

Tyvärr så har jag själv ingen mer plats att trampa upp för att undersöka hur det blir, istället får jag fundera på att gräva om och flytta växter. Men även det är något man kan planera när det inte går att göra så mycket i trädgården.

  Det går också att använda snön till vattning i växthuset. Det här tipset fann jag när jag läste andras bloggar, i det här fallet Evas blogg, Med fingrarna i (j)orden. Gör helt enkelt några snöbollar och lägg dem i krukorna så smälter de och rötterna får långsamt vatten.

   Ett annat tips, som ni kanske redan hört, är att ta bort snön från buskar och häckar så att de inte knäcks när det blir tösnö.

  Att ha lite dekorationer, tycker jag piggar upp när det inte finns så mycket annat.

 Till sist blev de tre krukorna med uppstammad benved inpackade i bubbelplast, juteväv och lite granris. Jag är dock lite rädd att det blev i senaste laget och de fick utså en hel del kyla innan de fick värme om rötterna. Växter i krukor som står utomhus om vintern är mycket mer känsliga för kyla eftersom de inte har så stor jordyta omkring sig. Dessutom är risken stor att krukorna fryser sönder om de inte är av plast eller något nytt material som tål frost.

En trädgård kan vara så mycket, det kan vara en plats för lek och avkoppling, för odling och skapande av olika miljöer eller för att återhämta sig efter sjukdom och sorg. Nu lägger jag till en funktion till, ett minnesrum.

Vår 17-åriga katt Sara  finns inte med oss längre , men på sätt och vis kommer hon att vara här är ändå. För mig kommer Sara  att finnas under schersminbusken, i det gröna gräset och snusande på kantnepetan.

När Sara inte längre orkade med livet, troligen på grund av en tumör valde jag att ta hem veterinären för att ge Sara en spruta, så hon fick somna in stilla hemma på soffan. Nu är hon iväg för att kremeras och om några veckor kan jag strö ut Saras aska på den plats som  hon älskade att vistas i, trädgården.

Just nu ligger snön tung över blommor och annan växtlighet och det är svårt att hitta några synliga vårtecken, som snödroppar. Men när de dyker upp, snart hoppas jag, så kommer 30 biologiska fältstationer stå startklara. Detta för att rapportera om när den första vårblomman visar sig i dikeskanten. Det är svenska fenologinätverket som nu utökar sin rapportering och syftet är främst att dokumentera hur ett förändrat klimat påverkar naturens kalender.

För fenologi är lite av att studera naturens kalender, det vill säga kunskap om tidpunkt för bland annat blomning, lövsprickning och när löven får höstfärg.  För att få en samlat grepp om detta i hela Sverige satsar Svenska fenologinätverket  på ett standardiserat observationsnätverk för växters fenologi. Tanken är att bygga upp ett nätverk av både professionella och frivilliga, så kallade fenologiväktare. De ska rapportera observationer av till exempel lövsprickning, fruktmognad och lövfällning till en nationell databas via hemsidan: http://www.blommar.nu

Med de här observationerna hoppas man kunna se hur klimatet förändras. Förändringar av växters fenologi är en av de viktigaste effekterna som klimatförändringar fört med sig. Mer om fenologi kan du läsa här: http://www.slu.se/?id=965&puff=135. Växtobservationerna kan också vara till nytta för pollenallergiker, skogs- och jordbrukssektorn och naturvården.