Trädgårdsbloggen

Nu ska här planteras och fixas. Jag har rensat ogräs en runda, men det blir säkerligen fler. Ett litet projekt är också på gång för att knyta samman trädäcket med uteplatsen i sten. Snart är det dags att börja räkna ner dagarna till Nordvästra Skånes trädgårdsrunda.

Här ska det hända saker, året lilla projekt ska binda samman de två uteplatserna. 

I några rabatter blir det lite förändringar. Plymspirean har flyttat till Västergötland och här ska istället en amerikansk strimlönn ta plats.  Fjärilsbusken tog sig efter fjolårets vinter, men i år ville den inte längre. Nu ska jag äntligen få plats till en prydnadsbuske som jag längtat efter länge, en kinesisk blomsterkornell.

 Prydnadsgräset, Carex oshimensis ‘Evergold’ ska planteras under silverpäronet.

I några rabatter blir det också lite förändringar. Under silverpäronet tar jag bort smultronen, det har jag på många andra platser ändå. Istället blir det ett gulgrönt prydnadsgräs. Andra växter som också ska få flytta in är det mörka ormskägget, som jag testat i vinter. Och det har klarat sig bra, så nu blir det fler. Jag behöver också fylla på med marktäckaren, vintergröna eftersom en hel del har dött i vinter.

Den 1-3 juni klockan 10-17 öppnar jag och ett 70-tal andra trädgårdsägare och trädgårdsbutiker portarna och då är ni välkomna och se om jag fått ner alla växter och rensat allt ogräs…

Mer information om årets trädgårdsrunda finns på; www.tradgardsrundan.org.

Det är ett hav av vita blommor utanför köksfönstret, tittar jag till vänster står där körsbärsträdet i vit skrudd. Detsamma gäller plommonträdet, som står till höger.

Bakom körsbärsträdet blommer den småblommiga rhododendron i blåaste blått.

Och i rabatterna börjar tulpanerna lysa upp tillvaron, i alla möjliga färger.

Just nu är det rabarbertider hemma hos mig. I veckan blev det både muffins och kyckling med den tidiga ätbara växt och får jag tid över ska jag göra rabarbersaft. Nu låter jag nog väldigt pysslig, men det är just när de första grödorna dyker upp som vill jag använda dem så mycket som möjligt. Längre fram i sommar vet jag att rabarbern kommer att stå där och blomma för att vi inte tar hand om den och vinbären blir fågelmat. I alla fall de röda vinbären, de svarta tar vi själva hand om.

Rabarbern har använts sedan 1800-talet i Sverige, från början användes både stjälkar och blad. Men när det visade sig att den höga oxalhalten inte är nyttig för människor används inte längre bladen som spenat.

Rabarbern har också en lång historia som medicinalväxt och i Kina har den använts i flera tusen år och då är det roten som används. Rabarber ska ha en laxerande och sammandragande effekt och har använts mot allt från magsjukdomar till malaria.

Själv har jag flera plantor med rabarber och de fanns där när vi tog över trädgården. Jag har flyttat och delat dem några gånger, för det mår de bra av. Under de första åren vill rabarbern ha lite näring, men den är annars ganska lättodlad och trivs i de flesta jordar. Har man köpt en ny planta kan det vara bra att vänta två år innan den första skörden, så att den får kraft att etablera sig ordentligt.

Så vackert väder att jag knappt har tid eller lust att vara inomhus. Istället har det blivit en hel del ogräs rensat, pelargoner har planterats om och en del trädgårdsmöbler har kommit fram ur förrådet.

Sommararbetsbyxorna är också på, skönt att slippa långa ben.

Vi har också njutit av de första egenskördade sparrisen. Den blev ett gott tillbehör till varmrökt lax, amandinepotatis och romsås.

För några år sedan, jag tror det var på rea, köpte jag boken ”Morötter älskar tomater” av Louise Riotte. Den har varit till stor hjälp när jag planterat den årliga grönsaksodlingen. Boken ger nämligen tips på vilka grödor som trivs bra med varandra och vice versa.

 Därför placerar jag persilja bredvid morötterna eftersom doften från persilja sägs hålla morotsflugorna borta. De blir helt enkelt förvillade. Även gul lök, purjolök och örter som salvia och rosmarin skrämmer bort morotsflugan, som kan ställa till stora problem. Morötter ska också utstråla ett ämne som gynnar ärtor, så därför får här även växa sockerärter. Ärtor trivs även med rovor, rädisor, gurka, majs, bönor och potatis. Däremot gillar de inte lök av olika slag.

Jag tänkte också plantera en och annan tagetes bland mina jordgubbar. De har en hämmande effekt på nematoder, rundmaskar som bland annat angriper jordgubbar. Det är dock viktigt att den får växa där hela växtsäsongen för det är rötterna på tagetes som innehåller ett kemiskt ämne som dödar nematoderna. Och detta sker långsamt.

 Förra söndagen satte jag potatis, fem dagar senare än i fjol. Morotsfröna kom i jorden liksom rädisor, sallad och sättlöken. På tur står rödbetor, ruccola, bönor och ärtor. Persiljan har jag sått inomhus och den står nu och växer till sig. Den måste först vänjas vid utelivet innan den kan få komma ut i en av pallkragarna.

En nunneört och en tulpan ger mig just nu glädje i trädgården.

Snarare är det en mindre skog av de här små röda tulpanerna med randiga blad och röda foderblad som vecklar ut sig när solen lyser. Måste ha fler så att det lyser rött i hela rabatten under  hästkastanjen nästa vår.

Morötter, ekbladssallad, sockerärter, vaxbönor, stångbrytbönor, rädisor, ruccola, huvudsallad, sommarsquasch, rödbetor, potatis, lök och jordgubbar.  Jag har inga problem att fylla mina åtta pallkragar, som nu står beredda inför odlingssäsongen. Dessutom funderar jag på att även odla lite svartkål, bara för att de har så häftig färg och form samt spenat och en och annan ringblomma eller tagetes för att pigga upp pallkragarna lite eller som Rudolf Abelin, grundaren av Norrvikens Trädgårdar en gång sagt;

”Täppan behöver dock icke uteslutande fyllas av nyttighetsörter. Även doftande och prunkande blommor bör där givas en – om dock begränsad – plats. Ty ögats fägnande höjer själens adel och skänker ofta en omedveten trevnad.”

För att hålla koll på vilka grönsaker och blommor jag odlar år från år skriver jag en lista och gör en skiss på vilken pallkrage de vuxit i. Växtföljden är nämligen ganska viktig, för om grönsakerna odlas på samma plats år efter år riskerar man att få sjukdomar och skadedjur. Därför brukar jag låta grönsakerna rotera runt och inte låta något växa på samma plats under fyra år. Det beror på att sjukdomar och skadedjur kan överleva länge i jorden, ibland i flera år.

Grönsakerna mår också bättre om de har grannar som de trivs med, men det återkommer jag till i ett annat blogginlägg längre fram i min lilla serie om årets grönsaksodling på Violgatan.

Jag tänkte att ni i år skulle få följa med när jag odlar grönsaker. Förhoppningsvis ska jag skriva ett inlägg i veckan om allt från hur salladen mår till hur det går till att sätta potatis. Sedan flera år tillbaka odlas alla grönsaker i pallkragar och det är det bästa jag gjort på länge. Det är lättarbetat och med en tung lerjord går det äntligen att odla morötter som inte får fyra, fem ben.

I helgen som gick gjorde jag i ordning de åtta pallkragar som vi har. Jag tog bort gamla vissna växter och flyttade de krukor som jag vinterförvarat där. Därefter var det dags att rensa lite ogräs och vända ner kompostjord eftersom jorden alltid sjunker lite varje säsong. Kompostjorden gör att det blir struktur i jorden och den kan lättare andas. Om jag hade lagt i vanlig planteringsjord på påse hade det blivit för mycket torv i pallkragen och jorden i marken är alldeles för lerig.

Tidigare år har jag även blandat i  kogödsel på påse, men i år valde jag istället att strö ut hönsgödsel för att se om det blir någon skillnad. Jag vände sedan ner gödslen, som var i form av pellets, med en grep så nu är pallkragarna redo för sådd och plantering.

Katten Sniffi övervakar jobbet med att fixa till jordgubbsplanteringen. Här krattade jag bara bort gamla löv och gödslade lite.

Hästkastanjens maffiga knoppar 

Varje träd har sina speciella knoppar. De kan vara stora och saftiga, små och nätta eller färgglada. En del kommer mycket tidigt, andra visar sina knoppar först en bra bit in på våren. Mina favoriter i trädgården är hästkastanjen och äppelträden. De verkligen syns och talar om att här kommer jag och nu är det dags att sätta igång och jobba efter vintervilan.

Äppelträdet bara väntar på mer värme för att  slå ut på allvar.

Tidsmönster i naturen kallas för fenologi, det vill säga när bladen slår ut på våren eller när de får sin vackra höstfärg. Temperatur och ljusförhållanden är viktiga signaler för både växter och djur. Det är de som talar om att nu är det dags att vakna. Förutom att beskriva dessa tidsmönster försöker fenologer förstå vad som styr dem och vad som händer om dessa tidsmönster förändras. De har kommit fram till att flera växter påbörjar sin växtsäsong och blomning allt tidigare.

Flädern har kommit riktigt lång och har gått förbi knoppstadiet.

I Uppland blommar till exempel hägg och syren sex till sju dagar tidigare nu än för 50 år sedan. Enligt Svenska fenologinätverket har vårblomningen har tidigarelagts ungefär dubbelt så mycket som midsommarblomningen. På www.blommar.nu kan man gå in och se när olika växter och träd blommar runt om i landet. Sälgen blommar just nu i hela södra Sverige och Aspen är på gång ända upp till Stockholm. Här kan man även anmäla sig som fenologiväktare och observera naturens tidsmönster där just du bor.

Syrenknoppen är också i färd med att slå ut.

Är lite avundsjuk och hade gärna varit på Trädgårdsmässan i Älvsjö, men man hinner inte med allt. Istället får jag ta del av det som händer via facebook och andra medier.

Nu i eftermiddag utsågs Årets pelargon 2012. Det blev en gul och crémefärgad pelargon med namnet ‘First Yellow’ med grågröna blad som doftar. Det är inte utan att jag vill ha en sådan pelargon i min samling.

Den här bilden har jag lånat från Wibrant Rockdalas hemsida.